Elisabeth Katherine Åsbrink, född 29 april 1965 i Göteborg, är en svensk författare och journalist.

Elisabeth Åsbrink
Elisabeth Åsbrink vid Bokmässan i Göteborg 2012.
Elisabeth Åsbrink vid Bokmässan i Göteborg 2012.
Född29 april 1965 (59 år)
Göteborg
YrkeFörfattare och journalist.
NationalitetSverige Sverige
Språksvenska[1]
DebutverkSmärtpunkten: Lars Norén, pjäsen Sju tre och morden i Malexander
Noterbara verkOch i Wienerwald står träden kvar
PriserAugustpriset för bästa fackbok (2011)

Biografi

redigera

Åsbrink debuterade 2009 som författare med boken Smärtpunkten: Lars Norén, pjäsen Sju tre och morden i Malexander, som nominerades till Augustpriset i fackboksklassen. Där skildras samarbetet mellan Lars Norén och tre långtidsdömda män, varav två var nazister, i pjäsen 7:3. Dagen efter den sista föreställningen deltog en av nazisterna, Tony Olsson, i morden på polismännen Olof Borén och Robert Karlström i Malexander.

År 2010 mottog hon Jarl Alfredius stipendium för att hon "med stor nyfikenhet och känslighet gång på gång förmår skildra dagens samhällsfrågor". Den 13 juli 2010 var Åsbrink värd för programmet Sommar i P1.

Boken Och i Wienerwald står träden kvar kom ut 2011. Boken vann Augustpriset för bästa fackbok 2012, Ryszard Kapuściński-priset i Polen samt Svensk-danska kulturfondens pris.

2012 debuterade hon som dramatiker med pjäsen RÄLS, baserad på autentiska protokoll från ett möte sammankallat av Hermann Göring 1938, samt intervjuer med barnflyktingar från Nazityskland.

Åsbrink arbetade under flera år som reporter och redaktör på SVT, bland annat som reportageredaktör på Uppdrag granskning.[2] Hon lämnade SVT hösten 2015.

I boken 1947 [3] skildras ett år då efterkrigstidens nya värld skapades och där också hennes familjehistoria vävs in. I USA har boken hyllats i The New York Times[4], tidskriften The New Yorker [5] och NPR[6], och den har fått lysande recensioner i England[7], Australien[8], Frankrike[9], Italien, Tyskland[10], Spanien, Polen samt i de nordiska länderna. 1947 har översatts till ett tjugotal språk. Boken nominerades till Augustpriset i fackboksklassen, och tilldelades det Letterstedska Författarpriset 2017 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Åren 2017–2018 var Åsbrink ordförande i svenska PEN.[11]

Orden som formade Sverige är Åsbrinks svar på debatten i Almedalen 2016 om "svenska värderingar" – en lysande upptäcktsfärd genom svensk idéhistoria, enligt Anders Rydell i Dagens Nyheter.[12] Den har även översatts till bland annat engelska, italienska och polska.[13]

Hösten 2020 gav Elisabeth Åsbrink en självbiografisk roman, Övergivenheten, där hon spårar hur familjehemligheter länkar samman med sefardernas (de spanska judarnas) öde. Boken beskrevs i DN som "en rik, lärd och gripande roman med självbiografisk laddning"[14] och i SvD som "när Åsbrink slår an rätt ton närmast virtuost, och att det finns en kraft i boken som tycks ohejdbar"[15]. I G-P skrivs att Åsbrink "lyckas enastående väl kombinera en idéhistorisk ambition med ett närmast thrillerbetonat släktforskande". [16] Åsbrink har en judisk bakgrund via sin far som sändes från Ungern till nazisternas koncentrationsläger vid 7 års ålder men överlevde Förintelsen, där hennes farfar mördades[17].

Tack och hej Leverpastej (2021) är en samling essäer där Åsbrink bland annat berättar om hur vänskapen med Lars Norén tog slut, om Sverigedemokraternas ideologiska grund, om ett broderi med hakkors och om kärlek.

I september 2022 gav Åsbrink ut en biografi över Victoria Benedictsson, Mitt stora vackra hat, som hyllades i DN, SvD, Expressen, Sydsvenska Dagbladet, Alba, Borås Tidning med flera.

I New York Times 20 september 2022 kommenterade Elisabeth Åsbrink den svenska valresultatet i essän Sweden is becoming unbearable.

