Elisabeth von Dyck
Elisabeth von Dyck, född 11 oktober 1950[1] i Borstel-Hohenraden, död 4 maj 1979 i Nürnberg, var en medlem av tyska Röda armé-fraktionens så kallade andra generation.[2]
| Elisabeth von Dyck | |
| Född | 11 oktober 1950 Borstel-Hohenraden, Schleswig-Holstein, Västtyskland |
|---|---|
| Död | 4 maj 1979 (28 år) Nürnberg, Bayern, Västtyskland |
| Dödsorsak | Pistolskott i ryggen |
| Begravningsplats | Enkenbach-Alsenborn i Landkreis Kaiserslautern |
| Nationalitet | Tysk |
| Politisk rörelse | Röda armé-fraktionen |
von Dyck, som tidigare varit medlem i Sozialistisches Patientenkollektiv, deltog hösten 1977 i kidnappningen av den tyska arbetsgivarföreningens ordförande Hanns-Martin Schleyer. När västtysk polis skulle gripa von Dyck i Nürnberg 1979, gjorde hon motstånd och sköts då till döds.[3]
I mitten av 1980-talet bildades Commando Elisabeth von Dyck inom Action Directe. Den 25 januari 1985 mördade kommandot general René Audran i La Celle-Saint-Cloud; Audran var direktor för internationella relationer vid franska försvarsministeriet.[4]
Källor redigera
Noter redigera
- ^ ”Elisabeth von Dyck”. raf-terroristen.de. http://www.raf-terroristen.de/vondyck-elisabeth.shtml. Läst 20 augusti 2020.
- ^ Aust 1990, s. 125–126.
- ^ Höfl, Heinz; Sternsdorff, Hans-Wolfgang (28 maj 1979). ”„Da können Sie nicht in den Zeh schießen“”. Der Spiegel. https://www.spiegel.de/spiegel/print/d-40349361.html. Läst 20 augusti 2020.
- ^ Dartnell 1995, s. 88.
Tryckta källor redigera
- Aust, Stefan (1990). Baader-Meinhof: sju år som förändrade Förbundsrepubliken. Stockholm: Symposion. ISBN 91-7868-235-5
- Dartnell, Michael York (1995) (på engelska). Action Directe: Ultra-Left Terrorism in France, 1979–1987. London: Frank Cass. ISBN 0-7146-4566-4