Elimar Bæckström
Elimar Göran Mauritz Ingemar Bæckström, född den 20 september 1845 i Stockholm, död där den 26 november 1930, var en svensk ämbetsman. Tillsammans med sin hustru Marina Malvina Dellwik fick han nio barn, däribland Arvid Bæckström och Karl Axel Elimar Bæckström.[1]
Bæckström avlade hovrättsexamen vid Uppsala universitet 1868. Han blev extra ordinarie notarie i Svea hovrätt 1869, vice häradshövding 1875, notarie i generalpoststyrelsen 1879 och byråchef där 1902 (tillförordnad 1895). Bæckström var sekreterare och ombudsman i civilstatens pensionsinrättning 1882–1902, ledamot av statistiska tabellkommissionen 1896–1902 och vice ordförande i sällskapet Pro Patria 1918–1928. Han blev riddare av Vasaorden 1893, av Nordstjärneorden 1900 och av Carl XIII:s orden 1910 samt kommendör av andra klassen av Vasaorden 1912. Bæckström vilar på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ Geni.com: Elimar Göran Mauritz Ingemar Bæckström, läst 11 juli 2023
Webbkällor redigera
- Riddare af Kungl. Wasa-orden i Sveriges statskalender 1905
- Riddare av Kungl. Nordstjärneorden i Sveriges statskalender 1921
- Kommendörer av Kungl. Vasaorden, 2:a kl. i Sveriges statskalender 1921
- Konung Carl den XIII:s orden i Sveriges statskalender 1921
- Bæckstöm, Elimar Göran Mauritz i Vem är det 1925
- Bæckström, Elimar Göran Mauritz i Vem var det? (1944)
- Bæckström, Elimar Göran Mauritz på SvenskaGravar.se