EHF European Cup

EHF European Cup, tidigare EHF City Cup (svenska: Citycupen) och EHF Challenge Cup, är en internationell handbollsturnering i Europa, som anordnas av European Handball Federation (EHF) varje säsong. Citycupen startades säsongen 1993/1994. Säsongen 2000/2001 ersattes Citycupen av Challenge Cup, som sedan vid säsongen 2020/2021 blev EHF European Cup.

EHF European Cup
Segerpokalen för damernas turnering 2014, vunnen av H65 Höör.
Sport(er)	handboll
Plats	Europa
År	1993/1994-
Tidigare namn	EHF City Cup EHF Challenge Cup
Geografisk omfattning	Europa
Arrangör	EHF
Flest titlar	CS UCM Reşiţa (3)

EHF European Cup är EHF:s tredje (tidigare fjärde) mest prestigefulla klubblagsturnering, efter EHF Champions League (högst rankad) och EHF European League (näst högst). Tidigare fanns också EHF Cup Winners' Cup (Cupvinnarcupen), men den slogs under 2010-talet ihop med EHF-cupen och blev sedermera European League.

Finalmatcher

Herrar

Säsong	Vinnare	Tvåa	Resultat	Anmärkningar
1994	TUSEM Essen	HK Drott	27–17, 31–26
1995	TV Niederwürzbach	Cadagua Gáldar	26–29, 32–26
1996	Drammen HK	SG Hameln	22–21, 27–21
1997	TuS Nettelstedt	KIF Kolding	32–19, 27–23
1998	TuS Nettelstedt	IFK Skövde HK	24–22, 25–23
1999	SG Flensburg-Handewitt	A.D.C. Ciudad Real	27–27, 26–21
2000	TV Großwallstadt	BM Valladolid	30–23, 27–32
2001	RK Jugović Kać	Pfadi Winterthur	27–27, 26–22
2002	Skjern Håndbold	RK Pelister	20–27, 34–17
2003	Skjern Håndbold	Filippos Verias	27–30, 35–25
2004	IFK Skövde HK	Dunkerque HGL	20–21, 27–24
2005	Wacker Thun	ABC Braga	29–24, 26–29
2006	CSA Steaua București	SC Horta	21–26, 34–27
2007	CS UCM Reşiţa	Drammen HK	26–26, 36–36
2008	CS UCM Reşiţa	Alpla HC Hard	28–29, 26–18
2009	CS UCM Reşiţa	CSU Suceava	25–27, 25–20
2010	Sporting CP	MMTS Kwidzyn	27–25, 27–26
2011	RK Cimos Koper	SL Benfica	27–27, 31–27
2012	AC Diomidis Argous	Wacker Thun	26–23, 20–22
2013	SKA Minsk	Handball Esch	31–26, 32–24
2014	IK Sävehof	RK Metaloplastika	37–26	Avgjordes i en match på IK Sävehofs hemmaplan, på grund av översvämningarna i sydöstra Europa.
2015	HC Odorheiu Secuiesc	ABC Braga	28–32, 32–25
2016	ABC Braga	SL Benfica	28–22, 25–29
2017	Sporting CP	AHC Potaissa Turda	37–28, 30–24
2018	AHC Potaissa Turda	AEK Aten	33–22, 26–27
2019	CSM București	Madeira Andebol SAD	22–22, 26–20
2020	Inställt på grund av Coronaviruspandemin
2021	AEK Aten	Ystads IF	30–26, 24–20
2022	Nærbø IL	CS Minaur Baia Mare	29–25, 27–26
2023	RK Vojvodina	Nærbø IL	30–23, 25–23

Damer

Säsong	Vinnare	Tvåa	Resultat	Anmärkningar
1994	Buxtehuder SV	Bækkelagets SK	22–21, 23–22
1995	Rotor Volgograd	Vasas SC	24–19, 24–20
1996	Silcotub Zalău	Gjerpen IF Skien	23–15, 19–27
1997	Frankfurter HC	Ikast-Bording Elite Håndbold	29–25, 26–24
1998	Ikast-Bording Elite Håndbold	Frankfurter HC	27–22, 29–22
1999	ŽORK Napredak Kruševac	HV Van Riet Nieuwegein	walk over
2000	CS Rapid CFR București	Randers HK	30–25, 26–26
2001	HBC Nîmes	Split Kaltenberg	22–18, 18–16
2002	Universitatea Remin Deva	BSV Buxtehude	33–23, 31–25
2003	Borussia Dortmund	HCM Baia Mare	24–16, 21–27
2004	FC Nürnberg	Universitatea Remin Deva	29–23, 29–33
2005	TSV Bayer 04 Leverkusen	Cercle Dijon Bourgogne	27–28, 25–22
2006	Rulmentul Braşov	CS Tomis Constanţa	30–22, 25–24
2007	HC Naisa Niš	Universitatea Jolidon Cluj-Napoca	23–32, 30–21
2008	VfL Oldenbourg	Merignac HB	31–25, 29–26
2009	HBC Nîmes	Thüringer HC	26–22, 30–25
2010	Buxtehuder Sportverein	Frisch Auf Göppingen	40–28, 28–26
2011	Mios Biganos HB	Muratpasa Belediyesi SK	31–26, 30–29
2012	H.A.C. Handball	Muratpasa Belediyesi SK	36–27, 27–30
2013	DHK Banik Most	ZRK Samobor	20–24, 26–17
2014	H65 Höör	Issy Paris Hand	19–21, 23–21
2015	Union Mios Biganos-Bègles HB	SPR Pogoń Baltica Szczecin	21–20, 28–24
2016	Rocasa Gran Canaria ACE	Kastamonu Bld GSK	29-25, 33-29
2017	HC Lokomotiva Zagreb	H65 Höör	23-19, 24-21
2018	MKS Lublin	Rocasa Gran Canaria	22–22, 27–23
2019	Rocasa Gran Canaria	Pogoń Baltica Szczecin	30–23, 23–24
2020	Inställt på grund av Coronaviruspandemin
2021	CBF Málaga Costa del Sol	Lokomotiva Zagreb	32–28, 28–31
2022	Rocasa Gran Canaria	Costa del Sol Málaga	21–17, 25–29
2023	Konyaaltı Bld. SK	Atlético Guardés	17–23, 33–20