Erik Strandmark

svensk skådespelare, regissör och manusförfattare

Erik Alfred Strandmark, född 14 september 1919 i Storvik, Ovansjö församling, Gästrikland, död 5 januari 1963 i Port of SpainTrinidad, var en svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.

Erik Strandmark
Erik Strandmark och Harriet Andersson i filmen Kvinna i leopard (1958).
Erik Strandmark och Harriet Andersson i filmen Kvinna i leopard (1958).
FöddErik Alfred Strandmark
14 september 1919
Storvik, Ovansjö församling, Gästrikland
Död5 januari 1963 (43 år)
Port of Spain, Trinidad
(skriven i Storkyrkoförsamlingen, Stockholm)
IMDb SFDb

Biografi redigera

Strandmark studerade vid Dramatens elevskola 1938–1941, efter studierna kom han mest att arbeta med film. Han gjorde några scenframträdanden i gästroller på bland annat Malmö stadsteater och Dramaten. Han filmdebuterade i Lauritz Falks Lev farligt (1944), och kom att medverka i drygt 50 film- och TV-produktioner. Han tillhörde den första fasta ensemblen vid TV-teatern.

Inte sällan kunde Strandmark växla mellan komik och svårmod, såsom är fallet när han gör sin gestaltning av Carlsson, en av de ledande rollerna i Arne Mattsons färgfilm Hemsöborna. Strandmarks samspel mot Hjördis Pettersons madam Flood är ett av de mest minnesvärda inslagen i filmen.

Strandmark kunde också vara övertygande i biroller. I Nattbarn gjorde han således ett skarpt utmejslat porträtt av en gangsterchef. Och i Seger i mörker, som handlar om AGA-chefen och nobelpristagaren Gustaf Dalén, gjorde han en av sina mest pregnanta biroller. Det är ett gripande porträtt av en arbetare, som undrar om det går att skänka sina ögon till nobelpristagaren, som blivit blind efter en sprängolycka.

Sin kanske främsta roll inom TV-teaterns ram gjorde han som kapten Queeg i dramat Myteriet på Caine.

Strandmark omkom i en flygolycka på Trinidad och var vid dödsfallet kyrkobokförd i Storkyrkoförsamlingen, Gamla Stan, Stockholms stad. Han var gift med Ena Bernadine Strandmark (1924–2019) från Trinidad sedan 1948 och hade två döttrar, Katarina och Erika.

