Eazy-E

amerikansk musiker
(Omdirigerad från Eazy-e)

Eric Lynn Wright,[1][2][3] mer känd under sitt artistnamn Eazy-E, född 7 september 1964 i Compton, Kalifornien,[4][5][6] död 26 mars 1995 i Los Angeles, Kalifornien,[7][8] var en amerikansk rappare, musikproducent och entreprenör. Han kallas inom hiphopvärlden för "The Godfather of Gangsta Rap".

Eazy-E
Eazy-E 1993.
Eazy-E 1993.
FöddEric Lynn Wright[1][2][3]
7 september 1964[4][5][6]
Compton, Kalifornien
Död26 mars 1995 (30 år)[7][8]
Los Angeles, Kalifornien
DödsorsakAIDS[3][7]
BegravningsplatsRose Hills Memorial Park, Whittier, Kalifornien[9]
34°00′36″N 118°01′26″V / 34.01000°N 118.02389°V / 34.01000; -118.02389
NationalitetUSA Amerikan
Yrke/uppdragRappare, producent, entreprenör
År som aktiv1985–1995
MakaTomica Woods
(1995–1995; hans död)
Barn7, bland annat Eric Darnell Wright.
Musikkarriär
Genre(r)Hiphop, gangstarap, politisk hiphop
InstrumentSång
SkivbolagRuthless, Priority, Relativity, Epic, MCA
Relaterade artisterN.W.A, Dr. Dre, Ice Cube, Bone Thugs-N-Harmony, The D.O.C.

Wright började sin karriär genom att grunda skivbolaget Ruthless Records 1986. Efter en kort solokarriär, där han arbetade mycket med Ice Cube och Dr. Dre, bildade trion gruppen N.W.A senare samma år. Gruppen släppte debutalbumet Straight Outta Compton 1988, som tog upp flera sociala och politiska problem. Albumet är ofta sett som en av de bästa och mest inflytelserika albumen genom tiderna inom genren. Gruppen släppte sitt sista studioalbum tre år senare, och bröt upp efter långvariga finansiella problem.

Efter gruppen fortsatte Wright sin solokarriär, då han släppte två EP-skivor, vilka tog inspiration från funkmusik, samtida hiphop och komedi.[10] Han hade även en uppmärksammad beef med Dr. Dre, innan han blivit diagnostiserad med Aids 1995. Han dog en månad efter att han blivit diagnostiserad.

Tidigt liv redigera

Eric Wright föddes den 7 september 1964 i Compton, Kalifornien,[4] en förort till Los Angeles känd för sin gängaktivitet och brottslighet.[7][8] Föräldrarna var Richard och Kathie Wright. Hans far arbetade vid posten och hans mor vid en skola.[11] Han hoppade av high school i tionde klass,[12] men tog senare examen i vuxen ålder.[13]

No one survived on the streets without a protective mask. No one survived naked. You had to have a role. You had to be "thug," "playa," "athlete," "gangsta," or "dope man." Otherwise, there was only one role left to you: "victim."
Jerry Heller om Eazy-E, Ruthless: A Memoir

Wright försörjde sig primärt genom att sälja droger vilket introducerades av hans kusin.[12] 1986, vid en ålder av 22, har Wright själv angivit att han tjänat 250 000 amerikanska dollar av att hantera droger. Efter att hans kusin blivit skjuten till döds, bestämde han sig för att han kunde få ett bättre liv inom hiphopscenen i Los Angeles, vilken växte snabbt i popularitet.[14] Han började spela in musik i mitten av 1980-talet i sina föräldrars garage.[13]

Originalidén till Ruthless Records kom när Wright frågade Heller om de skulle samarbeta. Wright förslog att han själv skulle äga 50 procent av bolaget, och Heller resten. Det bestämdes dock att Wright skulle få 80 procent av bolagets omsättning och Heller endast 20 procent. Enligt Heller berättade han för Wright: "Every dollar comes into Ruthless, I take twenty cents. That's industry standard for a manager of my caliber. I take twenty, you take eighty percent. I am responsible for my expenses and you're responsible for yours. You own the company. I work for you".[15][16]

Musikkarriär redigera

N.W.A och Eazy-Duz-It: 1986–1991 redigera

 
Eazy-E och N.W.A uppträder vid Public Enemys konsert "Bring the Noise Tour" på Joe Louis Arena 1988.

