Edda Göring
Edda Göring, född 2 juni 1938 i Berlin, död 21 december 2018[2] i München, var dotter och enda barn till den nazistiske politikern Hermann Göring och dennes andra hustru, skådespelerskan Emmy Göring, född Sonnemann.
| Edda Göring | |
.jpg) Edda Göring omkring 1954. | |
| Född | 2 juni 1938 Berlin |
|---|---|
| Död | 21 december 2018 (80 år) München |
| Medborgare i | Tyskland |
| Utbildad vid | Münchens universitet  |
| Föräldrar | Hermann Göring[1] Emmy Göring |
| Släktingar | Albert Göring |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Vid Edda Görings dop den 4 november 1938 var Adolf Hitler fadder. Hon växte upp bland annat på Carinhall utanför Berlin, vilket var faderns palatsliknande lantställe. Efter Tysklands sammanbrott 1945 internerades Göring jämte sin hustru och dotter i Camp Ashcan i Mondorf-les-Bains i Luxemburg. Emmy och Edda Göring hölls i fängsligt förvar från november 1945 till våren 1946 i fängelset Straubing nordost om München. Under Nürnbergprocessen fick hon besöka sin far från september 1946 i fängelset bredvid domstolsbyggnaden.[a]
Edda Göring utbildade sig till rättssekreterare och avlade examen vid Münchens universitet. Hon arbetade sedan som läkarsekreterare och bodde tillsammans med sin mor Emmy i München till moderns död i juni 1973. Under fem år under 1970-talet var hon sambo med journalisten Gerd Heidemann, som köpt Hermann Görings tidigare lustjakt Carin II och umgicks i kretsar med nazister från naziepoken.
Rättstvist om Cranachmålning redigera
Edda Göring fick vid sitt dop på Carinhall i november 1938 två konstverk av Lucas Cranach den äldre som dopgåva. Det ena var Madonna med barn, som kort dessförinnan förvärvats av Wallraf-Richartz-Museum i Köln och som tagits därifrån av Kölns överborgmästare.[3] Efter andra världskriget hävdade staden Köln att gåvan skulle ogiltigförklaras, bland annat med motiveringen att den tillkommit efter påtryckningar av Hermann Göring.[4] Även förbundslandet Bayern och förbundsrepubliken gjorde anspråk på konstverket.[5] År 1966 fastslog en domstol att bilden skulle återgå i staden Kölns ägo. Edda Göring överklagade. I januari 1968 avkunnade Oberlandesgericht Köln den slutgiltiga domen, efter 15 års rättstvist, i ärendet till staden Kölns fördel och avvisade Edda Görings överklagande.[6]
Kommentarer redigera
Källor redigera
Noter redigera
- ^ Daniel E. Slotnik, Edda Goering, Unrepentant Daughter of Hermann, Dies at 80, The New York Times, 13 mars 2019, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ https://www.foxnews.com/world/hitlers-goddaughter-edda-goering-dead-at-80-buried-secretly-in-unmarked-grave-in-germany
- ^ Inka Bertz, Michael Dorrmann: Raub und Restitution: Kulturgut aus jüdischem Besitz von 1933 bis heute, 2008, sid 147; bok utgiven i samband med en utställning med samma namn på Judiska museet i Berlin. Referens i tyskspråkiga Wikipedias artikel om Edda Göring.
- ^ Günther Haase: Die Kunstsammlung des Reichsmarschalls Hermann Göring, 2000, sid 200
- ^ Der Spiegel, Madonna ohne Makel, 1962:8
- ^ Urteil des Oberlandesgerichts Köln vom 23. Januar 1968 – 4 U 104/66, referens i tyskspråkiga Wikipedia
Tryckta källor redigera
Litteratur redigera
- Fontander, Björn (2001). ”Kapitel 21, Edda – Hitlers guddotter”. Görings Sverige: en hatkärlek. Stockholm: Carlsson. Libris 8372195. ISBN 91-7203-351-7
- Lebert, Norbert; Lebert, Stephan (2000) (på tyska). Denn Du trägst meinen Namen: das schwere Erbe der prominenten Nazi-Kinder (3). München: Karl Blessing. Libris 6698785. ISBN 3-89667-105-7
Externa länkar redigera
- Intervju med Edda Göring, SVT 1986, Björn Fontander
- Emma och Edda Göring tillsammans med Hitler, foto på blogspot.com
