Ernst Windisch
Ernst Wilhelm Oskar Windisch, född 4 september 1844 i Dresden, död 30 oktober 1918 i Leipzig, var en tysk filolog.
| Ernst Windisch | |
| Född | 4 september 1844[1][2][3] Dresden |
|---|---|
| Död | 30 oktober 1918[1][2][3] (74 år) Leipzig |
| Medborgare i | Kungariket Sachsen |
| Utbildad vid | Leipzigs universitet  |
| Sysselsättning | Gymnasielärare, klassisk filolog, filolog[4], språkvetare, universitetslärare, keltolog, teolog[4] |
| Befattning | |
| Geheimeråd | |
| Arbetsgivare | Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg Leipzigs universitet |
| Utmärkelser | |
| Albrektsorden Fellow of the British Academy Kommendör av andra klassen av Albrektsorden | |
| Redigera Wikidata | |
Windisch studerade i Leipzig, där han 1869 blev privatdocent i sanskrit och jämförande språkforskning. År 1870 begav han sig till England som medarbetare i katalogiseringen av India Office Librarys indiska handskrifter, varvid han började studera keltiska språk (främst forniriska). År 1871 blev han extra ordinarie professor i Leipzig, 1872 professor i sanskrit och jämförande språkforskning i Heidelberg och 1875 i Strassburg. År 1877 kom han tillbaka till Leipzig som ordinarie professor i sanskrit. Windisch bidrog till Curtius "Grundzüge der griechischen Etymologie", fjärde och femte upplagorna, med det keltiska etymologiska materialet. Han var från 1880 medutgivare eller huvudredaktör av Zeitschrift der Deutschen Morgenländischen Gesellschaft. Hans skrifter rör sig huvudsakligen på det språkjämförande, det fornindiska och det keltiska (forniriska) området.
Bibliografi (i urval) redigera
- Über den Ursprung des Relativpronomens in den indogermanischen Sprachen (1869, i Georg Curtius "Studien zur griechischen und lateinischen Grammatik" band II)
- Kurzgefasste irische Grammatik (1879)
- Irische Texte mit Wörterbuch (I, 1880; II–IV tillsammans med Whitley Stokes, 1884–1909)
- Der griechische Einfluss im indischen Drama (i "Verhandlungen des 5. internationalen Orientalistencongresses zu Berlin 1882")
- Zwölf Hymnen des Rigveda mit Sāyana's Kommentar (1883)
- Etymologieen ("Berichte der Königlich Sächsischen Gesellschaft der Wissenschaften", 1886)
- Über die Verbalformen mit dem Charakter r im Arischen, Italischen und Keltischen ("Abhandlungen der Königlich Sächsischen Gesellschaft der Wissenschaften", 1887)
- Über das Nyāyabhāshya (ibid., 1888)
- Über Personalendungen im griechischen und im Sanskrit ("Berichte der Königlich Sächsischen Gesellschaft der Wissenschaften", 1889)
- Über das altirische Gedicht im Codex Boernerianus und über die altirischen Zauberformeln (ibid., 1890)
- Itivuttaka (i "Pali Text Society", 1890)
- Über den Sitz der denkenden Seele, besonders bei den Indern und Griechen, und eine Etymologie von gr. πραπίδες ("Berichte der Königlich Sächsischen Gesellschaft der Wissenschaften", 1891)
- Māra und Buddha ("Abhandlungen der Königlich Sächsischen Gesellschaft der Wissenschaften", 1895)
- Buddha's Geburt und die Lehre von der Seelenwanderung ("Abhandlungen der Königlich Sächsischen Gesellschaft der Wissenschaften", 1908)
- Die Komposition des Mahāvastu. Ein Beitrag zur Quellenkunde des Buddhismus (ibid., 1909)
- Das keltische Britannien bis zu Kaiser Arthur (ibid., 1912)
- Geschichte der Sanskrit-Philologie und Altertumskunde (I, II i Georg Bühlers "Grundriss der indoarischen Philologie". I, 1917–20; oavslutat på grund av Windischs frånfälle).
- Keltische Sprachen (i Johann Samuel Ersch och Johann Gottfried Grubers "Allgemeine Encyklopädie der Wissenschaften und Künste")
Källor redigera
Noter redigera
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Ernst Windisch, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Dictionary of Irish Biography, Royal Irish Academy, Wilhelm Oscar Ernst Windisch, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
Tryckta källor redigera
- Windisch, Ernst Wilhelm Oskar i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)