Caenolestes fuliginosus[2][3][4] är en pungdjursart som först beskrevs av Robert Fisher Tomes 1863. Caenolestes fuliginosus ingår i släktet Caenolestes och familjen inkanäbbmöss.[5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Ibland används Ecuadors inkanäbbmus som svenskt trivialnamn.

Caenolestes fuliginosus
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassPungdjur
Marsupialia
OrdningNäbbmuspungdjur
Paucituberculata
FamiljInkanäbbmöss
Caenolestidae
SläkteCaenolestes
ArtCaenolestes fuliginosus
Vetenskapligt namn
§ Caenolestes fuliginosus
Auktor(Tomes, 1863)
Utbredning
Utbredningsområde
Synonymer
Ecuadors inkanäbbmus
Hitta fler artiklar om djur med

Utseende redigera

Arten når en absolut längd av 23 till 24 cm, inklusive en cirka 11 cm lång svans. Den liknar liksom släktets andra medlemmar en näbbmus i utseende. Vikten varierar mellan 34 och 39 g. Den lena pälsen har en mörkbrun till mörkbrun färg och det finns inga påfallande skillnader mellan ovansida och undersida. Svansen kan i viss mån användas som gripverktyg men den kan inte bära hela kroppen.[7]

Hos Caenolestes fuliginosus är två framtänder som ligger i mitten av underkäken förlängd vad som skiljer arten från släktets andra medlemmar. Liksom andra inkanäbbmöss har arten flikar vid läpparna som troligen förhindrar att skräp når dess morrhår eller munhålan. Trots att arten tillhör pungdjuren saknar honor pung (marsupium).[7]

Utbredning och habitat redigera

Pungdjuret förekommer i bergstrakter i Colombia och Ecuador. Regionen ligger 1 600 till 4 000 meter över havet. Habitatet utgörs av bergsskogar och landskapet páramo (bergstundra).[1]

Ekologi redigera

Individerna lever allmänt ensam och de är aktiva på kvällen och på natten. De går främst på marken men kan klättra i växtligheten. Viloplatsen är en tunnel i marken eller en hålighet bland rötter. Födan utgörs främst av ryggradslösa djur som insekter, spindlar och daggmaskar. Dessutom äts några växtdelar som mossa eller blad.[7]

Honor har fyra spenar och kan ha upp till fyra ungar per kull.[7]

Underarter redigera

Arten delas in i följande underarter:[5]

  • C. f. centralis
  • C. f. fuliginosus
  • C. f. obscurus

Källor redigera

  1. ^ [a b c] 2008 Caenolestes fuliginosus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ (1998) , website Caenolestes fuliginosus, Mammal Species of the World
  4. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2
  5. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (7 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  6. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  7. ^ [a b c d] L. Siciliano (7 april 2014). ”Silky shrew opossum” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Caenolestes_fuliginosus/. Läst 17 november 2015. 

Externa länkar redigera