Öppna huvudmenyn

Eric Mauritz Bergquist, född 9 oktober 1855 i Örebro, död ogift 3 april 1906 i Örebro[1], var en svensk fotograf, predikant, sångare och diktare.

Bergquists mor dog när han var blott tio dagar gammal och hans far dog då han var nio år. Bergquist gick i skola i Falun och Örebro, och arbetade sedan både som handelsbiträde och kontorist innan han 1876 övertog en fotografiateljé. ”Hans glada sätt och vinnande yttre gjorde honom uppskattad i sällskapskretsar”, skriver Oscar Lövgren.

En sommarsöndag 1878 övertalade en kvinnlig släkting honom att följa med till ett möte, där pastor Per August Ahlberg predikade, och därefter var Bergquist en bekännande kristen. ”Denna predikan kom att förvandla den unge mannens hela livssyn och levnadssätt” (O. Lövgren). Snart började han predika och ägnade sig med särskilt intresse åt barnverksamhet. Till slut lämnade Bergquist fotografiateljén och gick helt upp i det kristna arbetet, till stor del genom författarskap. Han hade redan tidigt börjat skriva poesi, och efter omvändelsen blev det framför allt kristen sådan.

Hans första sångsamling, Barna-Sånger, utgavs 1887, och 1890 påbörjade han utgivningen av sitt storverk Förbundssånger, vars första häfte omfattade ett 20-tal sånger av Bergquist, och vars sista och 15:e upplaga innehöll 202 sånger. Fyra av hans sånger finns med i Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 (SMF 1920). Utöver detta finns han representerad i bland annat Herde-Rösten 1892, Hjärtesånger 1895, EFS:s Sionstoner och Frälsningsarméns sångbok 1990 såväl som 1968 (FA 1990 eller FA 1968) samt i Lova Herren 1987 med fyra psalmer (LH nr 416 med viss tvekan hans, nr 686, 689 och 760).

Bergquist använde signaturen ”Eric” eller ”Onkel Eric”.

Psalmer och sångerRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).

Externa länkarRedigera