Öppna huvudmenyn

Ericus Olai Skepperus, född 1555 i Stockholm, död 14 mars 1620 i Enköping, var kyrkoherde i Stockholm 1593–98, Uppsala 1602–07 och Enköping 1609–20, son till skepparen (därav efternamnet) och rådmannen i Stockholm Olof Eriksson och hans hustru Anna Gerlachsdotter von Emden.

Ericus Olai Skepperus
Född1555[1][2]
Död1620[1]
NationalitetSverige[3]
SysselsättningPräst[1], skolmästare[1], politiker
BefattningLedamot av Sveriges riksdag[1]
FöräldrarOlof Eriksson
Redigera Wikidata

Ericus Olai Skepperus inskrevs 1574 vid universitetet i Rostock[4] där han 1576 tog en magisterexamen, fortsatte därefter vid universiteten i Leipzig och Wittenberg. Efter ha tagit ytterligare en examen i Wittenberg återvände han till Sverige där han 1580 blev Johan III:s hovpredikant. Han utsågs i juni 1583 till skolmästare i Stockholm, blev penitentiarie 1587 eller 1588 och utnämndes till kyrkoherde (pastor primarius) där 21 februari 1593.

Ericus Olai Skepperus har främst gått till historien genom en hård konflikt mellan honom och hertig Karl. Konflikten hade sin upprinnelse i att Skepperus 1596 beskyllde hertigen för olagliga beskattningsåtgärder. Hertig Karl ville då avsätta Skepperus men riksrådet, domkapitlet och ärkebiskopen ställde sig bakom Skepperus och hertigen tvingades backa. Därefter skärptes konflikten successivt bland annat genom att Skepperus tog ställning för Sigismund i striden mellan denne och hertig Karl. I början av 1598 avskedades Skepperus slutligen samtidigt med Abraham Angermannus och sattes i fängsligt förvar på Stegeborgs slott där han fick sitta till maj 1601 då han frigavs mot hertigens vilja.

Skepperus och Angermannus tillfångatogs på nytt något senare och fördes till Åbo där de vistades i ett slags inre exil med rörelsefrihet inom staden men förbjudna att lämna den. Skepperus frigavs i slutet av 1602 efter att han kallats till kyrkoherdetjänsten i Uppsala stad. Stockholms råd ansökte vid flera tillfällen 1603–04 om att få tillbaka Skepperus som kyrkoherde men ansökningarna besvarades inte av hertigen som i stället åtalade Skepperus för hans roll vid Sigismunds återkomst till Sverige 1598. Skepperus frikändes vid rättegången på Stockholms slott 1606.

Konflikten var inte slut med Skepperus frikännande. Hertigen förbjöd honom 1607 att predika och kort därefter fängslades Skepperus på nytt för att ha struntat i förbudet. Han blev åter frigiven 1609 efter att ha kallats som kyrkoherde till Vårfrukyrka församling i Enköping, att efterträda Johannes Stephani Bellinus. Det sista årtiondet av sitt liv lyckades Skepperus hålla sig undan politiska konflikter men drogs i stället in i en släktstrid som slutade med att hans syster Elin gjorde honom arvlös i sitt testamente. Skepperus upprätthöll tjänsten som kyrkoherde i Enköping till sin död. Trots det behöll han de två hus han ägde på Svartmangatan i Stockholm.

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e] Ericus Olai Skepperus, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon: 6013
  2. ^ Libris, omnämnd som: Ericus Olai Schepperus, SELIBR ID: 280827, läst: 9 oktober 2017
  3. ^ Libris, 6 november 2012, läst: 24 augusti 2018
  4. ^ Se inskrivning av Ericus Olai i Rostocker Matrikelportal