Rut Eva Stiberg, född Nilsson den 26 december 1920 i Strömsund, Jämtland, död den 28 augusti 1990 i Stockholm, var en svensk skådespelare.[1]

Eva Stiberg
FöddRut Eva Nilsson
26 december 1920
Strömsund, Jämtland, Sverige
Död28 augusti 1990 (69 år)
Stockholm, Uppland, Sverige
Andra namnEva Andersson
Eva Stiberg-Nilsson
Aktiva år1941–1973
MakeLennart Stiberg
(1942–1955; skilda)
Gert Ove Andersson
(1955–1976; skilda)
Betydande roller
Märta Grankvist i Vi på Saltkråkan
IMDb SFDb

Biografi redigera

Eva Stiberg flyttade från Strömsund till Stockholm för att arbeta på kontor, men när hon år 1940 deltog i en provfilmning anordnad av filmbolaget Terrafilm vann hon tävlingen och fick elevkontrakt.[1]

Hon studerade teater för Hilda Borgström innan hon kom in på Dramatens elevskola 1942. Efter studierna engagerades hon vid Malmö stadsteater 19471962[2] med undantag av 19501953 då hon var engagerad vid Göteborgs Stadsteater.[1]

Stiberg filmdebuterade 1941 i Anders Henriksons Livet går vidare och fick sitt filmgenombrott genom sin tolkning av titelrollen i Gustaf Molanders Eva 1948.[3] Mest känd blev hon för rollen som Tjorvens mamma i filmerna och TV-serierna om Saltkråkan i mitten och slutet av 1960-talet.[1] I televisionens första tid, 1958, gjorde hon rollen som Angela, då Ingmar Bergman för TV-teatern satte upp renässanspjäsen Venetianskan.[4]

Familj redigera

Hon var gift första gången 1942–1955 med Karl Edvard Lennart Stiberg, född 11 april 1918 i Solna, död 31 mars 2002 i Solna, och andra gången 1955–1976 med Gert Ove Andersson, född 30 april 1930 i Västra Skrävlinge. I första äktenskapet föddes dottern Eva Madeleine Stiberg, född 4 april 1946 i Matteus församling, Stockholm, och i andra giftet sönerna Hans-Peter Andersson född 7 november 1955 i Slottsstaden, och Ulf Mikael Andersson född 26 september 1958 i Slottsstaden.

Eva Stiberg är gravsatt i minneslunden på Kungsholms kyrkogård i Stockholm.[5]

