Wikipedia

Erik H. Erikson

Erik Homburger Erikson, född 15 juni 1902 i Frankfurt am Main, död 12 maj 1994,[9] var en judisk-amerikansk psykoanalytiker.

Erik H. Erikson
Född15 juni 1902[1][2][3]
Frankfurt am Main[4]
Död12 maj 1994[1][2][3] (91 år)
Harwich, Massachusetts[5], USA
Medborgare iTyskland och USA
Utbildad vidOxfords universitet
SysselsättningFackboksförfattare, psykoanalytiker, universitetslärare, pedagog[6]
ArbetsgivareHarvard University
University of Pittsburgh
University of California, Berkeley
MakaJoan Erikson
(g. 1930–1994, personens död)
BarnKai T. Erikson (f. 1931)
Utmärkelser
Pulitzerpriset för allmän facklitteratur (1970)[7]
Jefferson Lecture (1973)
Award for Distinguished Contributions to Developmental Psychology (1984)[8]
National Book Award
Redigera Wikidata

Erikson var och är ett av de ledande namnen inom psykoanalytiskt orienterad utvecklingspsykologi. Han var även professor på Harvard fram till pensioneringen 1970.

Asteroiden 11521 Erikson är uppkallad efter honom.[10]

Eriksons psykosociala utvecklingsteori redigera

Eriksons psykosociala utvecklingsteori går ut på att individen utvecklas genom 8 olika faser, där varje fas kan kopplas till ett specifikt åldersspann och där varje fas för med sig en särskild utmaning som individen behöver hantera[11].
Sättet på vilket man hanterar dessa konflikter, blir avgörande för individens fortsatta psykosociala utveckling. Trots att Eriksons teorier fortfarande används och lärs ut, har de inte kunnat föras i bevis. Till skillnad från andra kända utvecklingspsykologiska fasteorier, som Sigmund Freuds psykosexuella utvecklingsteori och Jean Piagets kognitiva utvecklingsteori, tar Eriksons åtta faser inte slut vid vuxen ålder utan sträcker sig över hela livsloppet[11].

Faser redigera

Erikson ansåg att personlighetsutvecklingen följer ett bestämt mönster, där varje fas är kopplad till ett ålderspann. Med varje fas följer en särskild utmaning[2].

Eriksons utvecklingsfaser
Fas 1 2 3 4 5 6 7 8
Ålder, ca 0-18 mån 18 mån-3 år 3-6 år 6-12 år 12-20 år 20-40 år 40-60 år 60 år +
Vuxenålder, sen Ego-integration / Förtvivlan
Vuxenålder, mellan Produktivitet / Stagnation
Vuxenålder, ung Närhet / Isolering
Ungdom Identitet / Rollförvirring
Skolålder Aktivitet / Underlägsenhet
Barndom, mellan Initiativ / Skuld
Barndom, tidig Autonomi / Tvivel
Spädbarnsålder Tillit / Avvisande

I ett tillägg till boken "Den fullbordade livscykeln" lade Erikson med hjälp av sin hustru Joan Erikson till en nionde fas (mellan vuxenåldern och ålderdomen, som baseras på Lars Tornstams teori om gerotranscendens[12].

Det man som individ behöver tillägna sig/inlemma i sin identitet är i de olika faserna enligt Erik Homburger Eriksson[12]

  1. hopp (hope)
  2. viljestyrka (will)
  3. meningsfullhet (purpose)
  4. kunskap, skicklighet (competence)
  5. trofasthet (fidelity)
  6. kärlek i nära relationer, familj och arbete (love in intimate relationships, work and family))
  7. omhändertagande (caring)
  8. vishet (wisdom)

Kritik av Eriksons psykosociala utvecklingsteori redigera

En styrka i Eriksons psykosociala utvecklingsteori är att teorin, till skillnad från ett antal andra teorier, utgår från att personlighetsutveckling pågår under hela livet. En svaghet i teorin utgörs av uppfattningen att personlighetsutvecklingen följer ett bestämt trappstegsmönster, där varje fas bidrar med ett visst vägval och en viss styrka[11].

