Elsa Olga Marguerite Burnett, född Lundquist 10 december 1902 i Stockholm, död 3 januari 1999 i Höganäs, var en svensk skådespelerska.[1]

Elsa Burnett
Foto i Scenen 1927
Foto i Scenen 1927
FöddElsa Olga Marguerite Lundquist
10 december 1902
Död3 januari 1999 (96 år)
Höganäs
Andra namnElsa Lundqvist
IMDb SFDb

Biografi redigera

Burnett var verksam som Elsa Lundqvist fram till 1932 då hon gifte sig med Harry Burnett (1892–1978).[1] Hon engagerades av Ingmar Bergman efter övertalning till Helsingborgs stadsteater efter att hon avslutat sin teaterkarriär.[källa behövs] Hon filmdebuterade 1928 i John W. Brunius två filmer om Gustaf Wasa.[1] Makarna Burnett är begravda på Vikens gamla kyrkogård i Skåne.

Filmografi redigera

Teater redigera

Roller (ej komplett) redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1926 Angelika Han som får örfilarna (Тот, кто получает пощёчины, Tot kto palucaet posceciny)
Leonid Andrejev
Gösta Ekman Oscarsteatern[2]
Fröken Inga Moloch
Erik Lindorm
John W. Brunius Oscarsteatern[3]
Sångerskan Lycko-Pers resa
August Strindberg
Rune Carlsten Oscarsteatern[4]
1927 Mrs Wynton Hennes sista bedrift (The Last of Mrs. Cheyney)
Frederick Lonsdale
Pauline Brunius Oscarsteatern[5]
Bättre folk (The Best People)
Avery Hopwood och David Gray
Pauline Brunius Oscarsteatern[6]
1928 Fru Svensson Rötmånad
Erik Lindorm
John W. Brunius Oscarsteatern[7]
Tessie Gröna hissen (Fair and Warmer)
Avery Hopwood
Gösta Ekman Oscarsteatern
Vasateatern[8][9]
Katie Broadway
Philip Dunning och George Abbott
Mauritz Stiller Oscarsteatern[10]
Go' morron, Bill (Good Morning Bill)
P.G. Wodehouse
Gösta Cederlund Helsingborgs stadsteater[11]
1929 Frökens man (A kisasszony férje)
Gábor Drégely
Albert Nycop Helsingborgs stadsteater[12]
Kitty Lake Vi ä' alla lika (Aren't we all?)
Frederick Lonsdale
Rudolf Wendbladh Helsingborgs stadsteater
Frun Periferi (Periférie)
František Langer
Rudolf Wendbladh Helsingborgs stadsteater
John Giggs Lavendelfröknarna (Lavender Ladies)
Daisy Fisher
Rudolf Wendbladh Helsingborgs stadsteater
1930 Canina Volpone
Ben Jonson
Rudolf Wendbladh Helsingborgs stadsteater
Första maskinskriverskan Topaze
Marcel Pagnol
Albert Nycop Helsingborgs stadsteater
1931 Det svaga könet (Le sex faible)
Édouard Bourdet
Max Reinhardt Oscarsteatern[13]
9 till 6 (Nine till six)
Aimée Stuart och Philip Stuart
Pauline Brunius Oscarsteatern[14]
Ett tu tre (Egy, kettő, három)
Ferenc Molnár
Bjørn Bjørnson Oscarsteatern[15]
Du skall säga nej
August Brunius
John W. Brunius Oscarsteatern[16]
1932 Raina Hjältar (Arms and the man)
George Bernard Shaw
John W. Brunius Oscarsteatern[17]
Juvelstölden (Ekszerrablás a Váci-uccában)
Ladislas Fodor
Nils Johannisson Oscarsteatern[18]
1938 Fröken Schmidt Han sitter vid smältdegeln (Han sidder ved Smeltediglen)
Kaj Munk
Olof Molander Vasateatern[19]
1939 Drottningen Kungens komedi
Oscar Rydqvist
Martha Lundholm Vasateatern[20]
Suzanne Christian
Yvan Noé
Martha Lundholm Vasateatern[21]
Fru Heink Konserten (Das Konzert)
Hermann Bahr
Martha Lundholm Vasateatern[21]
1945 Constance Nevins Älskling jag ger mig (Yes, My Darling Daughter)
Mark Reed
Sture Ericson Helsingborgs stadsteater
Marianne Jacobowsky och översten (Jacobowsky und der Oberst)
Franz Werfel
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[22]
1948 Kristina Påsk
August Strindberg
Gunnar Ekström Helsingborgs stadsteater
Helen Alltsedan paradiset (Ever since paradise)
J. B. Priestley
Sture Ericson Helsingborgs stadsteater
1969 Änkedomprostinnan Hans nåds testamente
Hjalmar Bergman
Runar Schauman
Kaj Ahnhem
Helsingborgs stadsteater

Bilder redigera

Källor redigera

Fotnoter redigera

  1. ^ [a b c] ”ELsa Burnett”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=60441&iv=OVERVIEW. Läst 18 februari 2013. 
  2. ^ ”Han som får örfilarna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22315&pos=72. Läst 9 juni 2015. 
  3. ^ ”Moloch”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22317&pos=73. Läst 9 maj 2016. 
  4. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 25 november 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-25/321/7. Läst 11 maj 2016. 
  5. ^ ”Hennes sista bedrift”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22318&pos=74. Läst 9 juni 2015. 
  6. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 62. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  7. ^ ”Rötmånad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24991&pos=132. Läst 11 juni 2015. 
  8. ^ ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22273&pos=331. Läst 11 juli 2015. 
  9. ^ Teateralmanack 1928 i Svenska Dagbladets Årsbok – sjätte årgången, händelserna 1928 (1929) sid. 145
  10. ^ ”Broadway”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22275&pos=15. Läst 3 juni 2015. 
  11. ^ ”Scen och Film: I Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 9. 17 september 1928. https://arkivet.dn.se/tidning/1928-09-17/254/9. Läst 2 september 2021. 
  12. ^ ”Scen och Film: I Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 9. 22 februari 1929. https://arkivet.dn.se/tidning/1929-02-22/52/9. Läst 2 september 2021. 
  13. ^ Bo Bergman (11 mars 1931). ”'Det svaga könet' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1931-03-11/68/1. Läst 4 mars 2017. 
  14. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1932. http://arkivet.dn.se/tidning/1932-03-05/63/9. Läst 5 mars 2017. 
  15. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1931 s. 166
  16. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1931 s. 167
  17. ^ Rq (6 mars 1932). ”Tre teaterpremiärer: 'Hjältar' på Oscarsteater”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/tidning/1932-03-06/64/9. Läst 4 mars 2017. 
  18. ^ A.Ö. (13 mars 1932). ”Två premiärer: Lustspelspremiär på Oscarsteatern”. Svenska Dagbladet: s. 7. https://www.svd.se/arkiv/1932-03-13/7. Läst 5 mars 2017. 
  19. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1938 s. 182
  20. ^ ”Kungens komedi”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14257&pos=409. Läst 29 april 2016. 
  21. ^ [a b] Svenska Dagbladets årsbok 1939 s. 178
  22. ^ ”Jacobowsky och översten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/jacobowsky-och-översten. Läst 16 oktober 2015.