Öppna huvudmenyn

Elizabeth Warren

amerikansk politiker och senator från Massachusetts

Elizabeth Ann Warren, född Herring den 22 juni 1949 i Oklahoma City, Oklahoma, är en amerikansk politiker (demokraterna), advokat och före detta professor i juridik. Sedan 2013 är hon senator från delstaten Massachusetts i USA:s senat. Hon var tidigare verksam som professor i juridik och har arbetat vid University of Texas, University of Pennsylvania samt Harvard Law School. Innan hon blev politiker var Warren en framträdande akademiker inom konkursrätt och handelsrätt. Hon har även varit rådgivare åt USA:s president Barack Obama.[1]

Elizabeth Warren

Elizabeth Warren 2016.

Amerikansk senator från Massachusetts
Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet 
3 januari 2013
Tillsammans med Ed Markey

Vice ordförande av Demokraternas senatsgrupp
Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet 
3 januari 2017
Tillsammans med Mark Warner
Ledare Charles Schumer
Företrädare Charles Schumer

Särskild rådgivare till Consumer Financial Protection Bureau
Ämbetsperiod
25 november 2008–1 augusti 2011
President Barack Obama
Företrädare Positionen skapades
Efterträdare Raj Date

Ordförande av Kongressens tillsynspanel
Ämbetsperiod
17 september 2010–1 augusti 2011
Ställföreträdare Damon Silvers
Företrädare Positionen skapades
Efterträdare Ted Kaufman

Född Elizabeth Ann Herring
22 juni 1949 (70 år)
USA Oklahoma City, Oklahoma
Politiskt parti Demokraterna (1996–)
Övrig politisk
anknytning
Republikanerna (Före 1996)
Make Jim Warren (1968–1978)
Bruce Mann (1980–)
Barn 2
Alma mater George Washington University
University of Houston (B.S.)
Rutgers University (J.D.)
Webbplats elizabethwarren.com

Warren är en ledande figur inom det demokratiska partiet och är populär bland progressiva väljare.[2][3]

Den 31 december 2018 meddelade Warren att hon bildade en sonderingskommitté för att kandidera till president år 2020.[4] Den 8 februari 2019 meddelade Warren officiellt att hon kandiderar i det amerikanska presidentvalet år 2020.[5]

Politisk karriärRedigera

Warren är en aktiv förespråkare av konsumenträtt och under hennes ledning etablerades den federala konsumenträttsmyndigheten Consumer Financial Protection Bureau (CFPB) 2011.[6] Warren har skrivit ett antal akademiska och populära verk och är ofta föremål för intervjuer i media i frågor angående den amerikanska ekonomin och personliga finanser. Efter finanskrisen 2008 blev Warren ordförande för en nyskapad kongresspanel vars syfte var att utöva tillsyn över det ekonomiska räddningspaketet Troubled Asset Relief Program (TARP).[7] Senare utsågs hon av president Barack Obama till assistent hos presidenten och särskild rådgivare till CFPB.[8]

I september 2011 tillkännagav Warren sin kandidatur till USA:s senat som senator för delstaten Massachusetts. I senatsvalet utmanade hon den sittande republikanska senatorn Scott Brown. Den 6 november 2012 vann hon senatsvalet över Brown och blev därmed den första kvinnliga senatorn från Massachusetts.[9]

Warren är en ledande figur inom det demokratiska partiet och är populär bland progressiva väljare. Warren sågs som en stark potentiell kandidat i 2016 års presidentval trots att Warren själv avvisade tanken att ställa upp som presidentkandidat. Hon förblev neutral i Demokratiska presidentprimärvalen och gav sitt stöd till den slutliga presidentkandidaten Hillary Clinton först efter att alla 50 delstater hade röstat.[10] Efter primärvalen rapporterade flera medier att Warren var en av flera potentiella vicepresidentkandidater till Hillary Clinton.[11] Clinton valde sedermera senator Tim Kaine som vicepresidentkandidat.[12]

Politiska åsikterRedigera

Enligt GovTrack rankades Warren som den mest liberala medlemmen i senaten åren 2015–2017.[13]

Warren kritiserade Barack Obamas stöd för frihandelsavtalet Trans-Pacific Partnership 2015 och menade att avtalet skulle få negativa effekter för amerikanska arbetare.[14][15]