Bibliografi redigera

  • 1950 – Childhood and Society
  • 1958 – Young Man Luther: A Study in Psychoanalysis and History
  • 1959 – Identity and the Life Cycle: Selected Papers
  • 1969 – Gandhi's Truth: On the Origin of Militant Nonviolence
  • 1978 – Adulthood
  • 1986 – Vital Involvement in Old Age (med: Joan M. Erikson och Helen Q. Kivnick)
  • 1987 – The Life Cycle Completed
  • 1995 – A Way of Looking at Things: Selected Papers 1930-1980 (redaktör: S.P. Schlien)

På svenska redigera

  • Erikson, Erik H. (1954). Barnet och samhället. Stockholm: Natur och kultur. Libris 1494116 
    • Erikson, Erik H. (1965). Barnet och samhället (2., omarb. uppl.). Stockholm: Natur o. kultur. Libris 2189447 
    • Erikson, Erik H.; Rössel, James (1993). Barnet och samhället. Psykologins pionjärer, 99-1646503-7 (3. utg.). Stockholm: Natur och kultur. Libris 7229152. ISBN 9127037096 
  • Erikson, Erik H. (1966). Kulturkris och religion: analys av den unge Luthers personlighetsutveckling. Pastoralpsykologiska handböcker, 0553-3805 ; 7. Stockholm: Diakonistyr. Libris 8212077 
  • Erikson, Erik H.; Harding, Gösta; Wiking, Philippa (1969). Ungdomens identitetskriser. Stockholm: Natur och kultur. Libris 1210918 
  • Erikson, Erik H.; Harding, Gösta; Wiking, Philippa (1970). Insikt och ansvar: om de etiska konsekvenserna av psykoanalytisk insikt. Stockholm: Natur och kultur. Libris 481120 
  • Erikson, Erik H.; Edgardh, Margareta; Wrangsjö, Björn (1985). Den fullbordade livscykeln. Stockholm: Natur och kultur. Libris 7228335. ISBN 9127013510 
    • Erikson, Erik H.; Wentz-Edgardh, Margareta; Wrangsjö, Björn (1995). Den fullbordade livscykeln. Psykologins pionjärer, 99-1646503-7 (2. utg.). Stockholm: Natur och kultur. Libris 8348329. ISBN 912705621X 
    • Erikson, Erik H.; Wentz-Edgardh, Margareta (2000). Den fullbordade livscykeln. Psykologins pionjärer, 99-1646503-7 (3. utg.). Stockholm: Natur och kultur. Libris 7230402. ISBN 9127080951 

Om Erikson och hans teorier redigera

Böcker redigera

  • Coles, Robert (1970). Erik H. Erikson: the Growth of His Work 
  • Roazen, Paul (1976). Erik H. Erikson: The Power and Limits of a Vision. N.Y., The Free Press 
  • Friedman, Lawrence J. (1999). Identity's Architect: A Biography of Erik H. Erikson 
  • Welchman, Kit (2000). Erik Erikson, His Life, Work, and Significance 
  • The Erik Erikson Reader. Robert Coles (editor). 2001 
  • Hoare, Carol Hren (2002). Erikson on Development in Adulthood: New Insights from the Unpublished Papers 

Dokumentärfilm redigera

  • "Everybody Rides the Carousel" (documentary film) (Hubley, 1976) [11]

Källor redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Erik Erikson, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Erik Erikson, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.markville.ss.yrdsb.edu.on.ca .[källa från Wikidata]
  6. ^ John G. Ramsay, Biographical Dictionary of Modern American Educators, 1997, ISBN 978-0-313-29133-3.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.pulitzer.org .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.apadivisions.org .[källa från Wikidata]
  9. ^ ”Erik Erikson, 91, Psychoanalyst Who Reshaped Views of Human Growth, Dies”. NY Times. http://www.nytimes.com/1994/05/13/obituaries/erik-erikson-91-psychoanalyst-who-reshaped-views-of-human-growth-dies.html?pagewanted=all#. Läst 17 november 2014. 
  10. ^ ”Minor Planet Center 11521 Erikson” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11521. Läst 1 juni 2023. 
  11. ^ [a b c d] Gillibrand, Rachel; Virginia Lam, Victoria L. O'Donnell (2011). Developmental psychology. Pearson Education Limited 
  12. ^ [a b] Erikson, Erik H (2000). Den fullbordade livscykeln. Natur och Kultur 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Erik_H._Erikson&oldid=54327099”