Sir Edward Michael Pakenham, född 19 mars 1778Pakenham Hall, Westmeath, Irland, död 8 januari 1815 utanför New Orleans, var en brittisk general. Han var son till Edward Pakenham, 2:e baron Longford.

Edward Pakenham
FöddEdward Michael Pakenham
19 mars 1778[1][2][3]
Westmeath, Irland
Död8 januari 1815[1][2][3] (36 år)
Saint Bernard Parish, USA
BegravdKillucan
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland och Kungariket Storbritannien
Utbildad vidThe Royal School, Armagh
SysselsättningOfficer, politiker
Befattning
Ledamot av Irlands parlament (1799–1800)
FöräldrarEdward Pakenham, 2:e baron Longford[4]
Catherine Rowley[4]
SläktingarArthur Wellesley, hertig av Wellington
Utmärkelser
Bathorden
Army Gold Medal
Redigera Wikidata

Pakenham deltog med utmärkelse i krigen mot Napoleon, särskilt i sin svåger Wellingtons pyreneiska fälttåg, varunder han i slaget vid Salamanca (22 juli 1812) med sin division genombröt fiendens center. År 1812 blev han generalmajor, utsågs 1814 till befälhavare över expeditionen mot New Orleans, men led där ett förkrossande nederlag mot den amerikanske generalen Andrew Jackson och stupade själv i striden.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] SNAC, Edward Pakenham, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Find a Grave, Edward Michael Pakenham, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, Maj.-Gen. Hon. Sir Edward Michael Pakenham.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera