Öppna huvudmenyn

Epsilon Lyrae

Stjärna i Lyrans stjärnbild

Epsilon Lyrae (ε Lyrae, förkortat Epsilon Lyr, ε Lyr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbel dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Lyran. De har en skenbar magnitud på 4,66/4,59[2] och är synliga för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer.[6] Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 20,10/20,97 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 162/156 ljusår (50/48 parsek) från solen.

Epsilon1 Lyrae (ε1)
Lyra IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildLyran
Rektascension18t 44m 20,345889s[1]
Deklination39° 40′ 12,4533″[1]
Skenbar magnitud ()4,66[2]
Stjärntyp
SpektraltypA3 V + F0 V[3]
U–B+0,065[2]
B–V+0,16[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-31,20 ± 1,7[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: 11,09[1] mas/år
Dek.: 61,39[1] mas/år
Parallax ()20,10 ± 0,76[1]
Avstånd162 ± 6  (50 ± 2 pc)
Andra beteckningar
ADS 11635, WDS 18443+3940, 4 Lyrae, HIP 91919, HD 173582, HR 7051, BD+39° 3509, SAO 67310
Epsilon22 Lyrae (ε2)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildLyran
Rektascension18t 44m 22,78056s[1]
Deklination39° 36′ 45,7851″[1]
Skenbar magnitud ()4,59[2]
Stjärntyp
SpektraltypA6 Vn + A7 Vn[3]
U–B+0,075[2]
B–V+0,18[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-24,40 ± 1,7[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: 6,18[1] mas/år
Dek.: 50,42[1] mas/år
Parallax ()20,97 ± 0,50[1]
Avstånd156 ± 4  (48 ± 1 pc)
Andra beteckningar
ADS 11635, WDS 18443+3940, 5 Lyrae, HIP 91926, HD 173583, HR 7052, BD+39°3510, SAO 67309

Innehåll

EgenskaperRedigera

Det norra stjärnparet kallas Epsilon1 Lyrae och det södra Epsilon2 Lyrae och kretsar kring varandra. Vid observation med högre förstoringar kan båda dubbelstjärnorna delas upp ytterligare i egna dubbelstjärnor, det vill säga systemet innehåller två uppsättningar dubbelstjärnor som kretsar kring varandra. Att kunna observera komponenterna samtidigt i vart och ett av paren är ett vanligt referensvärde för upplösningseffekten hos ett teleskop, eftersom de enskilda paren ligger så nära varandra. År 2006 var stjärnorna i Epsilon1 Lyrae separerade med 2,35 bågsekunder och i Epsilon2 Lyrae med ungefär samma belopp. Sedan de första precisionsmätningarna av deras omlopp på 1980-talet har båda stjärnparen förflyttat sig endast några grader i positionsvinkel.

Komponenterna i Epsilon1 Lyrae med magnitud på 4,7 respektive 6,2 är separerade med 2,6 bågsekunder och har en omloppsperiod som endast kan grovt uppskattas till ca 1 200 år, vilket betyder deras avstånd är ca 140 AE från varandra. Komponenterna i Epsilon2 Lyrae med magnitud 5,1 respektive 5,5 är separerade med 2,3 bågsekunder och har en ungefär hälften så stor omloppstid. De båda stjärnparen själva är inte närmare än 0,16 ljusår från varandra, och tar hundratusentals år för att genomföra en ett omlopp kring varandra.[7][8]

En femte komponent i stjärnsystemet, som kretsar kring en av stjärnorna i Epsilon2 Lyrae, observerade 1985 med speckle-interferometri och bekräftades av två efterföljande observationer. Ingen omloppsbana kan beräknas från sådana begränsade data, men dess snabba rörelse tyder på en omloppsperiod på några tiotals år. Den maximala observerade separationen på 0,2 bågsekunder utesluter direkt visuell observation.

Ett antal andra närliggande stjärnor kan också vara en del av systemet, vilket ger systemet totalt tio stjärnor. Systemets arrangemang sammanfattas i tabellerna nedan.

Stjärnor i systemet
Magnitud Spektraltyp
A 5,02 A2
B 6,02 A4
C 5,14 A3
D 5,37 A5
E 11,71
F 11,2
G 13,83
H 13,22
I 10,43
a 10,43

[6][9]

Omloppspar
Separation
(bågsekunder)
Separation
(ae)
Senaste
Positions-vinkel
Period
(år)
Halv storaxel
(bågsekunder)
Noteringar
AB-CD 208,2 10,500 172 ε12
AB 2,3 116 347 1804,41 4,742 komponenter i ε1
CD 2,4 121 79 724,307 2,92 komponenter i ε2
Ca 0,1 5 225 senast upptäckt
interferometrisk följeslagare
AI 149,6 7500 138
CE 63,7 3200 333
EF 46 2300 37
EG 50 2500 238
GH 35 1800 358

[6][9][10]

KällorRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j k] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d e f g] Mermilliod, J.-C. (1986), "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)", Catalogue of Eggen's UBV data. SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M.
  3. ^ [a b] Abt, Helmut A.; Morrell, Nidia I. (1995). "The Relation between Rotational Velocities and Spectral Peculiarities among A-Type Stars". Astrophysical Journal Supplement. 95: 135. Bibcode:1995ApJS...99..135A. doi:10.1086/192182.
  4. ^ Gontcharov, G. A. (2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759–771. arXiv:1606.08053. Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:10.1134/S1063773706110065.
  5. ^ Kharchenko, N. V.; et al. (2007). "Astrophysical supplements to the ASCC-2.5: Ia. Radial velocities of ~55000 stars and mean radial velocities of 516 Galactic open clusters and associations". Astronomische Nachrichten. 328 (9): 889. arXiv:0705.0878. Bibcode:2007AN....328..889K. doi:10.1002/asna.200710776.
  6. ^ [a b c] Burnham, Robert (1966). Burnham's Celestial Handbook. Dover Publications Inc. pp. 1151–1153. ISBN 0-486-24064-9.
  7. ^ Jim Kaler. "Epsilon Lyrae". Kaler's Stars. Hämtad 18 november 2013.
  8. ^ http://observing.skyhound.com/archives/jul/HR_7051.html
  9. ^ [a b] ”Washington Double Star Catalog”. http://ad.usno.navy.mil/wds/Webtextfiles/wdsnewframe.html. Läst 19 december 2010. 
  10. ^ ”Sixth Orbit Catalog”. http://ad.usno.navy.mil/wds/orb6.html. Läst 19 december 2010. 

Externa länkarRedigera