Eksnabbvinge, Favonius quercus, är en blåskimrande fjärilsart i familjen juvelvingar som förekommer i stora delar av Europa. Den påträffas framför allt i ekskogar men kan vara svår att få syn på eftersom den lever uppe i trädkronorna.

Eksnabbvinge
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningFjärilar
Lepidoptera
UnderordningGlossata
(orankad)Dagfjärilar
Rhopalocera
ÖverfamiljÄkta dagfjärilar
Papilionoidea
FamiljJuvelvingar
Lycaenidae
UnderfamiljÄkta juvelvingar
Lycaeninae
TribusSnabbvingar
Theclini
SläkteFavonius
ArtEksnabbvinge
F. quercus
Vetenskapligt namn
§ Favonius quercus
AuktorLinné, 1758
Hitta fler artiklar om djur med

Utseende redigera

Eksnabbvingen har ett vingspann på mellan 27 och 34 millimeter. Hanen är på ovansidan mörkbrun med ett blåviolett skimmer över nästan hela vingarna. Ytterkanterna är dock brunsvarta. Honan är också mörkbrun på ovansidan och skimrande blåviolett i ett fält som breder ut sig vid kroppen och längs bakkanten på framvingarna. Både hanen och honan har ett kort svansutskott på bakvingens ytterkant. På undersidan är båda könen lika. Vingarna är ljust grå med ett vitt och mörkbrunt smalt tvärgående band. Vid bakvingens bakhörn finns några små orange fläckar.[1]

Larven är ljusbrun med några smala vita längsgående linjer och en mörkare brun linje på ryggen. På sidorna finns diagonala diffusa linjer i både mörkare och ljusare färg. Larven är ganska tjock och blir upp till 25 millimeter lång.[1]

Puppan är brun och liknar en ekknopp.[2]

Levnadssätt redigera

Denna fjäril, liksom alla andra fjärilar, genomgår under sitt liv fyra olika stadier; ägg, larv, puppa och fullvuxen (imago). En sådan förvandling kallas för fullständig metamorfos.

Flygtiden, den period när fjärilen är fullvuxen, infaller i juli och augusti.[1] Under flygtiden parar sig fjärilarna och honan lägger de gråvita äggen ett och ett på värdväxtens blad.[2] Larven övervintrar fullbildad i ägget och kläcks på våren. Värdväxter, alltså de växter larven lever på och äter av, är olika arter i eksläktet, bland annat skogsek[3], bergek och turkisk ek.[4] Efter mellan 5 och 10 veckor har larven ätit sig stor och då förpuppas den nere i jordytan. Puppstadiet varar i ungefär tre veckor och då kläcks den fullbildade fjärilen ur puppan och en ny flygtid börjar.[2]

Habitat redigera

Eksnabbvingens habitat, den miljö den lever i, är framför allt ekskogar. Den kan vara svår att få syn på eftersom den mestadels håller till i trädkronorna där den äter bland annat honungsdagg.[4]

Utbredning redigera

Utbredningsområdet sträcker sig från norra Afrika och Europa genom Mindre Asien till Kaukasus, Azerbajdzjan och Iran.[3] I Norden förekommer den i Danmark, sydligaste Norge, i Sverige upp till södra Dalarna och södra Gästrikland och i sydligaste Finland.[2]

Systematik redigera

Olika källor anger olika släkten för eksnabbvingen. Både Naturhistoriska riksmuseet och Fauna Europaea anger namnet Neozephyrus quercus[5][6] medan Nationalnyckeln anger namnet Favonius quercus[2]. Ytterligare ett namn förekommer, Quercusia quercus[7].

Källor redigera

  1. ^ [a b c] Sterry, Paul; Mackay, Andrew (2006). Bonniers naturguider Fjärilar sid 92. Albert Bonniers förlag. ISBN 9789100105136
  2. ^ [a b c d e] Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae - Nymphalidae. (2005) sid 243-244. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. ISBN 91-88506-51-7
  3. ^ [a b] nic.funet.fi/pub/sci/bio/life Favonius quercus, läst 10 oktober 2008
  4. ^ [a b] UK Butterflies Arkiverad 26 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine. Neozephyrus quercus, läst 10 oktober 2008
  5. ^ Naturhistoriska riksmuseet Svenska fjärilar, läst 10 oktober 2008
  6. ^ Fauna Europaea Arkiverad 1 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine. Neozephyrus quercus, läst 10 oktober 2008
  7. ^ Brower, Andrew V. Z. 2008. Quercusia Verity 1943. Quercusia quercus (Linnaeus 1758). the Purple Hairstreak. Version 17 April 2008 (under construction). Arkiverad 12 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. The Tree of Life Web Project, http://tolweb.org/ Läst 10 oktober 2008

Externa länkar redigera