N.W.A bestod egentligen av Ice Cube, Dr. Dre, Eazy-E och Arabian Prince,[17][18] med MC Ren och DJ Yella som gick med senare.[19] Samlingsalbumet N.W.A. and the Posse släpptes den 6 november 1987, och skulle senare bli certifierat guld i USA.[20][21] På albumet fanns material som tidigare blivit släppt som singlarskivbolaget Macola Records, vilket var ansvarig för distribuering av material från N.W.A och andra musikgrupper, bland annat Fila Fresh Crew, en västkusthiphopgrupp egentligen från Dallas, Texas.[22][23]

Wrights debutalbum Eazy-Duz-It släpptes den 16 september 1988. Albumet sålde över 2,5 miljoner kopior i USA och nådde som mest plats #41 på Billboard 200.[13][24] Albumet producerades av Dr. Dre och DJ Yella och var till stor del skrivet av MC Ren, Ice Cube och The D.O.C..[25] Både Glen Boyd från Seattle Post-Intelligencer och MTV:s Jon Wiederhorn hävdade att Eazy-Duz-It "banade vägen" under dess produktion för N.W.A:s mest kontroversiella album, Straight Outta Compton.[26][27][28]

I december 1989 lämnade Ice Cube N.W.A efter finansiella problem med Jerry Heller.[19] Gruppen fortsatte med resten av medlemmarna och släppte 1990 EP-skivan 100 Miles and Runnin' och studioalbumet Niggaz4Life 1991. På EP:n startade även beefen mellan N.W.A och Ice Cube med låtarna "100 Miles and Runnin'" och "Real Niggaz". Ice Cube svarade med "No Vaseline" från albumet Death Certificate 1991.[29] Wright rappade på sju av de åtta låtarna från Niggaz4Life.[30] I mars 1991 accepterade Wright en inbjudan till ett möte som hölls av den dåvarande USA:s president George H.W. Bush.[31] En talesperson för rapparen sade att Wright stödde Bush på grund av hans arbete inom Kuwaitkriget.[32]

Solokarriär och beef med Dr. Dre: 1991–1994 redigera

 
Eazy-E's logotyp.

N.W.A började brytas upp efter att Jerry Heller blivit gruppens manager.

The split came when Jerry Heller got involved. He played the divide and conquer game. Instead of taking care of everybody, he picked one nigga to take care of and that was Eazy. And Eazy was like, 'I'm taken care of, so fuck it'.
Dr. Dre om Jerry Heller

Dr. Dre skickade den dåvarande livvakten Suge Knight för att undersöka Wrights finansiella situation då han började bli misstänksam om Wright och Heller. Dr. Dre frågade Wright om att släppa honom från Ruthless Records, men Wright nekade. Hans nekande ledde till att Suge Knight bland annat sagt att han kidnappat Jerry Heller. Ryktet övertygade dock inte Wright att släppa Dr. Dre, och Knight hotade därefter Wrights familj. Knight hade gett Wright ett papper med hans mors adress, och sagt "I know where your mama stays". Wright släppte till slut Dr. Dre från skivbolaget, vilket officiellt bröt upp N.W.A.[33]

Beefen med Dr. Dre fortsatte med Dres låt "Dre Day" från The Chronic med text som förolämpade Wright. Wright svarade med EP-skivan It's On (Dr. Dre) 187um Killa, med låtarna "Real Muthaphuckkin G's" och "It's On". På EP:n fanns bilder av Dr. Dre där han hade "lacy-kläder och smink", när han var en del av electrogruppen World Class Wreckin' Cru.[33]

Privatliv redigera

Wright fick sonen Eric Darnell Wright 1984. Han hade även en dotter vid namn Erin[34] som senare ändrade sitt namn till Ebie.[35] Wright fick även ytterligare fem barn med fem olika kvinnor under sitt liv.

Wright träffade Tomica Woods vid en nattklubb i Los Angeles 1991, och de gifte sig 1995, tolv dagar före hans död.[36] De fick en son med namnet Dominick och en dotter med namnet Daijah (född sex månader efter Wrights död).[37] Efter Wrights död togs Ruthless Records över av hans fru.

Diskografi redigera

Studioalbum redigera

Extended plays redigera

Samarbetsalbum redigera

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Eazy-E, 12 augusti 2018.

