Elisabetsystrarna i Sverige är den svenska delen av den katolska orden Sancta Elisabeths systrar. Elisabetsystrarna har sina lokaler på Stäketsvägen 7 i Stäket i Järfälla kommun i Stockholms län.

Elisabetsystrarnas kapell på Stäketvägen 7 i Stäket. Kapellet uppfördes 1954 efter ritningar av arkitekt Erik Stark.

Löfte redigera

Elisabethsystrarna är en tysk romersk-katolsk sammanslutning, som grundades 1842. Föreningen är uppkallad efter den heliga Elisabet av Thüringen, även kallad helgonet Elisabeth av Ungern. I Malmö har Elisabethsystrarna funnits sedan 1874, då de startade sin verksamhet. De ägnade sig åt sjukvård och undervisning och uppförde ett eget sjukhem 1929. Sjukhemmet på Lilla Nygatan 3 i Malmö invigdes 1930. Den 31 december 2006 upphörde sjukhemmet vid Lilla Nygatan och de tvingades lämna Malmö. Den 30 mars 2007 sålde Elisabethsystrarna det hus man har haft sedan 1930, i 133 år. En Elisabethsyster avger löfte för tre år i taget och är förbunden att tjänstgöra i sjukvård, fattigvård och liknande. Sådana systrar verkar också i Sverige, i sin kyrkas tjänst, sedan 1866.

Klostret redigera

De katolska Elisabethsystrarna startade år 1866 en verksamhet med sjukvård och åldringsvård (äldrevård) i Stockholm. De inköpte år 1944 en villa vid nuvarande Stäketvägen 7 - villa Elisabeth - som rekreations- och ålderdomshem för systrar, som arbetade där. 1951, sju år senare förvärvade de grannfastigheten - villa Maria. På långfredagen 1979 (eller var det 1980?, se nedan) brann villa Elisabeth ned och en av systrarna innebrändes. Ett nytt hus byggdes upp och villa Maria såldes.[1]

Kapellet redigera

 
Sancta Elisabeth, fönster i kapellet i Stäket.

Varje söndag hålls gudstjänst i kapellet, som uppfördes på 1950-talet. Byggnaden har vita väggar och brunt trätak. Lektionerna hålls i samlingsrummet.

Invigningen av prästseminariet i de nya lokalerna redigera

Prästseminariets lokaler i Stäket invigdes den 2 oktober 2000 av biskop Anders Arborelius (född 1949).

Samfundet Sancta Elisabeths Systrar redigera

 
Stäkettunneln för Mälarbanan, södra tunnelmynningen. Elisabethsystrarnas hus ligger ovanför Stäkettunneln.

Elisabethsystrarnas gamla hem har blivit stiftets nya prästseminarium i Stäket utanför Stockholms centrum och med vacker utsikt över Mälaren. Tidigare bodde här Elisabethsystrarna och deras hem var på 1950- och 1960-talet en plats för reträtter och kurser dit många katoliker sökte sig. Den uppgiften togs sedan över av Marielund, en katolsk stiftsgård i Ekerö kommun, där det bedrivs reträtter och kursverksamhet, och Birgittasystrarnas kloster i Djursholm i Danderyds kommun, medan Elisabethsystrarna valde att göra Stäket till ett ålderdomshem för sina gamla systrar. Klostret, Birgittasystrarnas gästhem, är ett katolskt nunnekloster inom Birgittinorden beläget på Burevägen 8 och 12 i Djursholm och invigdes 1923. Det drivs som stiftelse av Birgittasystrarna, varmed Birgittinorden var återförd till Sverige efter mer än 300 år. Systrarna i Djursholm tillhör en gren av Birgittinorden, som grundades 1911 av Elisabeth Hesselblad, som helgonförklarades den 5 juni 2016.[2]


Byggnaden redigera

Den gamla byggnaden i Stäket finns inte längre kvar. Det gamla huset brann ner till grunden på långfredagen 1980. Ett brinnande ljus glömdes kvar i ett rum och elden fick snabbt fäste. En syster omkom i tragedin. När systrarna byggde upp huset igen fick det en uttalad prägel av institution. Det nya huset byggdes i betong och tegel, med ordentliga trappor och vägar ut ur huset. I berget där byggnaden ligger har Banverket, som 2010 gick upp i det nybildade Trafikverket, byggt en tunnel för X2000-tågen rätt igenom berget, och då sprängdes det mycket i Stäket för den nya tunneln, Stäkettunneln. Sprängningarna av järnvägstunneln sex meter under huset ledde till skador och sprickor i väggarna, som Banverket fick ersätta. På grund av detta är huset i ett skick som är så gott som nytt.[2]

Prästseminariet startade 1989 och har sedan dess varit inhyst vid Sankta Birgittas folkhögskola, en katolsk folkhögskola belägen på Kungsträdgårdsgatan 12 i Sankta Eugenia katolska församling i centrala Stockholm. Folkhögskolan låg ursprungligen på Södermalm i utflyttade Josefinahemmets byggnad. De nya lokalerna i Stäket är betydligt mer ändamålsenliga, de är ljusa, öppna och rymliga och med ordentligt kök. Rummen är fräscha och fina med dusch och toalett. I källaren finns det ett välförsett bibliotek, även om mycket av litteraturen är på tyska.[2]

Elisabetsystrarna i Sverige redigera

I april 1866 sändes två Elisabethsystrar som var verksamma i Berlin till Södermalm i Stockholm. 1874 började verksamheten i Malmö där en av de båda systrarna började med hjälp i församlingen, i den katolska skolan och ambulerande sjukvård. År 1873 började stiftelsen Josephinahemmet sin verksamhet och 1876 inrättades en filial på Norra Smedjegatan i Stockholm. Josephinahemmet skulle ge skydd och vård åt icke arbetsföra medlemmar av den romersk-katolska församlingen i Stockholm. Josephinahemmet är uppkallat efter Josefina av Leuchtenberg. År 1986 övertogs byggnaden av Stiftelsen Josephinahemmet beläget på Drachmannsgatan 2 i Blackeberg i Bromma. Byggnaden moderniserades och byggdes om till ett katolskt servicehus och blev katolskt seniorboende. De Elisabethsystrar som idag bor i och är verksamma vid Josephinahemmet utgör en integrerad del av personalstyrkan där och har samma arbetsvillkor som övriga anställda. Elisabethsystrarna i Sverige tillhör en orden, vars medlemmar ursprungligen skulle gå ut i samhället och hjälpa sjuka och andra behövande. År 1892 kom de första Elisabethsystrarna till Gävle och 1894 till Göteborg. 1905 öppnades ett hus i Stockholm som tog hand om flickor och de äldre systrarna fick ett hem i Stäket. Kapellet i Stäket uppfördes 1954 efter ritningar av arkitekt Erik Stark. Av tidigare filialer i andra svenska städer finns utöver i Stockholm och Järfälla bara den i Malmö kvar. För närvarande (2015) finns 1787 Elisabethsystrar, av dem är 20 verksamma i Sverige.

Noter redigera

  1. ^ Birgitta Johansson och Järfälla kultur, Kulturstigar, Kallhäll-Stäket, 1996, sidan 17. ISBN 91-630-4996-1
  2. ^ [a b c] Kallelsen till katolsk präst.

Källa redigera

Externa länkar redigera