En duva satt på en gren och funderade på tillvaron

svensk film från 2014 regisserad av Roy Andersson

En duva satt på en gren och funderade på tillvaron är en film med manus och regi av Roy Andersson från 2014. Filmen är den tredje delen i vad Andersson kallar "en trilogi om att vara människa" i vilken även filmerna Sånger från andra våningen (2000) och Du levande (2007) ingår.[1] Filmen premiärvisades i september vid filmfestivalen i Venedig 2014 där den deltog i huvudtävlingen och tilldelades Guldlejonet.[2]

En duva satt på en gren och funderade på tillvaron
GenreDrama
RegissörRoy Andersson
ProducentPernilla Sandström
ManusRoy Andersson
MedverkandeHolger Andersson
Nils Westblom
FotografIstván Borbás
Gergely Pálos
KlippningAlexandra Strauss
ProduktionsbolagRoy Andersson Filmproduktion
DistributionTriart film
Premiär2 september 2014 (Venedig)
12 november 2014 (Sverige)
Speltid101 minuter
LandSverige
SpråkSvenska
Budget40 miljoner kronor
IMDb SFDb Elonet
Yle Arenan

Handling

redigera

Filmen består av 37 separata tablåer som hålls samman av scener med två män som försöker sälja skämtartiklar och rör sig genom tid och rum, från gammaltestamentlig tid till nutid.

Rollista

redigera
  • Nils Westblom – Sam
  • Holger Andersson – Jonathan
  • Per Bergqvist – par på museet, man
  • Solveig Andersson – par på museet, kvinna
  • Sture Olsson – mannen med vinflaskan
  • Ingvar Olsson – äldste sonen
  • Ola Stensson – kaptenen/frisören
  • Lotti Törnros – danslärarinnan
  • Oscar Salomonsson – dansaren
  • Linda Birgersson – städerskan
  • Jonas Gerholm – den ensamme officeren
  • Arne Hellqvist – den äldre stamgästen
  • Gunnar Bergström – stamgästen
  • Maia-Lii Kaar – bartendern
  • Charlotta Larsson – halta Lotta
  • Anette Eklund – par i köket, kvinna
  • Johan Sköld – par i köket, man
  • Tess Dahlström – flicka på balkongen
  • Thindra Gardeman – flicka på balkongen
  • Birgitta Rudklint – butiksägarinnan
  • Wilma Kinnman – flickan med dikten
  • Bengt Lyngbäck – läraren
  • Viktor Gyllenberg – Karl XII
  • Gösta Öhman – adjutanten
  • Ronn Elfors – majoren
  • Victor A. Victor – men våldsamme ryttaren
  • Annagreta Berg – mamman med barnvagnen
  • Lena Lannebjer – fordringsägaren
  • Roger Fogelberg – direktören
  • Roger Olsen Likvern – vaktmästarn
  • Louise Nyholm Leskinen – par i fönster, kvinna
  • Stuart Holland – par i fönster, man
  • Simon Westberg – par på standet, man
  • Amanda Johansson – par på stranden, kvinna
  • Folke Mossberg – osthandlaren
  • Sylvia Jahns – forskaren
  • Mats Ryden – mannen på busshållplatsen

Tillkomst

redigera

Filmen producerades av Roy Andersson Filmproduktion, i samarbete med franska Société Parisienne de Production, norska 4 1/2 Fiksjon och tyska Essential Filmproduktion.[1] Budgeten var 40 miljoner kronor.[3] Filmen erhöll 12 miljoner kronor i stöd från Svenska Filminstitutet, 2,5 miljoner norska kronor från Nordisk Film- & TV-Fond, samt 650 000 euro från Eurimages; det sistnämnda var rekord för en nordisk produktion.[1][4][5]

Filmen består av 40 scener utan närbilder. Varje scen är filmad i en tagning utan klipp. Två inspelningsstudior användes. Varje enskild scen förbereddes i två till fyra veckor, och en scen spelades in varannan vecka. Liksom i de två tidigare filmerna var trompe l'œil en återkommande teknik: målat plexiglas hängdes framför kameran för att ge sken av saker i bakgrunden som inte byggts som kulisser. Filmen spelades in digitalt.[3]

 
Jägarna i snön (1565) inspirerade filmens titel.

Filmens titel är inspirerad av 1500-talsmålningen Jägarna i snön av Pieter Bruegel den äldre. På tavlan finns några träd där det sitter fåglar. Andersson tänker sig att fåglarna betraktar människorna under dem och undrar vad de sysslar med. Han förklarade filmens titel som en "omskrivning för 'vad håller vi på med egentligen', det är det som filmen handlar om".[6]

Utgivning

redigera

Filmen hade premiär den 2 september vid filmfestivalen i Venedig 2014.[7] Det var första gången sedan 1989 som en svensk film togs ut till huvudtävlan vid festivalen och första gången någonsin en svensk film tilldelades festivalens främsta pris, Guldlejonet.[8] Filmen hade svensk premiär den 12 november 2014.

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c] ”Rekordstort stöd från Eurimages till Roy Andersson”. sfi.se. Svenska Filminstitutet. 25 oktober 2011. http://www.sfi.se/sv/press/Pressarkiv/Rekordstort-stod-fran-Eurimages-till-Roy-Andersson/. Läst 22 maj 2012. 
  2. ^ Roy Andersson vann Guldlejonet
  3. ^ [a b] Björck, Joakim (2 januari 2012). ”'Hela filmen är galen!'”. Helsingborgs Dagblad. http://hd.se/mer/2012/01/02/hela-filmen-ar-galen/. Läst 22 maj 2012. 
  4. ^ ”Duvor, skrik och hypnotisörer bland december månads produktionsstöd”. sfi.se. Svenska Filminstitutet. 27 januari 2012. http://www.sfi.se/sv/press/Pressarkiv/Duvor-skrik-och-hypnotisorer-bland-december-manads-produktionsstod/. Läst 22 maj 2012. 
  5. ^ ”Projects Supported” (på engelska). nordiskfilmogtvfond.com. Nordisk Film- & TV-Fond. Arkiverad från originalet den 29 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100729051139/http://www.nordiskfilmogtvfond.com/about_projects.php. Läst 22 maj 2012. 
  6. ^ TT Spektra (27 januari 2013). ”Roy Andersson siktar på Guldpalmen”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/roy-andersson-siktar-pa-guldpalmen_7863666.svd. Läst 27 januari 2013. 
  7. ^ ”En duva satt på en gren och funderade på tillvaron” (på italienska). Labiennale.org. Filmfestivalen i Venedig. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140813224608/http://www.labiennale.org/it/cinema/71-mostra/film/sel-uff/venezia71/en-duva.html. Läst 13 augusti 2014. 
  8. ^ ”Roy Andersson tävlar om Guldlejonet i Venedig”. Nyheter om svensk film. Svenska Filminstitutet. 24 juli 2014. http://www.sfi.se/sv/Nyheter/Nyheter-om-svensk-film/Roy-Andersson-tavlar-om-Guldlejonet-i-Venedig/. Läst 24 juli 2014. 

Externa länkar

redigera