Noter redigera

  1. ^ [a b] ”Top Five Most Wanted”. Billboard: s. 38. 
  2. ^ [a b] Miller, Michael (2008). The Complete Idiot's Guide to Music History. Alpha. sid. 219. ISBN 1-59257-751-2 
  3. ^ [a b c] ”Celebrities We've Lost To AIDS”. BET. 25 februari 2009. Arkiverad från originalet den 25 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090225214152/http://www.bet.com/Lifestyle/bodysoul/WAD07_BAS_CelebritiesWeveLostToAIDS.htm. 
  4. ^ [a b c] ”Eric L Wright, Born 09/07/1964 in California”. California Birth Index. https://www.californiabirthindex.org/birth/eric_l_wright_born_1964_9042083. Läst 1 september 2018. 
  5. ^ [a b] Rani, Taj; Reagans, Dan (7 september 2014). ”Happy 50th Birthday, Eazy-E”. BET. http://www.bet.com/news/music/2014/09/07/happy-50th-birthday-eazy-e.html. ”...he's making fifty this year. He was born on the September the seven, nineteen sixty-four [sic] 
  6. ^ [a b] Westhoff, Ben (2017). Original Gangstas: The Untold Story of Dr. Dre, Eazy-E, Ice Cube, Tupac Shakur, and the Birth of West Coast Rap. New York: Hachette Books. sid. 284. ISBN 978-0-3163-4485-2. ”Though Eazy's gravestone, and most obituaries, list his birth year as 1963, that is likely not accurate. The funeral program gave his birth year as 1964, as do most official court documents. That would make him only thirty at his death, rather than thirty-one as was widely reported” 
  7. ^ [a b c d] Hochman, Steve (28 mars 1995). ”Rap Star, Record Company Founder Eazy-E Dies of AIDS”. Los Angeles Times. http://articles.latimes.com/1995-03-28/local/me-47828_1_islam-rap-star-nwa. 
  8. ^ [a b c] ”Hip-Hop News: Remembering Eric 'Eazy-E' Wright”. Rap News Network. Arkiverad från originalet den 16 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130516094643/http://www.rapnews.net/0-202-261116-00.html. Läst 1 september 2018. 
  9. ^ ”Rose Hills Memorial Park, Whittier, CA”. Notable Names Database. http://www.nndb.com/cemetery/763/000208139/. Läst 1 september 2018. 
  10. ^ Huey, Steve (2003). ”Eazy-E Biography”. Allmusic. https://www.allmusic.com/artist/eazy-e-mn0000145054. 
  11. ^ Harris, Carter (Juni-juli 1995). ”Eazy Living”. Vibe "3" (5): s. 62. 
  12. ^ [a b] ”Straight Outta Left Field”. Dallas Observer. https://www.dallasobserver.com/music/straight-outta-left-field-6419147. 
  13. ^ [a b c] Pareles, Jon (28 mars 1995). ”Eazy-E, 31, Performer Who Put Gangster Rap on the Charts”. The New York Times. https://select.nytimes.com/gst/abstract.html?res=F60617FA345A0C7B8EDDAA0894DD494D81. 
  14. ^ Chang, Jeff (24 april 2004). ”The Last Days of Eazy E”. Swindle. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071025012955/http://swindlemagazine.com/issue02/eazy-e/. 
  15. ^ Heller, Jerry (2007). Ruthless: A Memoir. sid. 65–77. ISBN 978-1-4169-1794-6 
  16. ^ Hunt, Dennis (22 oktober 1989). ”Dr. Dre Joins an Illustrious Pack In the last year, producer has hit with albums for N.W.A, Eazy-E, J. J. Fad and the D.O.C.”. Los Angeles Times. Arkiverad från originalet den 4 november 2012. https://web.archive.org/web/20121104135059/https://pqasb.pqarchiver.com/latimes/access/66580588.html?dids=66580588:66580588&FMT=ABS&FMTS=ABS:FT&type=current&date=Oct+22%2C+1989&author=DENNIS+HUNT&pub=Los+Angeles+Times+(pre-1997+Fulltext)&desc=Dr.+Dre+Joins+an+Illustrious+Pack+In+the+last+year%2C+producer+has+hit+with+albums+for+N.W.A%2C+Eazy-E%2C+J.+J.+Fad+and+the+D.O.C.&pqatl=google. Läst 1 september 2018. 
  17. ^ ”Arabian Prince interview”. The Huffington Post. https://www.huffingtonpost.com/wendy-brandes/kept-outta-compton-nwas-a_b_8101462.html?guccounter=1. Läst 2 september 2018. 
