Fälb
Fälb[1] är en sammetsliknande vävnad med mycket lång lugg.[1] Även stavningen felb[2], fälp eller felp[2] förekommer.[1] Tyget kunde tillverkas i växlande material[1] och luggen borstades åt ett håll, vilket gav en slät vävnad.[2][1]
En fin sorts fälb, och den sort som ordet fälb vid början av 1900-talet främst kommit att associeras med, är silkesfälb.[1] Silkesfälb består av en grundväv av kraftigare silke[3], bomull-[3][4] eller lingarn[3], med en lång lugg av finare silke[4][3] som borstades nedliggande så att ytan blev slät och blank.[1][4] Inslaget av bomull- eller lingarn var en känd metod redan på 1830-talet[3] som gjorde tyget både billigare[3] och lättare att väva.[3]
Silkesfälb användes från omkring slutet av 1700-talet[5] och fram till 1968[5] i tillverkningen av cylinderhattar.[1][4] Dessa hattar blev populära under 1800-talet som en moderiktig del av den välklädde mannens klädedräkt. Men i takt med att dessa hattar slutade vara en formell del av mannens klädedräkt under 1900-talet upphörde produktionen och de speciella vävstolarna för ändamålet lär ha förstörts.[5] Den sista fabriken för tillverkning av silkesfälb fanns i Lyon i Frankrike och upphörde 1968.[5] Äkta silkesfälb är därför idag ett sällsynt tyg och de äldre äkta silkeshattar som finns kvar kan ses som antikviteter.[5] År 2012 fann den anrika brittiska hattmakarfirman James Lock & Co. en rulle av det sällsynta tyget i sitt lager och nytillverkade för första gången på många år några klassiska höga hattar i äkta silkesfälb.[6]
En annan mer vardaglig sorts fälb är yllefälb, tillverkad helt i ull[3] eller av ull med en grundväv av bomull- eller lingarn[3], det vill säga med yllelugg. Fårull gav ett billigare tyg, men ändå med ett elegant utseende.[3] I exklusivare fall kunde finare ull, som mohair[4], användas. Yllefälb användes borstad liksom silkesfälben till hattar[7] och för sina värmande egenskaper även som foder.[3][1]
En slags fälb, kallad panne, användes i damhattar.[4]
Etymologiskt har ordet fälb och dess ordformer kommit till svenskan och andra nordiska språk via tyskan[8] (jämför t.ex. felbel, felpel)[1] från romanska språk som italienska[8] och spanska[8] (jämför felpa)[8][1], i sammanhanget med avseende på en viss sorts tyg, översatt ungefär ”yllesammet”.[1] Olika stavningsvarianter och ordformer finns belagda i svenskan sedan 1600- och 1700-talet, tidigast 1648.[1]
Källor redigera
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Svenska Akademiens ordbok: Fälb
- ^ [a b c] P.G. Wistrand (1911). ”Anteckningar af en småländsk prästfru, förda under åren 1751 - 1810”. Fataburen: sid. 97. https://runeberg.org/fataburen/1911/0101.html. Läst 26 mars 2015.
- ^ [a b c d e f g h i j k] Post- och Inrikes Tidningar (4 juli 1837) på Kungliga biblioteket, Digitaliserade svenska dagstidningar. Not: "..yllefelb tillverkas af ull allena, äfvensom af ull med bomulls- eller linneränning."
- ^ [a b c d e f] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
- ^ [a b c d e] Raf Sanchez (29 juni 2011). ”The last of the silk top hats”. The Telegraph. http://www.telegraph.co.uk/lifestyle/8605253/The-last-of-the-silk-top-hats.html. Läst 26 mars 2015.
- ^ ”New silk plush top hats by Lock & Co”. Torontophats. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402180543/https://torontotophats.wordpress.com/2012/07/02/new-silk-plush-top-hats-by-lock-co/. Läst 26 mars 2015.
- ^ Digitaltmuseum, exempel på hatt i yllefelb.
- ^ [a b c d] Fälb i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 5 augusti 2018.
Externa länkar redigera
Wiktionary har ett uppslag om fälb.
