Färla är ett namn som burits av, eller i eftertid använts för, flera svenska medeltida frälseätter. Namnet kommer av det vapnet som föreställer två korslagda färlor. Den förste kände att föra vapnet var riddaren och riksrådet Björn Näf på slutet av 1200-talet, och den siste var Åke Bengtsson (död 1578).[1]

Färla
Två korslagda färlor.
Björn Näfs gravhäll från tidigt 1300-tal i koret på Varnhems klosterkyrka.

Det är osäkert om symbolen i vapnet är färlor i dagens betydelse, alltså straffredskap, eller om de möjligen var tänkta som märkhjul eller flugviftare.[2]

Ätterna

redigera

Följande släkter har fört Färle-vapnet. Deras inbördes släktskap är dock okänt.[1]

Källor

redigera
  1. ^ [a b] Gillingstam, Hans (1964-1966). ”Färla, ätter”. Svenskt biografiskt lexikon : Band 16. sid. 688. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=14612. Läst 3 januari 2017 
  2. ^ Raneke, Jan (1985). Svenska medeltidsvapen : III. sid. 197