  18. ^ ”Arabian Prince interview”. VladTV. https://www.vladtv.com/article/214453/arabian-prince-on-being-founding-member-of-nwa-w-dre-eazy-e. Läst 2 september 2018. 
  19. ^ [a b] Erlewine, Stephen Thomas (2000). ”N.W.A. – Biography”. Allmusic. https://www.allmusic.com/artist/nwa-mn0000314793. Läst 2 september 2018. 
  20. ^ Koroma, Salima (29 september 2008). ”Vh1 Airs Documentary On N.W.A.”. Hiphopdx.com. https://hiphopdx.com/news/id.7795/title.vh1-airs-documentary-on-n-w-a#. Läst 2 september 2018. 
  21. ^ ”Gold & Platinum – November 26, 2010”. Recording Industry Association of America. Arkiverad från originalet den maj 24, 2012. https://archive.today/20120524143006/http://riaa.org/goldandplatinumdata.php?table=SEARCH. Läst 2 september 2018. 
  22. ^ Bynoe, Yvonne (2005). Encyclopedia of Rap and Hip Hop Culture. Greenwood Publishing Group. sid. 294. ISBN 0-313-33058-1 
  23. ^ Brackett, Nathan (2004). The New Rolling Stone Album Guide: Completely Revised and Updated 4th Edition. Fireside Books. sid. 248. ISBN 0-7432-0169-8 
  24. ^ ”Eazy-Duz-It – Eazy-E”. Billboard. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180809060506/https://www.billboard.com/artist/276068/eazy-e/chart. Läst 2 september 2018. 
  25. ^ ”Eazy-Duz-It”. Ruthless, Priority. 1988. https://en.wikipedia.org/wiki/Eazy-Duz-It. 
  26. ^ Boyd, Glen (20 mars 2010). ”Music Review: Eazy E - Eazy Duz It (Uncut Snoop Dogg Approved Edition/Remastered)”. Seattle Post-Intelligencer. http://www.seattlepi.com/pop/417146_129893-blogcritics.org.html. 
  27. ^ Wiederhorn, Jon (31 juli 2002). ”N.W.A Classics To Be Reissued With Bonus Tracks"”. MTV. http://www.mtv.com/news/1456383/nwa-classics-to-be-reissued-with-bonus-tracks/. 
  28. ^ ”Straight Outta Compton”. Ruthless, Priority, EMI. 1988. https://en.wikipedia.org/wiki/Straight_Outta_Compton. 
  29. ^ Lazerine, Cameron, Lazerine, Devin (2008). Rap-Up: The Ultimate Guide to Hip-Hop and R&B. Greenwood Publishing Group. sid. 43–67. ISBN 978-0-446-17820-4 
  30. ^ ”Niggaz4Life”. Ruthless, Priority. 1991. https://en.wikipedia.org/wiki/Niggaz4Life. 
  31. ^ ”Rap's Bad Boy to Get Lunch With the Prez”. Los Angeles Times. 18 mars 1991. http://articles.latimes.com/1991-03-18/entertainment/ca-376_1_rap-group. 
  32. ^ ”Do the Right-Wing Thing”. Entertainment Weekly. 29 mars 1991. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140818093028/http://www.ew.com/ew/article/0,,313775,00.html. Läst 2 september 2018. 
  33. ^ [a b] Borgmeyer, Jon; Lang, Holly. Dr. Dre: A Biography. Greenwood Publishing Group. sid. 52–55. ISBN 0-313-33826-4 
  34. ^ ”Eazy-E's daughter pays photo tribute, says father due more respect”. Los Angeles Times. http://latimesblogs.latimes.com/music_blog/2012/03/eazy-e-daughter-eb-photos-legacy.html. 
  35. ^ ”A lot of people remember "Erin" from TV but my family has called me "E.B." (my initials) since birth”. https://www.instagram.com/p/_fVHUfLbHs/. 
  36. ^ ”Woods-Wright, Tomica”. https://www.encyclopedia.com/education/news-wires-white-papers-and-books/woods-wright-tomica. 
  37. ^ ”6 Months After Aids Kills Rapper, His Baby Is Born”. Desert News. https://www.deseretnews.com/article/441436/6-MONTHS-AFTER-AIDS-KILLS-RAPPER-HIS-BABY-IS-BORN.html. 

Tryckta källor redigera

  • Westhoff, Ben (2017). Original Gangstas: The Untold Story of Dr. Dre, Eazy-E, Ice Cube, Tupac Shakur, and the Birth of West Coast Rap. New York: Hachette Books. ISBN 978-0-3163-4485-2 

Externa länkar redigera