Wikipedia

Durrës

stad i Albanien
Artikel Diskussion
För andra betydelser, se Durrës (olika betydelser).

Durrës (albanskt uttal: [ˈdu:rəs], bestämd albansk form: Durrësi, italienska: Durazzo [duˈrattso]) är en stad och kommun i prefekturen Durrës i mellersta Albanien. Den är centralort för prefekturen med samma namn.

Durrës
Durrësi
Stad och Kommun
Durrës
Durrës
Stema e Bashkisë Durrës.svg
Vapen
Land Albanien Albanien
Prefektur Durrës
Höjdläge 3 m ö.h.
Koordinater 41°18′47″N 19°26′47″Ö / 41.31306°N 19.44639°Ö / 41.31306; 19.44639
Area
 - kommun 338,30 km²[1]
Folkmängd
 - kommun 175 110 (2011)[1]
 - administrativ
enhet 		113 249 (2011)[2]
Befolkningstäthet
 - kommun 518 invånare/km²
Grundad 627 f.Kr.
Borgmästare Vangjush Dako (PS)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 2001–2009
Riktnummer (0)52
Geonames 3185728
Läge i Albanien
Red pog.svg
Läge i Albanien
Webbplats: www.durres.gov.al

Durrës, som är beläget vid Adriatiska havet, är Albaniens viktigaste import- och exporthamn. Durrës är en mångsidig industristad med textil-, livsmedels-, metall- och varvsindustri. Staden är även en bad- och semesterort.

Kommunen hade 175 110 invånare (2011) på en yta av 338,30 km².[1]

NamnRedigera

Enligt Appianos namngavs platsen av den icke-grekiske kungen Epidamnos, vars sonson Dyrrhachos grundade och gav namn till stadens hamn, Dyrrachion, vilket är ursprunget till stadens nuvarande namn.

HistoriaRedigera

Durrës grundades 627 f.Kr. som den grekiska kolonin Epidamnos. Epidamnos var en samägd koloni mellan Korinth och Korkyra och blev ett viktigt handelscentrum. Tvisten mellan Korinth och Korkyra om kontrollen över Epidamnos bidrog till att påskynda det peloponnesiska kriget på 400-talet f.Kr.

Epidamnos erövrades 229 f.Kr. av romarna och blev en viktig militärbas. Under romartiden hette staden Dyrrhachium, därav dagens namn. Den blev startpunkten för den militära huvudvägen Via Egnatia som ledde till Konstantinopel.

Den blev en betydande hamnstad för den romerska provinsen Illyricum. Den var som mest välmående i slutet på 300-talet, då den blev huvudort i den romerska provinsen Epirus Nova. Vid romarrikets delning 395 tillföll Durrës den östra rikshälften. Efter det romerska rikets nedgång och fall invaderades området upprepade gånger.

Den intogs 1185 av normanderna på Sicilien. Durrës var 1392-1501 en del av stadsstaten Venedig, därefter en del av Osmanska riket 1501-1912. Osmanskt styre ledde till att staden nästan försvann. Den intogs av serberna 1912 men inlämnades till det nyskapade Albanien.

Under första världskriget ockuperades staden av österrikiska och italienska styrkor (Italien drog sig tillbaka 1920). Även grekerna gjorde anspråk på staden, varför huvudstaden (den albanska regeringen) under en kort tid flyttades från Vlora till Durrës (och slutligen till Tirana). Durrës var huvudhamn för fascistiska Italiens intåg i Albanien den 7 april 1939 (Italienska invasionen av Albanien).

KatastroferRedigera

Durrës drabbades av kraftiga jordbävningar och sjönk i havet och byggdes åter upp. Staden utsattes under andra världskriget för ett våldsamt bombardemang av det brittiska flygvapnet.

Administrativ historikRedigera

Den nuvarande kommunen bildades 2015 genom sammanslagningen av kommunerna Durrës, Ishëm, Katund i Ri, Manza, Rrashbull och Sukth.

SpråkRedigera

Infödda i staden Durrës talar traditionellt sett den gegiska dialekten (den centrala varianten av gegiskan) av det albanska språket. Såväl underdialekter av gegiskan som toskiskan talas i dag i staden (dock i mindre utsträckning) på grund av inflyttningar i och med kommunismens fall på 1990-talet.[3]

KulturRedigera

Enligt legenden ska den kristne aposteln Paulus en gång ha besökt staden. Anastasios I, som senare blev Bysans kejsare, och Jan Kukuzeli, som blev en framstående sångare och musiker i Konstantinopel under 1100-talet, föddes i Durrës.

Det kungliga huset av Anjou-Durazzo och familjen Durazzo i Republiken Genua härstammade från staden Durrës.

Durrës är säte för en grekisk-ortodox metropolit och en romersk-katolsk ärkebiskop.

TurismRedigera

Flera av Romarrikets mäktiga och rika män, till exempel Cicero och Caesar, sägs ha tillbringat somrarna här. Den välkände romerske talaren Cicero beskrev Durrës som en förtjusande stad, medan poeten Catullus kallade Durrës för värdshuset vid Adriatiska havet.

StadsbildRedigera

Ett fåtal lämningar finns kvar från den antika tiden. Det viktigaste byggnadsminnet är den stora amfiteatern från den romerska epoken. Rester av befästningar från Venedigs glanstid finns bevarad.

Vid huvudtorget ligger stadens konstgalleri. Kung Zog den förstes villa ligger nära havet. Stadens arkeologiska museum är landets största i sitt slag.

Durrës har flera kyrkor och moskéer.

KuriosaRedigera

Pompejus höll stånd mot Caesar i Epidamnos 48 f.Kr.[4]

Kända personerRedigera

VänorterRedigera

Durrës har följande vänorter:

SevärdheterRedigera

GalleriRedigera

KällorRedigera

  • (på eng) Britannica Online [Elektronisk resurs]. Chicago, IL: Britannica Online. 1994-.
  • (på eng) Columbia Encyclopedia [Elektronisk resurs]. New York: Columbia University Press. 2000

FotnoterRedigera

  1. ^ [a b c] ”Bashkia Durrës – Albanian Association of Municiplatilies”. aam.org.al. http://aam.org.al/en/bashkia-durres/. Läst 26 september 2018. 
  2. ^ ”CENSUSI I POPULLSISË DHE BANESAVE: Durrës 2011”. sid. 84. http://www.instat.gov.al/media/3061/3__durres.pdf. Läst 26 september 2018. 
  3. ^ Durrës City Guide – Bashkia Durrës
  4. ^ ”Besegrades Julius Caesar i Albanien?”, Harrisons historia, Svenska Dagbladet, 2017-08-17
  5. ^ Map of Durrës – Hebrew University of Jerusalem (Hebreiska universitetet i Jerusalem)

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Durrës&oldid=51521304"