Edward Witten, född 26 augusti 1951 Baltimore i Maryland, är en framstående amerikansk matematisk fysiker och strängteoretiker. Han blev 1990 den förste fysiker som tilldelades Fieldsmedaljen, ”matematikens Nobelpris”. Han är för tillfället verksam som professor vid IAS, Institute for Advanced Study, vid Princeton University.

Edward Witten
Född26 augusti 1951[1][2][3] (72 år)
Baltimore, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidPrinceton University
University of Wisconsin–Madison
Brandeis University
Park School of Baltimore
SysselsättningMatematiker, universitetslärare, fysiker, teoretisk fysiker
ArbetsgivarePrinceton University
Institute for Advanced Study[4]
Noterbara verkM-teori
MakaChiara Nappi
BarnIlana Witten
Daniela Witten (f. 2000)
FöräldrarLouis Witten
Utmärkelser
MacArthur Fellows Program (1982)
Albert Einstein-medaljen (1985)
Dirac-medaljen (ICTP) (1985)[5]
Alan T. Waterman Award (1986)[6]
Fieldsmedaljen (1990)
Golden Plate Award (1997)[7][8]
Josiah Willard Gibbs-föreläsningen (1998)[9]
Dannie Heineman-priset för matematisk fysik (1998)[10]
Oskar Klein-medaljen (1998)[11]
Utländsk ledamot av Royal Society (1999)[12][13]
Frederic Esser Nemmers Prize in Mathematics (2000)
Clay Research Award (2001)
Clarivate Citation Laureates (2002)[14]
National Medal of Science (2002)[15]
Hedersdoktor vid Harvard University (2005)[16]
Harvey-priset (2005)[17]
Henri Poincaré-priset (2006)[18]
Crafoordpriset i matematik (2008)[19]
Isaac Newton-medaljen (2010)[20]
Lorentzmedaljen (2010)[21]
Breakthrough-priset i grundläggande fysik (2012)[22]
Fellow of the American Mathematical Society (2013)[23][24]
Kyotopriset i grundforskning (2014)[25]
APS Medal for Exceptional Achievement in Research (2016)[26]
Hedersdoktor vid Kinas vetenskapsakademi (2016)[27]
Albert Einstein världsutmärkelse inom vetenskap (2016)[28]
AAAS Fellow (2019)[29]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Medlem av American Physical Society
Crafoordpriset
James Madison Medal
Webbplatsias.edu/sns/witten
Redigera Wikidata

Han är en av världens främsta forskare inom strängteori, där han är upphovsmannen till M-teori, ett par teorier som försöker sammanfoga kvantfysiken och den allmänna relativitetsteorin. Han kallas ibland för "vår tids Einstein",[30] vars professur han också innehar vid Princeton.

I intervjuer har han bland annat sagt att matematiken och fysiken under 1800-talet var mycket nära förknippade, men under 1900-talet har matematiken blivit allt mer abstrakt och rört sig bort från fysiken. Men, menar Witten, med den pånyttfödda utvecklingen av strängteorin har det visat sig att mycket abstrakt matematik, till synes utan koppling till fysiken, är tillämpbar och har fått praktisk användning.[31] För att beskriva de nya fysikaliska teorierna, som strängteorin, har det också visat sig att det nuvarande matematiska språket är förlegat. Witten har lämnat flera bidrag till såväl nytt matematiskt språk som framsteg inom kvantfältteori och kvantgravitation.

2008 tilldelades Witten Crafoordpriset.[32]

Asteroiden 11349 Witten är uppkallad efter honom.[33]

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, Edward Witten, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Edward Witten.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.ias.edu .[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.ictp.it .[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, new.nsf.gov .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.pas.va , läst: 17 maj 2019.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.achievement.org , läst: 17 maj 2019.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www-history.mcs.st-and.ac.uk , läst: 17 maj 2019.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.aps.org , läst: 6 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.okc.albanova.se .[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, royalsociety.org , läst: 17 maj 2019.[källa från Wikidata]
  13. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 386, läs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, www.nsf.gov , läst: 17 maj 2019.[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, www.harvard.edu , läst: 17 maj 2019.[källa från Wikidata]
  17. ^ läs online, harveypz.net.technion.ac.il .[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, www.iamp.org .[källa från Wikidata]
  19. ^ läs online, www.crafoordprize.se .[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, www.iop.org , läst: 17 maj 2019.[källa från Wikidata]
  21. ^ läs online, www.knaw.nl , läst: 17 maj 2019.[källa från Wikidata]
  22. ^ läs online, breakthroughprize.org , läst: 17 maj 2019.[källa från Wikidata]
  23. ^ läs online, www.ams.org , läst: 24 november 2022.[källa från Wikidata]
  24. ^ läs online, www.ams.org , läst: 24 november 2022.[källa från Wikidata]
  25. ^ läs online, www.kyotoprize.org , läst: 17 maj 2019.[källa från Wikidata]
  26. ^ läs online, www.aps.org , läst: 19 januari 2020.[källa från Wikidata]
  27. ^ Kinas utbildningsministerium, läs online, läst: 11 april 2019.[källa från Wikidata]
  28. ^ läs online, www.consejoculturalmundial.org .[källa från Wikidata]
  29. ^ läs online, Internet Archive .[källa från Wikidata]
  30. ^ Johan Wessman (21 april 2008). ”Pristagare bjöd på nya dimensioner”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2008-04-21/pristagare-bjod-pa-nya-dimensioner. 
  31. ^ Christer Kiselman (1997). ”Matematiken i kulturen och kulturen i matematiken”. Annales Academiæ Regiæ Scientiarum Upsaliensis 31: sid. 41–50. Arkiverad från originalet den 13 maj 2005. https://web.archive.org/web/20050513192033/http://www2.math.uu.se/~kiselman/kultur2.pdf. 
  32. ^ ”Kungliga Vetenskapsakademien om Crafoordpriset och forskningen”. Arkiverad från originalet den 15 december 2010. https://web.archive.org/web/20101215005043/http://www.kva.se/Documents/Priser/Crafoord/2008/pop_sv_080115_FINAL_print.pdf. Läst 22 november 2011. 
  33. ^ ”Minor Planet Center 11349 Witten” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11349. Läst 20 november 2021. 

Externa länkar redigera