Drottningskärs kastell

del av marinbasen i Karlskrona och byggdes 1680-1750 av militärarkitekt Erik Dahlbergh.

Drottningskärs kastell är en befästning på skäret Drottningskär (tidigare Dynan) vid ön Aspö och tätorten Drottningskär i inloppet till Karlskrona. Mitt emot på andra sidan Aspö sund ligger Kungsholms fort på den tidigare benämnda holmen Båkholmen. Kastellet är statligt byggnadsminne sedan 25 januari 1935.[1]

Kastellet sett från land.

Drottningskär började uppföras 1680 och är mycket välbevarat eftersom det aldrig utsatts för beskjutning.

HistoriaRedigera

Kastellet började uppföras i samband med anläggningen av den nya flottbasen Karlskrona 1680 och ritades av militären och arkitekten Erik Dahlbergh. Bygget var en konsekvens av Karl XI:s beslut att flytta svenska flottans huvudbas till Blekinge och runt basen anlägga en ny stad, Karlskrona. Enligt Dahlbergh så skulle "näpeligen något skönare SiööCastel finnas uti hela Europa".[2]

Anläggningens kärna är en tre våningar hög donjon, en långsmal byggnad som användes för täckt uppställning av kanoner samt förläggningar. Donjonen var omgiven av fyra bastioner som fått namn av de svenska drottningarna Kristina, Hedvig, Maria och Ulrika. Bastionerna vid sjöfronten är förbundna med murar, så kallade kurtiner. För att skydda kastellet mot anfall från landsidan byggdes även murar, vallgrav och en ravelin på Aspö på 1730-talet. Kastellet byggdes så att kanoner kunde placeras i tre nivåer, vilket innebar att 44 kanoner samtidigt kunde beskjuta fientliga fartyg.

Sedan Kastellet byggdes har två fientliga flottor försökt angripa Karlskrona, men ingen av dem lyckades passera fästningarna. Det första försöket stod Rysslands tsarinnan Katarina II för under kriget 1788–1790. Hennes flotta låg strax utanför Drottningskär med order att förstöra Karlskrona. Men flottans kapten vågade inte kryssa genom sundet. När han återvände och förklarade detta för tsarinnan Katarina II blev hon rasande och kallade i sin dagbok Drottningskärs kastell för den grå lusen som förstörde hennes planer.

Det andra misslyckandet stod Englands berömde sjöhjälte Lord Nelson för. År 1801 skickades han till Östersjön med uppdrag att förhindra det neutrala Danmark att överlämna sin flotta åt Napoleons Frankrike. Den engelska flottan gick till attack mot Köpenhamn den 2 april 1801. Stora delar av danska flottan förstördes. Nästa mål för Nelson var den svenska flottans bas i Karlskrona. Den brittiska flottan hamnade i samma läge som den ryska och Lord Nelson hade svårt att avgöra om han skulle våga försöka kryssa genom sundet.

Det blev väldigt dimmigt när Nelsons flotta låg där och väntade och en barkass skickades ut för att loda djupet. Av någon anledning var fästningskommendanten på Drottningskär mycket orolig den kvällen över att kanonernas krut skulle ha blivit fuktigt. Han beordrade en provskjutning. Den föll så väl ut att skottet sånär träffat den lilla barkassen som skrämt gav sig tillbaka. När den återvänt hade dess befälhavare meddelat Lord Nelson att fästningen kunde avfyra kanoner och på något märkligt sätt se i dimman och träffa rätt. Detta skrämde engelsmännen från sundet och även de återvände snopet hem igen.[3]

Fram till 1820-talet var Drottningskär huvudbefästningen i Karlskronaområdets yttre försvarslinje, varefter Kungsholms fort övertog denna roll. På 1870-talet avrustades Drottningskär och 1895 utgick kastellet från försvarsorganisationen. Drottningskär förblev oprövat i strid även om det varit krigsbemannat vid ett flertal tillfällen.

När första världskriget bröt ut 1914 återupplivades Drottningskär eftersom ett provisoriskt kustartilleribatteri, om tre 12 cm kanoner, behövde sättas upp. Provisoriet avvecklades inte förrän 1928–1929 då kanonerna flyttade till en ny batteriplats på en annan plats på Aspö.

IdagRedigera

Ägaren Statens fastighetsverk håller sedan 1993 på att i olika etapper restaurera och rekonstruera delar av byggnaden. I juli 2008 invigdes en rekonstruktion av de träbroar som ursprungligen förband kastellets donjon med utanverken på land.

Drottningskärs kastell är idag en välbevarad museianläggning.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  2. ^ Marie Louise Andersén: Dahlberghs sköna "SiööCastel Arkiverad 23 juni 2018 hämtat från the Wayback Machine., Tidskriften Kulturvärden, nr 2 1998, s 20, Statens Fastighetsverk
  3. ^ ”Karlskrona - Upptäck Sverige” (på samiska). Search Magazine. Arkiverad från originalet den 20 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190720160845/https://www.searchmagazine.se/artiklar/karlskrona_277.htm. Läst 12 mars 2019. 

WebbkällorRedigera

Tryckta källorRedigera

  • Törnquist, Leif (mfl). Svenska borgar och fästningar - En militärhistorisk reseguide. Medströms Bokförlag, 2007.

Externa länkarRedigera