Filmografi i urval redigera

Teater redigera

Roller (ej komplett) redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1945 Maja Av hjärtans lust
Karl Ragnar Gierow
Rune Carlsten Dramaten
1947 Lycko-Pers resa
August Strindberg
Gösta Folke Malmö stadsteater
Bortom horisonten
Eugene O'Neill
Stig Torsslow Malmö stadsteater
1948 Köpmannen i Venedig
William Shakespeare
Olof Molander Malmö stadsteater
Lycko-Pers resa
August Strindberg
Gösta Folke Malmö Stadsteater
Drömmarnas berg
Maxwell Anderson
Gösta Folke Malmö stadsteater
1949 Yerma
Federico Garcia Lorca
Bengt Ekerot Malmö stadsteater
Linje lusta
Tennessee Williams
Stig Torsslow Malmö stadsteater
I pingstens brus
Sigvard Mårtensson
Georg Årlin Malmö stadsteater
Ingen går fri
Stig Dagerman
Stig Dagerman Malmö stadsteater
Avgrunden
Silvio Giovaninetti
Malmö stadsteater
1950 Fabian öppnar portarna
Walentin Chorell
Gösta Folke Malmö stadsteater
Lunchrasten
Herbert Grevenius
Gösta Folke Malmö stadsteater
Claire Blakely Drömflickan
Elmer Rice
Knut Ström Göteborgs stadsteater,
13 oktober 1950
Ingeborg Thomsen Kärlek
Kaj Munk
Torsten Hammarén Göteborgs stadsteater,
24 november 1950
1951 Pearl, en prostituerad Si, iskarlen kommer!
Eugene O'Neill
Stig Torsslow Göteborgs stadsteater,
9 februari 1951
Den kaukasiska kritcirkeln
Bertolt Brecht
Bengt Ekerot Göteborgs stadsteater,
november 1951
1952 Hippolyta En midsommarnattsdröm
William Shakespeare
Knut Ström Göteborgs stadsteater,
8 februari 1952
1953 Flickan och gudarna
Bertolt Brecht och Paul Dessau
Hans Dahlin Malmö stadsteater
Olga Slottet
Max Brod efter en roman av Franz Kafka
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[6]
1954 Smältdegeln
Arthur Miller
Mats Johansson Malmö stadsteater
Han som fick leva om sitt liv
Pär Lagerkvist
Mats Johansson Malmö stadsteater
Rövarna på Hunneberg
Rune Lindström
Sandro Malmquist Skansens friluftsteater[7]
Dårskapens timme
Anna Bonacci
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
1955 Olivia Trettondagsafton
William Shakespeare
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater,
5 januari 1955
Kristina Påsk
August Strindberg
Mats Johansson Malmö stadsteater,
11 februari 1955
Fjäderboll
Lars-Levi Læstadius
Lars-Levi Læstadius Malmö stadsteater
1956 Oväder
August Strindberg
Malmö stadsteater
Kameliadamen
Alexandre Dumas d.y.
Lars-Levi Læstadius Malmö stadsteater
Margaret Katt på hett plåttak
Tennessee Williams
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[8]
1957 Millionen
Roger MacDougall
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Ingrid Peer Gynt
Henrik Ibsen
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[9]
Rödbetan
Marcel Achard
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Missförståndet
Albert Camus
Lars-Levi Læstadius Malmö stadsteater
1959 En vintersaga
William Shakespeare
Sandro Malmquist Malmö stadsteater
1960 Rävlyan
Lillian Hellman
Jan Hemmel Malmö stadsteater
Trappan
Boris Vian
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Midsommardröm i fattighuset
Pär Lagerkvist
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
1961 John Gabriel Borkman
Henrik Ibsen
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Cembalo
Karl Ragnar Gierow
Gösta Folke Malmö stadsteater
Det kommer främmande
Björn-Erik Höijer
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
1962 Hélène Liebinger Tre valser
Oscar Straus, Paul Knepler och Armin Robinson
Ivo Cramér Oscarsteatern[10]
1968 Bortom horisonten
Eugene O'Neill
Stig Torsslow Malmö stadsteater

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] ”Eva Stiberg”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=60999&iv=OVERVIEW. Läst 13 augusti 2012. 
  2. ^ "Teaterkrönika", Tidens kalender 1955 (Toivo Pawlo/Eva Stiberg i "Slottet") sid 185, Tidens förlag, Victor Petterssons, Stockholm 1954
  3. ^ Filmboken: en bok om film och filmskapare (Bokförlaget Orbis Uppsala 1953) sid. 927
  4. ^ "TV-krönika", Tidens kalender 1959, sid 177 (bild) och 178-179, Tidens förlag, Almqvist & Wiksells, Uppsala samt Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1958
  5. ^ Gravar.se
  6. ^ ”Slottet”. Ingmar Bergman Face to face. http://ingmarbergman.se/verk/slottet. Läst 15 oktober 2015. 
  7. ^ ”Skansenteatern”. Leopolds antikvariat. Arkiverad från originalet den 28 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160328020221/http://www.abm.se/leopolds/Skansenteatern.html. Läst 19 mars 2016. 
  8. ^ ”Katt på hett plåttak”. Ingmar Bergman Face to face. http://ingmarbergman.se/verk/katt-p%C3%A5-hett-pl%C3%A5ttak. Läst 15 oktober 2015. 
  9. ^ ”Peer Gynt”. Ingmar Bergman Face to face. http://ingmarbergman.se/verk/peer-gynt. Läst 15 oktober 2015. 
  10. ^ ”Tre valser”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24986&pos=156. Läst 11 juni 2015. 

Externa länkar redigera