Dusty Springfield
Dusty Springfield, egentligen Mary Isobel Catherine Bernadette O'Brien, född 16 april 1939 i London, död 2 mars 1999 i Henley-on-Thames, Oxfordshire, var en brittisk sångerska. Dusty Springfield kom att bli ett av de största namnen inom soul, även beundrad och uppskattad av svarta soulstjärnor. Hon började sin karriär i The Springfields som bestod av Dusty Springfield och hennes bror Tom Springfield. I mitten och under senare delen av 1960-talet fick hon många hits som soloartist.
Dusty Springfield | |
Dusty Springfield, 1966. | |
Födelsenamn | Mary Isobel Catherine Bernadette O'Brien |
---|---|
Född | 16 april 1939 West Hampstead, London, England |
Död | 2 mars 1999 (59 år) Henley-on-Thames, Oxfordshire, England |
Bakgrund | Storbritannien |
Genrer | Blue-eyed soul, pop, barockpop |
Instrument | Sång, gitarr, piano, slagverk |
År som aktiv | 1963 - 1990 |
Skivbolag | Philips, Atlantic, Mercury, Phonogram, Parlophone, Columbia, ABC Dunhill, United Artists, 20th Century, Hippodrome |
Artistsamarbeten | Lana Sisters, The Springfields, Sweet Inspirations, Pet Shop Boys |
Utmärkelser
|
- För andra betydelser, se Springfield.
Hon fick sin första hitsingel som soloartist med låten "I Only Want to Be With You" 1963. År 1964 hade hon en stor hit med "I Just Don't Know What to Do With Myself" och 1966 fick hon en förstaplacering på brittiska singellistan med den från början italienska kompositionen "You Don't Have to Say You Love Me". Den gick även bra i USA där den nådde #4 på Billboardlistan. År 1967 sjöng hon in Burt Bacharach-kompositionen "The Look of Love" till James Bond-parodifilmen Casino Royale. Mellan 1966 och 1968 hade hon även en egen tv-show kallad Dusty. "Son of a Preacher Man" släpptes 1968 och blev en av hennes största singelframgångar. Hon höll en lägre profil under 1970-talet då hon bland annat var bakgrundssångare på inspelningar av Elton John och Anne Murray. Flera av hennes album under 1970- och 1980-talen floppade kommersiellt.
Hennes karriär fick en nystart vid 1980-talets slut främst tack vare samarbetet med popduon Pet Shop Boys. Comebacklåten tillsammans med dem var "What Have I Done to Deserve This?" 1987, och hon fick även en hit 1990 med "In Private". År 1994 konstaterades att Springfield drabbats av bröstcancer, vilket till en början såg ut att gå att behandla. Men sjukdomen kunde ej botas och hon avled i mars 1999. Samma år invaldes hon i Rock and Roll Hall of Fame.[2]
Diskografi i urval
redigera- A Girl Called Dusty (1964)
- Stay Awhile-I Only Want to Be with You (1964)
- Dusty (1964)
- Ooooooweeee!!! (1965)
- Ev'rything's Coming Up Dusty (1965)
- You Don't Have to Say You Love Me (1966)
- Where Am I Going (1967)
- The Look of Love (1967)
- The Peking Medalion (soundtrack) (1967)
- Dusty... Definitely (1968)
- Dusty in Memphis (1969)
- A Brand New Me (1970)
- This Is Dusty Springfield (1971)
- See All Her Faces (1972)
- Cameo (1973)
- It Begins Again (1978)
- Living Without Your Love (1979)
- White Heat (1982)
- Reputation (1991)
- A Very Fine Love (1995)
Referenser
redigera- ^ Rock and Roll Hall of Fame-ID: dusty-springfield.[källa från Wikidata]
- ^ Rock and Roll Hall of Fame – Dusty Springfield
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Dusty Springfield.
- Officiell webbplats
- Webbplats om Dusty Springfield
- Webbplats om Dusty Springfield
- The Dusty Springfield Network
- Let's Talk Dusty! För Dusty Springfield fans
- Let's Talk Dusty! Diskussionsforum
- Dusty Devotedly
- AfterEllen.com : Fansajt
- Dusty Springfield på Ready Steady Girls!