Elisabeth Bürstenbinder, född 25 november 1838 i Berlin, död 10 oktober 1918 i Merano, var en tysk författare, känd under pseudonymen E. Werner.

Elisabeth Bürstenbinder
Född25 november 1838[1][2]
Berlin[3]
Död10 oktober 1918[1][2] (79 år)
Merano, Italien
Andra namnE. Werner
Medborgare iTyskland[4]
SysselsättningFörfattare[5][6]
Redigera Wikidata

Bürstenbinder skrev ett stort antal romaner i ungefär samma genre som Eugenie John. Av dessa, vilka i allmänhet vann stor spridning och utkom i flera upplagor, utgavs 1893–1896 en samlad upplaga i tio band, fortsatt 1901 ff. med en ny följd. De flesta av hennes böcker översattes till svenska, bland annat Arthur Berkow (1873), Brutna bojor (1875), Vineta (1877).

Böcker på svenska (urval) redigera

  • Hermann: novell (Bonnier, 1871)
  • Arthur Berkow (översättning M. Broomé, Adolf Bonnier, 1873)
  • Brutna bojor (Bonnier, 1875)
  • Vineta (översättning M. B-é, Adolf Bonnier, 1877)
  • Vid altaret: novell (översättning H. Blumenberg, P. Sievers, 1877)
  • En pennfäktare (översättning E. H. Lind, Bronell & Håkansson, 1877)
  • Alpféen (Adolf Bonnier, 1888)
  • Trollguld (Adolf Bonnier, 1900)
  • Den stora grufstrejken (1902–1903)
  • Norsk kärlek (1903)
  • Vid altaret (Am Altar) (översättning Marika Olivecrona, Nordiska förlaget, 1912)
  • På hedersord (Auf Ehrenwort) (översättning Anna Warodell, Nordiska förlaget, 1912)
  • Ett lyckoskott (Edelwild) (översättning Dagmar Sommarström, Nordiska förlaget, 1912)
  • Vågat och vunnet (översättning Ellen Svanberg, B. Wahlström, 1913)
  • Trollguld (översättning Gunnar Örnulf, B. Wahlström, 1914)
  • Lyckoblomman (översättning Ernst Grafström, B. Wahlström, 1914)
  • Örnflykt (översättning Oscar Nachman, B. Wahlström, 1916)
  • Till högt pris (översättning Kerstin Wenström, B. Wahlström, 1916)

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] FemBios databas, Elisabeth Bürstenbinder, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, E. Werner, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  4. ^ Libris, 22 oktober 2013, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.victorianresearch.org , läst: 17 juni 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]