Eva Remaeus

svensk skådespelare

Eva Britt Remaeus,[1] född 13 februari 1950 i S:t Peters klosters församling i Lund[2], död 29 januari 1993Gran Canaria[3] (folkbokförd i Lovö församling i Stockholms län),[4] var en svensk skådespelare. Hon blev mest känd för sitt deltagande i den pedagogiska TV-serien Fem myror är fler än fyra elefanter och var länge också aktiv inom teatergruppen Oktober.

Eva Remaeus
FöddEva Britt Remaeus
13 februari 1950
S:t Peters klosters församling, Lund, Skåne
Död29 januari 1993 (42 år)
Gran Canaria, Kanarieöarna, Spanien
(folkbokförd i Drottningholm, Lovö församling, Ekerö kommun, Stockholms län)
BegravdLovö kyrka
Utbildad vidLunds universitet och Statens scenskola
MakeJan Jönson
(1982–1991; skilda)
BarnJovanna Remaeus
Betydande roller
Eva i Fem myror är fler än fyra elefanter
IMDb SFDb

BiografiRedigera

Eva Remaeus växte upp i Malmö och var dotter till läromedelsintendenten Gösta Remaeus och Stina, född Wihlborg. Hon tog 1969 studenten vid S:t Petri Läroverk i Malmö[1] och studerade därefter vid Lunds universitet 1969–1972 inom ämnena yrk-dramatik (praktisk, skapande dramatik) och drama-teater-film.[1] Hon gick Statens scenskola i Malmö 1973–1974.[5]

KarriärRedigera

Samarbetet med Anders ”Loppan” Lindström ledde till teateruppsättningen Det finns en aldrig avslutad sång med Ninne Olsson, Henric Holmberg, Anders Granström och Jan Lindell. Uppsättningen blev början till Musikteatergruppen Oktober, vars medlemmar 1973–1974 gick ett fortbildningsår på Statens scenskola i Malmö. Eva Remaeus var medlem i gruppen fram till 1980.[6] Där spelade hon bland annat i Bertolt Brechts Modern, som spelades tillsammans med en annan fri malmögrupp, Bruksteatern, och i Sven Klangs kvintett som också filmades.[1]

Eva Remaeus var också med i de fria gruppernas samarbete Tältprojektet, 1977.[6] Dessa projekt hade alla en samhällskritisk udd. Därför fick Magnus Härenstam och Lars ”Brasse” Brännström arbeta hårt för att värva henne till det underhållande barnprogrammet Fem myror är fler än fyra elefanter, där hon spelade Eva, en mycket spontan och sympatisk person. Programmet, som inspirerats av det amerikanska pedagogiska programmet Sesame Street, sändes 1973–1974 och har genom flera repriser lämnat ett bestående avtryck hos flera generationer svenska barn.[1]

Remaeus medverkade 1976 i Bo Widerbergs polisfilm Mannen på taket. Under 1980-talet kom Eva Remaeus att blanda teaterroller med film- och TV-arbete. På TV var hon 1987–1991 programledare för barnprogrammet Världsmagasinet och 1991 för frågesportprogrammet De gränslösa frågorna. Hon medverkade bland annat i TV-serien Xerxes,[7] 1988, och spelade Sally Bowles i Cabaret på Örebro länsteater.[1]

Eva Remaeus övergav aldrig sitt samhällsengagemang och var medlem i kultur- och sånggruppen Wiwili som via konst, musik och poesi informerade om och stödde förtryckta folk i Centralamerika.[1]

DödRedigera

Eva Remaeus avled 1993 till följd av en hjärntumör. Hon är begravd på Lovö kyrkogård.[8][9]

Privatliv, minneRedigera

Hon var 1982–1991 gift med skådespelaren Jan Jönson (född 1947),[10][4] och hade under de ären efternamnet Remaeus Jönson. Hon fick med honom dottern Jovanna Remaeus Jönson (född 1982) – även hon verksam inom teater/film,[11][12] bland annat som scenograf för TV-serien Tjockare än vatten.

Efter Eva Remaeus död startade Wiwili en fond till hennes minne, Esperanza, som bland annat gav stöd till ett skolbygge i en by med samma namn i Nicaragua, där ett vattentorn i byn kallas Eva Remaeus vattentorn.[1]

FilmografiRedigera

TeaterRedigera

År Roll Produktion Regi Teater
1980 Polly Peachum Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill
Lars Göran Carlson Parkteatern[13]
1984 Sally Bowles Cabaret
John Kander, Fred Ebb och Joe Masteroff
Georg Malvius Örebro länsteater[14]
Smeraldina Två herrars tjänare
Carlo Goldoni
Alfred Meschnigg Örebro länsteater[15]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d e f g h] Granath, Sara (8 mars 2018). ”skbl.se - Eva Britt Remaeus”. skbl.se. http://skbl.se/sv/artikel/EvaRemaeus. Läst 30 juli 2020. 
  2. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  3. ^ Eva remaeus död – hon var det progressiva 70-talets primadonna" Dagens Nyheter 1993
  4. ^ [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  5. ^ Remaeus, Eva B i Vem är hon: kvinnor i Sverige: biografisk uppslagsbok (1988), ISBN 91-1-863422-2
  6. ^ [a b] ”Eva Remaeus 1950 - 1993”. malmo.se. Arkiverad från originalet den 24 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150624035752/http://malmo.se/Kultur--fritid/Kultur--noje/Konst--design/Offentlig-konst/Way-to-go/Eva-Remaeus-.html. Läst 13 december 2014. 
  7. ^ ”Xerxes - Avsnitt 2 av 6: Handlingen utspelar sig”. https://www.oppetarkiv.se/video/1279106/xerxes-avsnitt-2-av-6. Läst 30 juli 2020. 
  8. ^ Begravda i Sverige, CD-ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.
  9. ^ Gravinventeringen,
  10. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  11. ^ Jovanna Remaeus på Svensk Filmdatabas.
  12. ^ Jovanna Remaeus Jönson Arkiverad 18 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. Unga Turs webbplats. Åtkomst 4 november 2012.
  13. ^ Bengt Jahnsson (6 juni 1980). ”Charmigt lustspel utan Brechts beskhet”. Dagens Nyheter: s. 22. https://arkivet.dn.se/tidning/1980-06-06/152/22. Läst 8 mars 2018. 
  14. ^ Marcus Boldemann (26 mars 1984). ”'Cabaret' i Örebro: Fullödig satsning”. Dagens Nyheter: s. 24. https://arkivet.dn.se/tidning/1984-03-26/84/24. Läst 8 mars 2018. 
  15. ^ Bengt Jahnsson (16 december 1984). ”'Två herrars tjänare' på Örebro länsteater: Festlig fart och fläng utan like”. Dagens Nyheter: s. 26. https://arkivet.dn.se/tidning/1984-12-16/342/26. Läst 8 mars 2018. 

Externa länkarRedigera