Filmografi (urval) redigera

Regi redigera

Filmmanus redigera

Teater redigera

Roller redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1940 Stenkol Mycket väsen för ingenting
William Shakespeare
Alf Sjöberg Dramaten
Ed Carmichael Koppla av
Moss Hart
Carlo Keil-Möller Dramaten
Livmedikus Den lilla hovkonserten
Toni Impekoven och Paul Verhoeven
Rune Carlsten Dramaten
1941 En portvakt Vi skiljas
Victorien Sardou och Émile de Najac
Alf Sjöberg Dramaten
George Gorell Lycklig resa!
Samson Raphaelson
Rudolf Wendbladh Helsingborgs stadsteater
Anton Steinberg Christina
August Strindberg
Rudolf Wendbladh Helsingborgs stadsteater
Saladin
Sinbad
En främmande man
Aladdin
Adam Oehlenschläger
Herman Ahlsell
Rudolf Wendbladh
Helsingborgs stadsteater
Främlingen Kungl. Logen
Karl Farkas och Hans Lang
Rudolf Wendbladh Helsingborgs stadsteater
1942 Kurre Östberg Som folk är mest. En stockholmshistoria
Herbert Grevenius
Albert Nycop Helsingborgs stadsteater[1]
1943 I evighet amen
Anton Wildgans
Per-Axel Branner Nya teatern[2]
1946 Kleptomani och gröna skogar
Sune Bergström och Einar Molin
Bengt Ekerot Vasateatern[3]
1947 Tjuvarnas bal
Jean Anouilh
Bengt Ekerot Malmö stadsteater
Lycko-Pers resa
August Strindberg
Gösta Folke Malmö stadsteater
1948 Köpmannen i Venedig
William Shakespeare
Olof Molander Malmö stadsteater
Kalifens son
Axel Strindberg
Gösta Folke Malmö stadsteater
En skugga
Hjalmar Bergman
Bengt Ekerot Malmö stadsteater
Vår lilla stad
Thornton Wilder
Gösta Folke Malmö stadsteater
Streber
Stig Dagerman
Bengt Ekerot Malmö stadsteater
Lycko-Pers resa
August Strindberg
Gösta Folke Malmö Stadsteater
Drömmarnas berg
Maxwell Anderson
Gösta Folke Malmö stadsteater
1949 Gustav Vasa
August Strindberg
Gösta Folke Malmö stadsteater
Yerma
Federico Garcia Lorca
Bengt Ekerot Malmö stadsteater
Linje lusta
Tennessee Williams
Stig Torsslow Malmö stadsteater
Bröllopet på Seine
Marcel Achard
Gösta Folke Malmö stadsteater
Hans nåds testamente
Hjalmar Bergman
Stig Torsslow Malmö stadsteater
Avgrunden
Silvio Giovaninetti
Malmö stadsteater
1950 Tre systrar
Anton Tjechov
Bengt Ekerot Malmö stadsteater
Lunchrasten
Herbert Grevenius
Gösta Folke Malmö stadsteater
Peder Welamson,
Göran Perssons systerson
Erik XIV
August Strindberg
Alf Sjöberg Dramaten
1951 Thomas Mendip,
en avskedad soldat
Kvinnan bör inte brännas
Christopher Fry
Alf Sjöberg Dramaten
Simon Angus Simon trollkarlen
Tore Zetterholm
Arne Ragneborn Dramaten
1952 Lukas Luderkratta, stadsvakt
Den blinde
De vises sten
Pär Lagerkvist
Alf Sjöberg Dramaten
1958 Medverkande Spetsbyxor, vaudeville
P.A. Henriksson
Nils Poppe Idéonteatern

Radioteater redigera

Roller redigera

År Roll Produktion Regi
1952 Droskägare Sture Sjögren Hillmans semester: Liten tuva...
Folke Mellvig
Lars Madsén[4]
1953 Freddy Sjöström Hillmans bästa: Naturlig död?
Folke Mellvig
Lars Madsén[5]
Freddy Sjöström Hillmans detektivbyrå: Vattengraven
Folke Mellvig
Lars Madsén[6]
1959 Prisipkin Vägglusen
Vladimir Majakovskij
Staffan Aspelin[7]
1960 Grigorij Vassilij Groholskij Han som sålde sin fru
David Tutaev
Staffan Aspelin[8]

Källor redigera

Fotnoter redigera

  1. ^ ”Teater Musik Film: 'Som folk är mest' i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 10. 18 september 1942. https://arkivet.dn.se/tidning/1942-09-18/253/10. Läst 6 november 2021. 
  2. ^ ”Tysk rapsodi”. Dagens Nyheter: s. 9. 13 maj 1943. http://arkivet.dn.se/tidning/1943-05-13/128/9. Läst 15 mars 2017. 
  3. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 11. 29 maj 1946. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-05-29/145/11. Läst 5 maj 2016. 
  4. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 6 september 1952. https://arkivet.dn.se/tidning/1952-09-06/242/20. Läst 19 december 2021. 
  5. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 30 maj 1953. https://arkivet.dn.se/tidning/1953-05-30/143/22. Läst 19 december 2021. 
  6. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 30. 28 november 1953. https://arkivet.dn.se/tidning/1953-11-28/323/30. Läst 19 december 2021. 
  7. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 38. 15 januari 1959. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1959-01-15/13/37. Läst 18 mars 2016. 
  8. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 47. 29 september 1960. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1960-09-29/265/47. Läst 18 mars 2016. 

Externa länkar redigera