Svenska Akademien tilldelar Elisabeth Åsbrink Karin Gierows pris 2023 för hängiven bildningsverksamhet eller kunskapsförmedlande framställningskonst.

Utmärkelser

redigera

Bibliografi

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 1 mars 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Journalisten, 12 oktober 2011
  3. ^ ”Elisabeth Åsbrink: 1947 - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 22 augusti 2016. https://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/elisabeth-asbrink-1947/. Läst 24 mars 2018. 
  4. ^ ”New York Times”. https://www.nytimes.com/2018/04/06/books/review/1947-elisabeth-asbrink-modern-totalitarianism.html. 
  5. ^ ”Briefly Noted Book Reviews” (på engelska). The New Yorker. 5 mars 2018. ISSN 0028-792X. https://www.newyorker.com/magazine/2018/03/12/rise-and-kill-first-1947-green-and-the-friend. Läst 24 mars 2018. 
  6. ^ ”NPR (National Public Radio), USA”. https://www.npr.org/2018/06/21/621081170/librarian-nancy-pearl-picks-7-books-for-summer-reading. 
  7. ^ Armitstead, Presented by Claire; Cain, Sian; Tresilian, Richard Lea Produced by Susannah (12 december 2017). ”1947: When Now Begins and the best books of 2017 – books podcast” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. http://www.theguardian.com/books/audio/2017/dec/12/1947-when-now-begins-and-the-best-books-of-2017-books-podcast. Läst 24 mars 2018. 
  8. ^ Altman, Dennis (26 oktober 2017). ”1947 review: Elizabeth Asbrink makes big claims for a crucial year in history” (på engelska). The Sydney Morning Herald. https://www.smh.com.au/entertainment/books/1947-review-elizabeth-asbrink-makes-big-claims-for-a-crucial-year-in-history-20171026-gz8r83.html. Läst 24 mars 2018. 
  9. ^ ”1947. L'année où tout commença, d'Elisabeth Asbrink : la douleur en héritage” (på fr-FR). FIGARO. 30 november 2017. http://www.lefigaro.fr/livres/2017/11/30/03005-20171130ARTFIG00032--1947-l-annee-o-tout-commenca-d-elisabeth-asbrink-la-douleur-en-heritage.php. Läst 24 mars 2018. 
  10. ^ ”Elisabeth Asbrink: "1947. Als die Gegenwart begann" - Die Zeit ist ein Monster” (på de-DE). Deutschlandfunk Kultur. http://www.deutschlandfunkkultur.de/elisabeth-asbrink-1947-als-die-gegenwart-begann-die-zeit.950.de.html?dram:article_id=382795. Läst 24 mars 2018. 
  11. ^ Elisabeth Åsbrink blir ny ordförande i Svenska Pen, Dagens Nyheter, 16 maj 2017.
  12. ^ Anders Rydell (31 augusti 2018). ”Bokrecension: Elisabeth Åsbrink gör en lysande upptäcksfärd genom svensk idéhistoria”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur-noje/bokrecensioner/bokrecension-elisabeth-asbrink-gor-en-lysande-upptacksfard-genom-svensk-idehistoria/. 
  13. ^ ”LIBRIS - Orden som formade Sverige”. LIBRIS - Kungliga Biblioteket. http://libris.kb.se/hitlist?q=orden+som+formade+sverige&r=&f=simp&t=v&s=r&g=&m=50. Läst 9 oktober 2019. 
  14. ^ Madelaine Levy (14 september 2020). ”Elisabeth Åsbrinks styrka är att hitta enskildheten i det stora”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur/elisabeth-asbrinks-styrka-ar-att-hitta-enskildheten-i-det-stora/. 
  15. ^ Therese Eriksson (15 september 2020). ”Övergivenheten - En judisk familjehistoria återerövras”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/en-judisk-familjehistoria-atererovras. 
  16. ^ Maria Domellöf-Wik (15 september 2020). ””Övergivenheten” av Elisabeth Åsbrink”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/kultur/recension-%C3%B6vergivenheten-av-elisabeth-%C3%A5sbrink-1.34082762. 
  17. ^ ”Elisabeth Åsbrink: Så formar föreställningen om judars ”vithet” bilden av kriget”. DN.SE. 18 oktober 2023. https://www.dn.se/kultur/elisabeth-asbrink-sa-formar-forestallningen-om-judars-vithet-bilden-av-kriget/. Läst 25 oktober 2023. 

Externa länkar

redigera