Öppna huvudmenyn

Dygnsmedeltemperaturen (Tm) är ett mått på den genomsnittliga temperaturen över ett dygn.

Den matematiskt korrekta definitionen av dygnsmedeltemperaturen är att göra ett stort antal observationer av temperaturen, tidsmässigt jämnt fördelade över dygnet, och bilda ett medelvärde av detta. På grund av att man historiskt har förlitat sig på manuella observationer från väderstationer använder sig olika länders meteorologiska tjänster i praktiken av ett begränsat antal observationer för att bilda medelvärdet, och definitionen av hur dygnsmedeltemperaturen beräknas kan se olika ut i olika länder. Vanligt är att bilda medelvärdet av dygnets maxtemperatur och minimitemperatur.[1]

Innehåll

Ekholm-Modéns formelRedigera

I Sverige använder SMHI den empiriska formeln Ekholm-Modéns formel, införd 1914, som bygger på observationer vid tre tidpunkter samt dygnets maximala och minimala temperatur.[1] Sedan 1947 har de utnyttjade tidpunkterna varit vad som idag motsvarar klockan 06, 12 och 18 UTC (kl 07,13 och 19 normaltid och kl 08,14 och 20 sommartid). Formeln är utformad för att så nära som möjligt ge samma medelvärde som skulle fås via en 24 timmars integral dygnet runt. Brytpunkten för dygnet är kl 18 UTC.

Ekholm-Modéns formel lyder  , där  ,   och   är observationer vid klockslagen 07, 13 och 19,  och   är dygnets högsta resp lägsta temperaturer och a, b, c, d och e är viktningskoefficienter som kallas Ekholm-Modéns koefficienter och utgör procentuell vikt det vill säga   [2]

KoefficienterRedigera

Koefficienterna i Ekholm-Modéns formel är beroende av månad och longitud, avrundad till heltal grader. De har bestämts genom jämförelse med några väderstationer där timvisa observationer genomförts. Longitudkoefficienterna härstammar från det faktum att lokal middag infaller vid olika tidpunkter vid olika öst-västliga positioner. Månadskoefficienterna har till stor del att göra med natten och dagens längd i förhållande till varandra. Koefficienternas longitudvariation är mindre än deras månadsvariation.[1]

ÖvrigtRedigera

Formeln skapades för manuell avläsning. Termometrar som lämnar "markörer" vid högsta och lägsta värde är enkla att konstruera, och behöver bara avläsas och nollställas en gång per dygn. Men de tre klockbundna observationerna gjordes manuellt. Formeln stämmer väl för långa klimatserier, men vid plötsliga temperaturfall eller temperaturökningar kan formeln slå fel. Idag används allt oftare kontinuerlig temperaturmätning vid automatstationer, men för jämförelser med gamla data beräknas också medeltemperaturen enligt formeln.

KällorRedigera