Engelbert Bertel-Nordström
Gustav Adolf Engelbert Bertel-Nordström, född 19 april 1884 i Helsingfors, död 22 augusti 1967 i Stockholm, var en finlandssvensk målare, illustratör och skulptör.
Engelbert Bertel-Nordström | |
Född | 19 april 1884[1][2] Helsingfors[1] |
---|---|
Död | 22 augusti 1967[1] (83 år) Hägerstens församling[3] |
Medborgare i | Finland |
Utbildad vid | Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur |
Sysselsättning | Målare[3] |
Maka | Ninnan Santesson (g. 1917–1928)[3] Margareta Högfors (g. 1934–1939) |
Barn | Lena Santesson-Carlson (f. 1918) |
Redigera Wikidata |
Han var son till gårdsägaren Gustaf Edvard Engelbert Nordström och Josefina Olivia Linroos samt gift första gången 1917–1928 med Ninnan Santesson och andra gången 1934–1939 med Margareta Högfors.
Bertel-Nordström arbetade till en början som kontorist och blev efterhand anlitad som illustratör för tidningar och tidskrifter i Finland och Sverige. Som konstnär var han autodidakt och bedrev självstudier under studieresor till bland annat Köpenhamn, Paris, Dresden, Florens och Venedig. Han var huvudsakligen verksam i Sverige sedan 1915 i bland annat Stockholm och Båstad.
Separat ställde han ut första gången i Stockholm 1915 och deltog därefter i ett stort antal samlingsutställningar. Tillsamman med sin fru Ninnan Santesson ställde han ut i Stockholm 1917[4]. Som före detta brottare var han en av initiativtagarna till föreningen Konsten i sporten och var föreningens ordförande 1943-1946. Han var utställningskommissarie vid den svenska konstutställningen vid Olympiska spelen i Berlin 1936 samt en av Optimistgruppens aktivare medlemmar.
Hans konst består av ett romantiskt måleri med västkusthav, klippor, bisarra clownbilder, dramatiska porträtt och landskapsmotiv från stockholmstrakten samt illustrationer. Som skulptör debuterade han med en utställning i Falun 1951 med ett tiotal porträtt och figurstudier i terrakotta och brons. För teatern utförde han bland annat scenbilder till Leo Tolstojs Det levande liket och Frank Wedekinds Erdgeist.
Bertel-Nordström är representerad vid Nationalmuseum,[5] Moderna museet,[6] Göteborgs konstmuseum, Malmö museum, Jämtlands museum, Norrköpings konstmuseum,[7] Hudiksvalls museum, Länsmuseet Gävleborg [8] samt på Ateneum i Helsingfors.[9]
Teater
redigeraScenografi
redigeraÅr | Produktion | Upphovsmän | Regi | Teater |
---|---|---|---|---|
1921 | Det levande liket Živoj trup |
Lev Tolstoj | Alexander Moissi | Blancheteatern |
1922 | Lulu Erdgeist |
Frank Wedekind | Maria Orska | Blancheteatern |
1926 | I fruntimmersveckan, revy |
Gran | Willi Wells | Södermalmsteatern[10] |
Farliga kvinnor |
Gran | Södermalmsteatern[11] | ||
Kärlek och boxning, revy |
Gran | Willi Wells | Södermalmsteatern[12] | |
Go'dag go'dag, revy |
John Botvid | Södermalmsteatern[13] | ||
1927 | Fästmanssoffan, revy |
Gran | Södermalmsteatern[14] | |
Kärlekskarusellen, revy |
Bejve & C:o | Willi Wells | Södermalmsteatern[15] |
Källor
redigera- Svenskt konstnärslexikon del I sid 170, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390296
- Svenska konstnärer, Biografisk handbok, Väbo förlag, 1987, sid 57. Libris 7765108
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1939
Noter
redigera- ^ [a b c] RKDartists, RKDartists-ID: 462123, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Artists of the World Online konstnärs-ID: 10121305.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] G Paulina (Ninnan) Santesson, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 6357, läst: 19 januari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Libris
- ^ Engelbert Bertel-Nordström i Nationalmuseums samlingar
- ^ Moderna museet
- ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 26 mars 2020
- ^ Länsmuseet Gävleborg
- ^ Ateneum
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 26 augusti 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-08-26/230/7. Läst 2 augusti 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 19. 1 oktober 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-10-01/266/19. Läst 30 december 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 14. 25 november 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-25/321/14. Läst 30 december 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 23. 17 december 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-12-17/343/23. Läst 30 december 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 12. 4 mars 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-03-04/61/15. Läst 31 december 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 15. 6 april 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-04-06/93/15. Läst 30 december 2015.