Wikipedia

Erik Olsson (filosof)

svensk filosof

Erik J. Olsson, född 1964, är en svensk professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Hans huvudsakliga intresseområde är kunskaps- och vetenskapsteori. Han disputerade i teoretisk filosofi i Uppsala 1997 med en avhandling om koherensbegreppet efter studier i teoretisk filosofi, lingvistik, matematik och datavetenskap.

Forskning redigera

Olsson är mest känd för sin kritik av koherensteorin för kunskap[1] och sitt försvar av en reliabilistisk kunskapsanalys[2]. I sin senare forskning har Olsson studerat internetanvändning från ett kunskapsteoretiskt perspektiv. Exempelvis har han undersökt i vilken mån Googles PageRank-algoritm ger uttryck för ”massans visdom”[3]. I sina artiklar om filterbubblor i sökmaskiner har han argumenterat att filterbubblor kan vara självförvållade (”self-imposed”), dels genom att man tenderar att uppmärksamma de sökresultat som är i linje med den egna ideologin[4], dels genom att valet av specifik sökterm kan vara ideologiskt laddat[5]. Hans senare forskning tar upp problem för den akademiska friheten i Sverige[6] och Sydafrika[7].

Bevakning av akademisk frihet redigera

Olsson och Magnus Zetterholm grundade 2015 insamlingsstiftelsen Academic Rights Watch, som på sin webbplats[8] bevakar den akademiska friheten i Sverige genom att dokumentera fall där forskares och lärares rättigheter överträtts i relation till UNESCO Recommendation for the Status of Higher-Education Teaching Personnel (1997)[9]. Olsson har i ett stort antal debattinlägg i dagspressen försvarat akademiska principer, inte minst yttrandefrihet[10] och meritokratisk anställning[11]. Olsson menar att svensk akademisk kultur ibland feminiseras på sätt som strider mot grundläggande meritokratiska principer[12]. Bland Olssons meddebattörer märks Mats Alvesson, Alexander Bard, Ann Heberlein och Inger Enkvist.

Utmärkelser, ledamotskap och priser redigera

  • Ledamot av Vetenskapssocieteten i Lund (LVSL, 2007)[13]
  • Ledamot av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund (LVSL, 2018)
  • Ledamot av Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund (LVSL, 2019)

Bibliografi (urval) redigera

The Epistemology of Keith Lehrer (Red, Kluwer, 2003).

Against Coherence: Truth, Probability, and Justification (Oxford University Press, 2005).

Knowledge and Inquiry: Essays on the Pragmatism of Isaac Levi (Red, Cambridge University Press, 2006).

Belief Revision Meets Philosophy of Science (Erik J Olsson och Sebastian Enqvist, Red, Springer Verlag, 2011).

Referenser redigera

  1. ^ ”Against coherence.”. global.oup.com. https://global.oup.com/academic/product/against-coherence-9780199279999?cc=se&lang=en&. Läst 8 oktober 2023. 
  2. ^ Olsson, Erik J. (2015-01-01). ”Gettier and the method of explication: a 60 year old solution to a 50 year old problem” (på engelska). Philosophical Studies 172 (1): sid. 57–72. doi:10.1007/s11098-014-0383-z. ISSN 1573-0883. https://doi.org/10.1007/s11098-014-0383-z. Läst 8 oktober 2023. 
  3. ^ Masterton, George; Olsson, Erik J.; Angere, Staffan (2016-03-01). ”Linking as voting: how the Condorcet jury theorem in political science is relevant to webometrics” (på engelska). Scientometrics 106 (3): sid. 945–966. doi:10.1007/s11192-016-1837-1. ISSN 1588-2861. https://doi.org/10.1007/s11192-016-1837-1. Läst 8 oktober 2023. 
  4. ^ Ekström, Axel G.; Niehorster, Diederick C.; Olsson, Erik J. (2022-08-01). ”Self-imposed filter bubbles: Selective attention and exposure in online search”. Computers in Human Behavior Reports 7: sid. 100226. doi:10.1016/j.chbr.2022.100226. ISSN 2451-9588. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2451958822000604. Läst 8 oktober 2023. 
  5. ^ Ekström, A. G.; Madison, G.; Olsson, E. J.; Tsapos, M. (2023-07-02). ”The search query filter bubble: effect of user ideology on political leaning of search results through query selection” (på engelska). Information, Communication & Society: sid. 1–17. doi:10.1080/1369118X.2023.2230242. ISSN 1369-118X. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/1369118X.2023.2230242. Läst 8 oktober 2023. 
  6. ^ Olsson, Erik J.; Sörensen, Jens Stilhoff (2020-12). ”What Price Equality? The Academic Cost of Government Supervised Gender Mainstreaming at Swedish Universities” (på engelska). Societies 10 (4): sid. 87. doi:10.3390/soc10040087. ISSN 2075-4698. https://www.mdpi.com/2075-4698/10/4/87. Läst 8 oktober 2023. 
  7. ^ Olsson, Erik J. (2023-08-03). ”Academic freedom and the decolonisation of knowledge: curriculum transformation in South Africa from a UNESCO perspective” (på engelska). Studies in Higher Education 48 (8): sid. 1172–1182. doi:10.1080/03075079.2023.2186389. ISSN 0307-5079. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03075079.2023.2186389. Läst 8 oktober 2023. 
  8. ^ ”» Insamlingsstiftelsen Academic Rights Watch bevakar den akademiska friheten i Sverige genom att uppmärksamma försök att inskränka lärares och forskares grundläggande rättigheter som yttrande- och åsiktsfrihet.”. https://academicrightswatch.se/. Läst 8 oktober 2023. 
  9. ^ ”The ILO/UNESCO Recommendation concerning the Status of Teachers”. unesdoc.unesco.org. https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000160495. Läst 8 oktober 2023. 
  10. ^ ”DEBATT: Kvinnor hotar yttrandefriheten vid svenska högskolor”. www.expressen.se. 8 januari 2020. https://www.expressen.se/debatt/sa-hotas-hogskolornas-yttrandefrihet-av-kvinnor/. Läst 8 oktober 2023. 
  11. ^ ””Regeringen pressade KI gå emot grundlagen” | SvD Debatt”. Svenska Dagbladet. 18 juli 2020. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/4q5zOR/regeringen-pressade-ki-ga-emot-grundlagen. Läst 8 oktober 2023. 
  12. ^ ””Feminiseringen av Chalmers bra för Kina” | SvD Debatt”. Svenska Dagbladet. 16 april 2019. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/8mGp7A/feminiseringen-av-chalmers-bra-for-kina. Läst 8 oktober 2023. 
  13. ^ https://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Erik_Olsson_(filosof)&oldid=54001741”