Öppna huvudmenyn
Ellagårds grupphusbebyggelse 1968.

Ella gård är en kommundel i södra delen av Täby kommun i Stockholms län. Området har blivit känt för sin stora, enhetliga gruppbebyggelse kallad Ellagård som består av omkring 500 kedjehus vilka utgör en god representant för efterkrigstidens folkhemsarkitektur.[1]

Innehåll

Gården EllaRedigera

 
Ella och Enebygerg omkring år 1900.

Ella omnämns i skrift redan 1354 då det talas om en Petro i Eldho och 1480 omnämns Olaff bondhe i eldho. På 1800-talet var Ella en av Täby sockens större gårdar och lydde under Näsby fideikommiss när den grevliga ätten Cronhielm af Flosta var ägare.[2] 1938 omfattade Ella gårds mark 94 hektar, därav åker 60 hektar och resten skog. Mangårdsbyggnaden byggdes 1907 och var formgiven i nationalromantisk stil. Västra flygeln var betydligt äldre och härrörde från 1700-talet. Nya ekonomibyggnader uppfördes i början av 1900-talet. Ägaren var 1938 bonden A.J.J. Johansson (född 1882) med familj.[3]

De områdena som idag kallas Ella gård, Ella park och Skarpäng ingick i gårdens arealer. Jordbruk bedrevs fram till 1954. Året efter började rivningen av gårdens byggnader för att ge plats åt småhusområdet Ellagård. Gårdens huvudbyggnad stod kvar till 1962 och nyttjades de sista åren som skola. På samma plats ligger nu Ellagårdsskolan.[4] Ellagårdsvägen och Ladugårdsvägen påminner fortfarande om den gamla egendomen.

Ella gårds småhusbebyggelseRedigera

 
Ella gårds huvudbyggnad revs 1962.

Kommundelen Ella gård består mestadels av villor, kedje- och parhus och gränsar till stadsdelarna Skarpäng, Ella park, Ensta och Tibble samt till Enebyberg i Danderyds kommun. Den södra delen av Ella gård utgörs av arbetsplatsområdet Enhagen.

På Ellas gamla jordbruksmark uppfördes mellan 1955 och 1970 omkring 500 kedjehus. Det stora projektet delades upp i tre etapper. Stadsplanen upprättades av Bengt Gate och var ett uttryck för grannskapsidealen. Byggmästaren var John Mattson som ville med det nya området återskapa den gamla svenska stugan i forn av en modern familjebostad. Ellagård blev samtidigt hans första storbygge och skulle bli mönsterbildande. Bebyggelsen placerades i oregelbundna grupper längs slingrande vägar och avbröts genom lek- och parkområden. Områdets byggnader ritades av arkitekterna Carl Erik Fogelvik och Bertil Falck, båda medgrundarna av arkitektkontoret FFNS.

Tanken var att kunna erbjuda ett lågkostnadsalternativ till villaboende med grupper av hus i orörd natur. De boende skulle också ha stor förmåga att själva påverka sin bostad. Husen är prefabricerade träbyggnader med stommar från Skandiahus. Samtliga är uppförda på betongplatta, vilket också var nyskapande. Utan källare kom man dessutom billigare undan. Fasaderna utfördes dock traditionellt med målat locklist panel och taken täcktes av taktegel. Husen producerades på löpande bandprincipen. Stommen med tak restes på 17 timmar och tillverkningstakten blev två till tre hus per vecka.[5]

Priset för de första husen var 76 000 kr. Ellagård blev det första området i Stockholm med denna typ av gruppbebyggelse. John Mattsson höll Ellagård som ett av sina favoritområden, som han många gånger framhöll som ett bra exempel på hur man integrerar ett nytt område i dess närmiljö. År 1958 bildades ett byalag. På dess initiativ byggdes 1961 "Giggen", som blev föreningens samlingslokal (idag förskola) och 1963 anlades två tennisbanor på Ellavallen. En ny tennishall kom på plats 2013.[6] För att bevara områdets enhetliga karaktär finns idag restriktioner beträffande tillbyggnader, färgsättning och takbeläggning. Den ursprungliga färgsättningen var mustigt rött, gult och grönt och skall bevaras. De äldsta husen är grönmålade.

Nutida bilderRedigera

ReferenserRedigera

Tryckta källorRedigera

  • Eva Rudberg (1992). Folkhemmets byggande. Svenska Turisföreningen. ISBN 91-7156-097-1 
  • Ferenius, Jonas (1990). Vägnamnen i Täby. Täby Hembygdsförening. ISBN 91-970413-3-5 
  • Jarneberg, Eric (1993). Täby, Historik, trakter, platser. Täby Hembygdsförening. ISBN 91-970413-5-1 

Externa länkarRedigera