Edmund Muskie
Edmund Sixtus Muskie, född 28 mars 1914 i Rumford, Maine, död 26 mars 1996 i Washington, D.C., var en amerikansk politiker (demokrat).
| Edmund Muskie | |
 | |
| Tid i befattningen 8 maj 1980–20 januari 1981 | |
| President | Jimmy Carter |
|---|---|
| Företrädare | Cyrus Vance |
| Efterträdare | Alexander Haig |
Ledamot av USA:s senat från Maine
| |
| Tid i befattningen 3 januari 1959–7 maj 1980 | |
| Företrädare | Frederick G. Payne |
| Efterträdare | George J. Mitchell |
| Tid i befattningen 5 januari 1955–2 januari 1959 | |
| Företrädare | Burton M. Cross |
| Efterträdare | Robert Haskell |
| Född | 28 mars 1914 Rumford, Maine |
| Död | 26 mars 1996 (81 år) Washington, D.C. |
| Gravplats | Arlingtonkyrkogården[1] kartor |
| Politiskt parti | Demokratiska partiet |
| Religion | katolik |
| Maka | Jane Muskie |
| Namnteckning | 
|
Biografi redigera
Edmund Muskie valdes till guvernör för Maine 1954. 1958 blev han vald till senator. I den rollen kämpade han för miljöfrågor.[2] I 1968 års presidentval var han nominerad som vicepresident till demokratiska partiets presidentkandidat Hubert Humphrey, men de förlorade mot Richard Nixon.[3] Inför valet 1972 ansågs Muskie vara favorit till att bli demokraternas presidentkandidat, men George McGovern vann nomineringen.[4] Edmund Muskie utsågs till utrikesminister av Jimmy Carter 1980 efter att den förra utrikesministern Cyrus Vance sagt upp sig till följd av hanteringen av gisslankrisen i Iran i samband med den iranska revolutionen.[5]
Referenser redigera
- ^ läs online, ancexplorer.army.mil.[källa från Wikidata]
- ^ The Founder. The Edmund S. Muskie Foundation. Läst 13 december 2012.
- ^ Election of 1968 Arkiverad 28 september 2016 hämtat från the Wayback Machine.. The American Presidency Project. Läst 13 december 2012.
- ^ McGovern Legacy Offers More Than A Lost Presidency. NPR 21 oktober 2012. Läst 13 december 2012.
- ^ Iranian Hostage Crisis. A Short History of the Department of State. Läst 13 december 2012.
| Företrädare: Cyrus Vance |
USA:s utrikesminister 1980–1981 |
Efterträdare: Alexander Haig |