I januari 2019 kritiserade Warren president Donald Trumps tillkännagivande om sitt beslut att dra tillbaka amerikanska trupper från Syrien och Afghanistan. Trots att hon håller med om att amerikanska trupper bör dras tillbaka från Syrien och Afghanistan, sa hon att sådana tillbakadraganden bör ingå i en "samordnad" plan bildad med amerikanska allierade.[16]

Bibliografi (urval)Redigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Elizabeth Warren Biography — Academic, Government, and Political Career”. http://elizabethwarrenwiki.org/elizabeth-warren-biography-academic-government-and-political-career/. Läst 2 april 2017. 
  2. ^ "It's Elizabeth Warren's Party. Barack Obama is just living in it". National Journal. Läst 18 maj 2018.
  3. ^ SvD (27 november 2013). "Juristen som kan bli president". Svenska Dagbladet. Läst 18 maj 2018.
  4. ^ TT. ”Demokraten Elizabeth Warren vill utmana Trump” (på sv). gp.se. http://www.gp.se/1.12072487. Läst 1 januari 2019. 
  5. ^ ”Demokraten Elizabeth Warren: Jag ställer upp i valet 2020” (på sv). www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/demokraten-elizabeth-warren-jag-staller-upp-i-valet-202/. Läst 10 februari 2019. 
  6. ^ ”The Glory Days of Elizabeth Warren's CFPB Are Numbered”. https://www.bloomberg.com/news/articles/2016-11-17/the-glory-days-of-elizabeth-warren-s-cfpb-are-numbered. Läst 2 april 2017. 
  7. ^ ”Oversight of the Troubled Asset Relief Program”. https://en.wikipedia.org/wiki/Oversight_of_the_Troubled_Asset_Relief_Program. Läst 2 april 2017. 
  8. ^ ”President Obama Names Elizabeth Warren Assistant to the President and Special Advisor to the Secretary of the Treasury on the Consumer Financial Protection Bureau”. https://obamawhitehouse.archives.gov/the-press-office/2010/09/17/president-obama-names-elizabeth-warren-assistant-president-and-special-a. Läst 2 april 2017. 
  9. ^ ”Warren wins Massachusetts Senate race”. http://www.politico.com/story/2012/11/warren-wins-083441. Läst 2 april 2017. 
  10. ^ ”Warren endorses Clinton”. http://www.nbcnews.com/politics/2016-election/elizabeth-warren-endorse-clinton-rachel-maddow-show-n589236. Läst 2 april 2017. 
  11. ^ ”Hillary Clinton is choosing her vice president soon. Here are her top choices.”. http://www.vox.com/2016/6/16/11954878/hillary-clinton-vice-president-veepstakes. Läst 2 april 2017. 
  12. ^ ”Hillary Clinton picks Tim Kaine to be vice president”. http://www.cbsnews.com/news/hillary-clinton-picks-kaine-for-vp/. Läst 2 april 2017. 
  13. ^ ”Report Cards for 2016 - Ideology Score - All Senators - GovTrack.us” (på en). GovTrack.us. https://www.govtrack.us/congress/members/report-cards/2016/senate/ideology. Läst 14 maj 2018. 
  14. ^ "Warren lashes back at Obama on trade". The Hill. Läst 18 maj 2018.
  15. ^ "Elizabeth Warren target Trans-Pacific Trade Deals". Politico. Läst 18 maj 2018.
  16. ^ Wise, Justin (3 januari 2019). ”Warren on Syria troop pullout: Foreign policy shouldn’t be conducted on Twitter” (på en). TheHill. https://thehill.com/homenews/administration/423631-warren-takes-dig-at-trump-foreign-policy-shouldnt-conducted-through. Läst 10 februari 2019. 
  17. ^ Chozick, Amy (24 april 2014). ”The New York Times”. ISSN 0362-4331. http://www.nytimes.com/2014/04/27/books/review/a-fighting-chance-by-elizabeth-warren.html. Läst 3 december 2016. 
  18. ^ Warren, Elizabeth (2014-04-22) (på English). A Fighting Chance (First Edition edition). Metropolitan Books. ISBN 9781627790529. https://www.amazon.com/Fighting-Chance-Elizabeth-Warren/dp/1627790527. Läst 3 december 2016 
  19. ^ Warren, Elizabeth (2015-03-31) (på English). A Fighting Chance (Reprint edition). Picador. ISBN 9781250062253. https://www.amazon.com/Fighting-Chance-Elizabeth-Warren/dp/125006225X/ref=sr_1_1?ie=UTF8&qid=1480779718&sr=8-1&keywords=Elizabeth+Warren. Läst 3 december 2016 

Externa länkarRedigera