Enel Melberg
Enel Melberg, född 21 september 1943 i Reval, Rikskommissariatet Ostland (idag Tallinn, Estland), är en svensk författare och översättare.
| Enel Melberg | |
 | |
| Född | 21 september 1943 Tallinn, Estland |
|---|---|
| Yrke | Författare Översättare |
| Nationalitet | Svenska |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1977– |
| Priser | Estniska kulturfondens översättarpris Sverigeesternas kulturpris Svenska Akademiens översättarpris |
| Make/maka | Arne Melberg |
| Webbplats | http://www.melberg.info/index.html |
Biografi redigera
Enel Melberg kom till Sverige som ettåring 1944. Hon växte upp i Göteborg, där fadern var metallarbetare. Hon är idag bosatt i Oslo och i Värmland och är verksam både som författare och översättare från estniska och norska. Hon har skrivit ett flertal böcker, varav den i Sverige mest kända är debutromanen Modershjärtat 1977. I Norge, där hennes senaste romaner har kommit ut först, är Herr Brecht og hans kvinner (1999, Gyldendal) och Separator (2012, Samlaget) mest kända.[1]
Enel Melbergs feministiska gärning tog sin början under 1970-talet, då hon var aktiv i Föreningen Kvinnokultur och umgicks i kretsen kring Grupp 8. Hon var dock själv aldrig medlem i den senare. Hon deltog också i den så kallade proletärfeministgruppen, som skrev antologin Vardagsslit och drömmars språk. Antologin behandlade kvinnliga arbetarförfattare och bidrog till att uppmärksamma de kvinnliga arbetarförfattarnas del i arbetarlitteraturen.[1]
Hon är gift med litteraturvetaren Arne Melberg, och de har tillsammans två barn.[1] Hon är ledamot av Värmländska Akademien.
Författarskap redigera
Ett viktigt tema i debutromanen Modershjärtat är modersuppror och relationen mellan mor och dotter, ett tema som var relativt nytt under 1970-talet och även förekom i andra verk under samma period, däribland Inger Alfvéns Dotter till en dotter. Enel Melbergs tredje roman Nyckelpiga flyg skrev hon enligt egen utsago som ett led i att försonas med sin egen mor. Romanen Separator, som kom ut i Norge 2011 och i Sverige 2012, ger en bakgrundsteckning till detta tema och handlar i övrigt om exil, språk och identitet. Modershjärtat har behandlats i Immi Lundins avhandling Att föra det egna till torgs. Berättande, stoff och samtid i Kerstin Strandbergs, Enel Melbergs och Eva Adolfssons debutromaner (2012).[2] Enel Melbergs böcker har översatts till norska, danska, tyska och estniska.
Priser och utmärkelser redigera
Bibliografi redigera
- Modershjärtat. 1977
- Medeas systrar. 1978
- Nyckelpiga flyg. 1980
- Månbrunnen. 1981
- Vardagsslit och drömmars språk. Skriven tillsammans med Eva Adolfsson, Tilda Maria Forselius, Kristina Lundgren och Ebba Witt-Brattström. 1982
- Namn ristat i vatten. 1988
- Kärlekens arkeologi. 1990
- Den elfte dagen. 1992
- Det djur som inte finns. 2007
- Från ett berg i Provence. 2008
- Allt vi vilja bli. Herr Brecht och hans kvinnor. 2009
- Det var på Capri ... Guide till det litterära Capri. Skriven tillsammans med Arne Melberg. 2010
- I tid och evighet. En operaroman. 2010
- Separator. 2012
Norsk utgivning redigera
- Dyret som ikke finnes. 1997
- Herr Brecht og hans kvinner. 1999
- En landsby i Provence. Tillsammans med Arne Melberg. 1999
- I tid og evighet. En operaroman. 2001
- Separator. 2011
- Skyggen av en modell. 2012
Barn- och ungdomsböcker redigera
- Sagornas öar. 1982
- Björnen sover. 1989
- Tecknen på trädet. 1989
Översättningar redigera
- Ödets leksak (av Heinrich Laretei) 1991
- På gränsen som inte finns (av Jaan Kaplinski) 1993
- Gränsland (av Emil Tode) 1995
- Segern vid Narva (av Margus Laidre) 1996
- Jag älskade en ryss (av Maimu Berg) 1997
- Titanic och isen (av Jaan Kaplinski) 1997
- Nordisk kvinnolitteraturhistoria I–V (översättning av danska och norska bidrag samt egna bidrag) 1993–1996
- Hektor/Ögat (av Jaan Kaplinski) 2003
- Lyrikens liv (av Christian Janss m.fl.) 2005
- Sången om kriget (av Hella Wuolijoki) 2007
- Gnistor i askan (av Marie Under) 2007
- Historien om den vita kråkan (av Betti Alver) 2007
- På stället flyg (av Jaan Kross) 2007
- Ode till en skjuten räv (av Helga Nõu) 2007
- Samma flod (av Jaan Kaplinski) 2009
- Estetik: en introduktion (av Kjersti Bale) 2010
Källor redigera
Noter redigera
- ^ [a b c] Witt-Brattström, Ebba (2010). Åh, alla kära systrar. Nordstedts. sid. 274
- ^ Witt-Brattström, Ebba (2010). Åh, alla kära systrar. Nordstedts. sid. 274-277
- ^ Melberg, Enel. ”Enel Melbergs hemsida”. http://www.melberg.info/enel_index.html. Arkiverad från originalet den 30 april 2013. https://archive.is/20130430123726/http://www.melberg.info/enel_index.html. Läst 24 november 2012.