Dorotea socken
Dorotea socken ligger i Lappland och en mindre del i Jämtland och motsvarar området som sedan 1980 utgör Dorotea kommun, från 2016 uppdelat i Dorotea distrikt och Risbäcks distrikt.
| Dorotea socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Jämtland och Lappland |
| Kommun | Dorotea kommun |
| Bildad | 7 maj 1799 |
| Area | 2 946 kvadratkilometer |
| Upphov till | Dorotea kommun Dorotea församling |
| Motsvarar | Dorotea distrikt |
| Tingslag | Åsele och Vilhelmina tingslag (–) Vilhelmina tingslag (–) Åsele tingslag (–) |
| Karta | |
  Dorotea sockens läge i Västerbottens län. | |
| Koordinater | 64°15′49″N 16°24′44″Ö / 64.26361111°N 16.41222222°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 0136 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Dorotea distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Socknens areal är 2 945,50 kvadratkilometer, varav 2 800,10 land.[1] År 2000 fanns här 3 014 invånare.[2] Tätorten och kyrkbyn Dorotea med sockenkyrkan Dorotea kyrka ligger i socknen.
Historia redigera
Omkring 1713 bosatte sig den första nybyggaren Jon Ersson Kiervel i denna del av Lappmarken, i vad som i dag är Svanabyn. Inflyttningen ökade och kravet på att få bilda eget kapellag blev allt större och framställan gjordes. Beslut togs att byn Bergvattnet var den plats där kyrkan skulle stå. Byggmästare Jon Mattson i Laiksjö anlitades och efter flera års arbete stod kyrkan klar på den plats där den nuvarande kyrkan står. I betalning fick han tolv skilling per dag, men då smidde han spiken själv. I samband med att kyrkan byggdes skrev byborna till kungen Gustav IV Adolf om att det nya pastoratet få namnet Dorotea efter drottning Fredrika Dorotea Vilhelmina. Den 21 maj 1799 undertecknades det kungliga dokumentet och Bergvattnet bytte namn till Dorotea.[3]
Administrativ historik redigera
Dorotea församling bildades 25 november 1785 som ett kapellag i Åsele församling och blev 7 maj 1799 annexförsamling samtidigt som namnet ändrades från det tidigare Bergvattnets socken.
När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Dorotea församling medan först 1874 bildades för de borgerliga frågorna Dorotea landskommun. 1905 utbröts Risbäcks församling. Landskommunen uppgick 1974 i Åsele kommun och bröts ur denna 1980.[2] Församlingen uppgick tillsammans med Risbäcks församling 2006 i Dorotea-Risbäcks församling.[4]
1 januari 2016 inrättades distrikten Dorotea och Risbäck, med samma omfattning som motsvarande församlingar hade 1999/2000, och som omfattar hela detta sockenområde.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Lappland.[5]
Geografi redigera
Dorotea socken ligger kring Långseleån och Ormsjön med Fjällsjöälven i söder. Socknen är utanför vattendragen och sjöarna en höglänt skogsbygd med högfjäll i nordväst med höjder som i Norra Bogafjället når 1 455 meter över havet.[6][7][1]
År 1865 överfördes byn Lillånäset från Frostvikens socken till Dorotea socken, vilket innebär att en liten bit av socknen ligger i Jämtland.[8] I slutet av 1800-talet avstyckades mark från kronoparker i Dorotea socken och tillfördes byarna Norrby och Västra Tåsjö i Tåsjö socken.[9]
Fornlämningar redigera
Omkring 125 boplatser från stenåldern är funna. Cirka 120 fångstgropar har påträffats.[6][7][10][11]
Namnet redigera
Namnet kommer från drottning Fredrika Dorotea Vilhelmina, Gustav IV Adolfs gemål. Det tidigare namnet Bergvattnet kom från sjön, men vilket berg som syftas med förledet är oklart.[12][7]
Befolkningsutveckling redigera
| Befolkningsutvecklingen i Dorotea socken 1810–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1810 | 437 | |||
| 1820 | 556 | |||
| 1830 | 697 | |||
| 1840 | 884 | |||
| 1850 | 1 156 | |||
| 1860 | 1 556 | |||
| 1870 | 1 739 | |||
| 1880 | 2 213 | |||
| 1890 | 2 455 | |||
| 1900 | 3 210 | |||
| 1910 | 3 853 | |||
| 1920 | 4 724 | |||
| 1930 | 5 239 | |||
| 1940 | 5 797 | |||
| 1950 | 5 919 | |||
| 1960 | 5 341 | |||
| 1970 | 4 099 | |||
| 1980 | 3 972 | |||
| 1990 | 3 752 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. | ||||
Se även redigera
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Dorotea socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Kommunens officiella webbplats Arkiverad 20 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Dorotea socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b c] Nationalencyklopedin
- ^ Kämpe Bruno, red (1991). Risbäcks församlings byar: 1800-tal. Risbäck: Risbäcks hembygdsfören. sid. 122. Libris 7766630. ISBN 91-87762-29-3
- ^ Modin, Erik (1938). Gamla Tåsjö: anteckningar om hembygden (Ny, utvidgad uppl.). Sollefteå. sid. 178. Libris 465897
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Dorotea socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Dorotea socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Externa länkar redigera
- Arkiv relaterade till Dorotea socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Dorotea socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Dorotea hembygdsförening