Ercole Ferrata, född 1610 i Pelsotto (Pellio Intelvi[1] nära Como, död 11 juli 1686 i Rom, var en italiensk skulptör under barockepoken. Han var elev till Bernini och lärare åt Melchiorre Cafà. Ferrata är även känd för att ha undervisat de italienska skulptörer, vilka kom att vara aktiva i slutet av 1600-talet och i början av 1700-talet.

Ercole Ferrata
Född1610
Pelsotto
Död11 juli 1686
Rom
Konstnärskap
FältSkulptur
MotivKristna motiv
RörelseBarocken
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Biografi

redigera

Ferrata erhöll sin grundläggande träning som skulptör i Tommaso Orsolinos (1587–1675) ateljé i Genua. Hos denne lärde sig Ferrata att bearbeta och polera marmor. Efter sju år hos Orsolino reste Ferrata till Neapel, där han i huvudsak ägnade sig åt dekorativa arbeten, innan han 1641 samarbetade med Cosimo Fanzago vid uppförandet av högaltaret i Santissima Annunziata Maggiore.[2]

 
Den heliga Franciska av Rom och ängeln.

Efter fem år, 1646, lämnade Ferrata Neapel för att verka i L'Aquila. Året därpå anlände Ferrata till Rom, där Bernini anställde honom vid utsmyckningen av Peterskyrkans långhus. Ferratas skulpturala utsmyckning höll så pass hög kvalitet, att Bernini uppdrog åt honom att dekorera kryptan i kyrkan Santa Francesca Romana vid Forum Romanum; Ferrata bidrog bland annat med lågreliefen Den heliga Franciska av Rom och ängeln, fullbordad omkring år 1649.[3]

Tillsammans med Antonio Raggi och Giovanni Antonio Mari utförde Ferrata 1667 efter Berninis design gravmonumentet över kardinal Domingo Pimentel i Santa Maria sopra Minerva. Han fick tillsammans med Domenico Guidi och Francesco Baratta i uppgift att fullborda Alessandro Algardis arbeten i kyrkan San Nicola da Tolentino agli Orti Sallustiani.

I kyrkan Sant'Agnese in Agone vid Piazza Navona har Ferrata utfört den fristående skulpturen Den heliga Agnes på bålet (1660) samt högreliefen Den heliga Emerentianas martyrium (1660; fullbordad 1709 av Leonardo Reti). I kyrkan Gesù e Maria vid Via del Corso har Ferrata bidragit med gravmonumentet över monsignore Giulio Del Corno.

I Cappella Spada i kyrkan San Girolamo della Carità i närheten av Piazza Farnese har Ferrata utfört gravmonumentet över kardinal Bernardino Spada. Kardinalen framställs liggande på en divan i svart marmor med höger arm vilande på en kudde av alabaster.[4]

Ercole Ferrata avled 1686 och är begravd i kyrkan San Carlo al Corso.[3]

Verk i urval

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Wittkower 1986, s. 308.
  2. ^ Bershad & Szalay 2004, s. 230.
  3. ^ [a b] Casale, Gerardo (1996). ”FERRATA, Ercole”. Dizionario Biografico degli Italiani – Volume 46. Treccani. http://www.treccani.it/enciclopedia/ercole-ferrata_%28Dizionario-Biografico%29/. Läst 16 januari 2018. 
  4. ^ [a b] Melasecchi 1998, s. 35.
  5. ^ [a b] Blunt 1992, s. 24.
  6. ^ Blunt 1992, s. 25.
  7. ^ Blunt 1992, s. 34.
  8. ^ Blunt 1992, s. 63.
  9. ^ Marti 1995, s. 46.
  10. ^ Blunt 1992, s. 74.
  11. ^ Blunt 1992, s. 79.
  12. ^ Blunt 1992, s. 80.
  13. ^ Ostrow 2008, s. 72.
  14. ^ Knopp 1988, s. 18.
  15. ^ Testa 1996, s. 7.
  16. ^ Blunt 1992, s. 123.
  17. ^ Blunt 1992, s. 134.
  18. ^ Blunt 1992, s. 163.
  19. ^ Blunt 1992, s. 173.
  20. ^ Blunt 1992, s. 294.
  21. ^ Blunt 1992, s. 299.

Webbkällor

redigera

Tryckta källor

redigera

Externa länkar

redigera