Öppna huvudmenyn

Eugen Thorburn

svensk arkitekt, tecknare och kommunpolitiker

Liv och verkRedigera

Thorburn tog studenten vid Latinläroverket i Göteborg 1880, blev civilingenjör vid Kungl. Tekniska högskolan 1883 och bedrev därefter studier vid Akademien för de fria konsterna 1883-1886, studier och praktik i Italien, Österrike, Danmark, England, Frankrike och Tyskland 1887-90. Han blev arkitekt i Stockholm 1886-1887 och var praktiserande arkitekt i Göteborg 1890-1931. Eugen Thorburn var arkitekt för Allmänna lantbruksmötet i Göteborg 1894. Han var ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1905-1912, av byggnadsnämnden där 1895-1912 och av Egnahemsnämnden 1909-1911. Vidare var han revisor för Slöjdföreningen 1891-1892, för Renströmska bad- och tvättanstalten 1893-1894 och 1906-1907 samt för Renströmska badanstalten i Majorna 1895. Thorburn var ledamot av Vasa församlings kyrkoråd och ordförande i Tekniska samfundets avdelning för husbyggnadskonst 1918-1921.

Thorburn uppförde flera offentliga byggnader i Göteborg, dessutom Strömstads stadshus (fullbordat 1917), skolor i Vänersborg och Uddevalla med mera. Thorburn var vid sidan av sin verksamhet som arkitekt även tecknare och utförde teckningar med arkitekturmotiv, landskapsskildringar och porträtt. Thorburn är representerad med ett porträtt av Robert Ljungquist vid Göteborgs historiska museum[2]. En minnesutställning med hans teckningar visades i Göteborg 1932.

FamiljRedigera

Thorburn var son till grosshandlaren Robert Thorburn och Mathilda "Alma" Thorburn, född Jacobi. Han gifte sig 18 september 1893 med Louise Bååth (1871-1947), dotter till justitierådman Thure Martin Bååth och Karolina "Lina" Bååth, född Tidén. Barn: Alvar (1894-1954), Birgit (född 1895), Ellen (1897-1968), Agne Eugen (född 1902) och Berndt Johan (1912-1973).[3][4]

Exempel på byggnader i Göteborg, ritade av Eugen ThorburnRedigera

BilderRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.287
  2. ^ Göteborgs stadsmuseum
  3. ^ Göteborgsstudenter I : Göteborgs högre elementarläroverks och Göteborgs högre latinläroverks studenter 1865-1917, Erland Långström & Gustaf Stern, N. P. Pehrssons Förlag, Göteborg 1917 s. 75
  4. ^ Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005
  5. ^ Guide till Göteborgs arkitektur, professor Claes Caldenby, professor Gunilla Linde Bjur, arkitekt Sven-Olof Ohlsson, Arkitektur Förlag AB, Göteborgs stadsbyggnadskontor 2006 ISBN 91-86050-67-2 s. 114
  6. ^ Nylén, Ove (1988). Från Börsen till Park Avenue : intressanta Göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort. Lerum: Haspen. Libris länk. ISBN 91-970916-3-4 

Externa länkarRedigera