Europaparlamentsvalet i Västtyskland 1989

Europaparlamentsvalet i Västtyskland 1989 ägde rum söndagen den 18 juni 1989. Drygt 45 miljoner personer var röstberättigade i valet om de 81 mandat som Västtyskland hade tilldelats innan valet. I valet tillämpade landet ett valsystem med partilistor, Hare-Niemeyers metod och en spärr på 5 procent för småpartier. Västtyskland var inte uppdelat i några valkretsar, utan fungerade som en enda valkrets i valet. Däremot var det möjligt för politiska partier att endast ställa upp i en eller några av delstaterna. Till exempel ställde CSU endast upp i delstaten Bayern, där systerpartiet CDU samtidigt avstod från att ställa upp.[1] Valet var det sista Europaparlamentsvalet som hölls innan enandet av Tyskland 1990.

Europeiska flaggan Val till Europaparlamentet
Val till Europaparlamentet 1989
Val till Europaparlamentet
Val till Europaparlamentet
Område
Antal mandat
Valdagar
Västtyskland Västtyskland
81
18 juni 1989
Valmanskår
Valdeltagande
45 773 179
62,28 %
Valsystem
Valmetod
Spärr
proportionellt valsystem
Hare-Niemeyers metod
5 %
Andra val
Föregående val
Nästkommande val

Europaparlamentsvalet 1984
Europaparlamentsvalet 1994

Socialdemokraterna blev valets största parti, och erhöll nästan lika stor andel av rösterna som i valet 1984. Partiet miste dock två mandat. Kristdemokratiska CDU var valets största förlorare och tappade nästan åtta procentenheter av sitt väljarstöd. Det gav partiet nio mandat färre än i valet 1984.[1] Die Grünen och CSU behöll i princip samma väljarandelar som i valet 1984. Die Grünen ökade dock med ett mandat. Både det högerextrema Republikanerna och det liberala FDP lyckades passera femprocentsspärren, vilket gav dem sex respektive fyra mandat. I övrigt lyckades inget parti erhålla mandat i det tyska Europaparlamentsvalet.

Valdeltagandet ökade med mer än fem procentenheter till 62,28 procent. Det var dock inte lika högt som i valet 1979. Valdeltagandet låg ett par procentenheter högre än genomsnittet för hela gemenskaperna.[2] Jämfört med Västtysklands federala riksdagsval var dock valdeltagandet lågt i likhet med tidigare tyska Europaparlamentsval.

Valresultat redigera

Andel Antal Mandat
Socialdemokraterna 37,32 %
  
10 525 728 31
–0,09 %
  
+1 229 311 –2
CDU 29,54 %
  
8 332 846 25
–7,92 %
  
–975 565 –9
Die Grünen 8,45 %
  
2 382 102 8
+0,30 %
  
+356 130 +1
CSU 8,25 %
  
2 326 277 7
–0,24 %
  
+217 147 ±0
Republikanerna 7,12 %
  
2 008 629 6
+7,12 %
  
+2 008 629 +6
FDP 5,59 %
  
1 576 715 4
+0,79 %
  
+384 091 +4
Övriga partier och kandidater 3,74 %
  
1 054 393 0
+0,04 %
  
+135 576 ±0
Ogiltiga och blanka röster 1,06 %
  
301 908 0
–0,47 %
  
–85 475 ±0
Valdeltagande 62,28 %
  
28 508 598 81
+5,52 %
  
+3 269 844 ±0
Antal röstberättigade 45 773 179

 31  SOC      32  EPP      04  LDR      00  EUL/LU   00  ED       08  G        00  EDA      06  DR       00  RBW      00  NI

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

Externa länkar redigera

  EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.