Egentliga Loimaa kyrka

kyrka i Loimaa i Finland

Egentliga Loimaa kyrka (finska: Kanta-Loimaan kirkko) är en stenkyrka i Loimaa i Egentliga Finland. Den är huvudkyrka i Loimaa församling. I dag räknas den tillsammans med prästgården som byggd kulturmiljö av riksintresse.[1]

Egentliga Loimaa kyrka
Kyrka
Kyrkan år 2017.
Kyrkan år 2017.
Land Finland Finland
Region Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
Ort Loimaa
Stift Åbo ärkestift
Församling Loimaa församling
Invigd augusti 1837
Vy från ingången mot altaret
Vy från ingången mot altaret
Vy från ingången mot altaret

Historia redigera

Församlingen redigera

Församlingen i Loimaa grundades uppskattningsvis på 1420-talet.[2]

Tidigare kyrkor redigera

 
Loimaa gamla kyrkas staket av stock.

Det har tidigare funnits två kyrkor av trä i Centrala Loimaa. Dessa kyrkor fanns vid Loimijokis strand längs nuvarande Oripään tie. Den första byggdes uppenbarligen redan i mitten av 1400-talet. Sakristian var byggd av sten men den revs för att bygga den nya kyrkan. Den andra träkyrkan stod klar 1751. Den var en så kallas blockpelarkyrka. När denna kyrka blev för liten byggdes den nya kyrkan. Den gamla kyrkan monterades ner och såldes till Alastaro församling där den ännu används som församlingskyrka. Den är något ombyggd. På den gamla kyrkans plats har man rest en minnessten för att markera var kyrkorna fanns. Den gamla kyrkogården omgärdas ännu av en stockmur. [3]

Nuvarande kyrka redigera

Den gamla kyrkan blev för trång och den 1813 tillträdda kyrkoherden Isac Hoeckert tog initiativ till att en ny kyrka skulle byggas. Kyrkogården vid den gamla kyrkan var för trång för att man skulle kunna få plats för en större kyrka på det området. Slutligen stannade man för att bygga den nya kyrkan på en bergsknalle nära prästgården. Kyrkan byggdes på sin nuvarande plats år 1837 och ritades av Carlo Bassi.[4] Under förkristen tid fanns det här en plats som betraktades som helig. På kyrkogården finns det fortfarande offerstenar.[5]

År 1888 brann kyrkan ner efter ett blixtnedslag. Största delen av inredningen, inklusive altarmålningen, gick att rädda. Kyrkan byggdes om år 1892 och arkitekten Josef Stenbäck följde Bassis ursprungliga ritningar så mycket som möjligt.[4] Den lokala spågumman, Prättäkitti, sägs ha förutspått kyrkans eldsvåda.[6]

Altarmålning och predikstol redigera

Den fristående altarmålningen, Kristus på korset, utfördes av R.W. Ekman år 1850.[4]

Källor redigera

Externa länkar redigera