John Marsden

australiensk författare
(Omdirigerad från En bricka i spelet)

John Marsden, född 27 september 1950 i Melbourne, är en australisk författare.

John Marsden
Född27 september 1950[1][2][3] (73 år)
Melbourne[2][4][5], Australien
Medborgare iAustralien[2][5][6]
Utbildad vidUniversity of Sydney
SysselsättningFörfattare[2][7], barnboksförfattare[8][9], lärare[8], pedagog[11]
Befattning
Huvudlärare
Utmärkelser
Dromkeen Medal (2018)
Webbplatsjohnmarsden.com.au/
Redigera Wikidata

År 1960 flyttade familjen till Sydney där John tillbringade resten av sin skolgång i The Kings School. Skolan drevs i militär anda men John Marsden var en av de få pojkar som lyckades gå ut skolan utan en enda militär utmärkelse. Marsden tillbringade mycket tid i kvarsittningsrummet.[12] Dock tilldelades han flera utmärkelser för sina studieresultat. När Marsden slutat skolan hoppade han av fyra olika universitetskurser inom loppet av fem år, samtidigt som han prövade på alla tänkbara jobb. Till slut hittade han rätt och blev lärare, men han fortsatte parallellt med sitt skrivande.

Karriär redigera

John Marsden debuterade med boken So Much To Tell You 1987. Manuset till boken hade då refuserats av sex olika förlag innan det slutligen hamnade på det nystartade förlaget Walter McVitty Books, som antog det. När boken publicerades var John Marsden 37 år, och han har sedan dess varit en av Australiens mest framgångsrika författare för unga.

John Marsden delar numera sin tid mellan att undervisa och att skriva. Han bor i Sandon, Victoria, i en ombyggd pub. Marsden håller nuförtiden föredrag och leder skrivarkurser och seminarier.

John Marsdens mest populära böcker i Sverige är "Imorgon när kriget kom"-serien, om ungdomar som blir motståndsmän (och -kvinnor) i ett krigsdrabbat Australien. De har kommit ut i flera upplagor, både som inbundna böcker och i pocketversion, och har tillsammans sålt i över 115 000 exemplar.

Priser och utmärkelser redigera

"So Much To Tell You" blev utnämnd till CBC Australian Childrens Book of the Year 1988, fick The Koala Award och Christopher-medaljen i USA. Letters From the Inside var nominerad till CBC 1992.

Bibliografi redigera

Fristående romaner redigera

Imorgon-serien redigera

  1. Imorgon när kriget kom, 1996 (Tomorrow when the war began, 1993)
  2. När natten är som mörkast, 1997 (The dead of the night, 1994)
  3. Den tredje dagens kyla, 1997 (The third day, the frost, 1995)
  4. Nu är mörkrets tid, 1998 (Darkness, be my friend, 1996)
  5. Så grydde hämndens timme, 1999 (Burning for revenge, 1997)
  6. I skymningens land, 2000 (The night is for hunting, 1998)
  7. På andra sidan gryningen, 2000 (The Other Side Of Dawn, 1999)

Ellie redigera

  1. Ellie: Så länge jag finns, 2005 (While I live: The Ellie Chronicles, bok 1 2003)
  2. Ellie: Aldrig som förr, 2006: (Incurable: The Ellie Chronicles, bok 2 2005)
  3. Ellie: Vingar som bär, 2007 (Circle Of Flight: The Ellie Chronicles, bok 3 2006)

Böcker som ej översatts till svenska redigera

  • The Journey, 1990
  • The Great Gatenby, 1991
  • Take my word for it, 1993
  • Creep Street, 1996
  • Cool School, 1996
  • For weddings and a funeral, 1996
  • Staying alive in Year 5, 1996
  • Looking for trouble, 1996
  • Secret men's business, 1998
  • Everything I know about writing, 1998
  • Prayer for the 21st century, 1999
  • Marsden on Marsden, 2000
  • Out of time, 2001
  • The head book, 2001

Referenser redigera

  1. ^ Internet Speculative Fiction Database, John Marsden, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] läs online, Internet Archive.[källa från Wikidata]
  3. ^ NooSFere, John Marsden, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Internet Speculative Fiction Database, läs online, läst: 22 januari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Babelio, läs online, läst: 22 januari 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.noosfere.org, läst: 22 januari 2019.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, mak.bn.org.pl, läst: 22 januari 2019.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, 12007785X7749153-1, läs online, läst: 22 januari 2019, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  9. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 22 januari 2019, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  10. ^ Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, n88053583, läs online, läst: 22 januari 2019.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] läs online, librariesaustralia.nla.gov.au, läst: 22 januari 2019.[källa från Wikidata]
  12. ^ ”Biography” (på engelska). johnmarsden.com. http://www.johnmarsden.com.au/bio/Biography.pdf. Läst 23 januari 2021. 

Externa länkar redigera