Ernst Lindelöf

finländsk matematiker och professor

Ernst Leonard Lindelöf, född 7 mars 1870 i Helsingfors, död 4 juni 1946, var en finländsk matematiker. Bland annat Lindelöfs sats och Picard-Lindelöfs sats är uppkallade efter honom.

Ernst Lindelöf.

Lindelöf blev student 1887, filosofie doktor 1893, docent 1895 och professor i matematik vid Helsingfors universitet 1903. Han var en grundlig kännare av den moderna analysen och blev ledamot av Finska Vetenskaps-Societeten 1904, av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1913 och av Vetenskapsakademien i Stockholm 1917.

SläktRedigera

Lindelöfs far var Lorenz Lindelöf, professor i matematik vid Helsingfors Universitet och grundare av Finlands Matematiska Förening, och hans mor var Gabriela Krogius. Förutom Ernst Leonardin hade familjen sex andra barn: Uno, Anna Maria, Carl Arvid, Ester Elisabeth, Tyra Gabriela och Ella Amalia. Lindelöfs syster Anna Maria gifte sig med den finska kirurgen Frans Ali Krogius.[1]

Bibliografi (i urval)Redigera

  • Le calcul des résidus et ses applications à la théorie des fonctions (Paris, 1905)
  • Mémoire sur la théorie des fonctions entières d’ordre fini ("Acta societatis scientiarum fennicæ" 31, 1903)
  • Sur une extension d’un principe classique de l’analyse et sur quelques propriétes des fonctions monogènes dans le voisinage d'un point singulier (tillsammans med Edvard Phragmén, i "Acta mathematica" 31,1908)

Se ävenRedigera

KällorRedigera

LitteraturRedigera

NoterRedigera