Don Carlos, hertig av Molina

spansk politiker

Carlos Maria Isidro de Borbon, hertig av Molina, var infant av Spanien, yngre son till Karl IV av Spanien, född 29 mars 1788 i Aranjuez, död 10 mars 1855 i Trieste var tronpretendent till den spanska kronan.

Don Carlos, hertig av Molina
Född29 mars 1788[1][2][3]
Aranjuez, Spanien
Död10 mars 1855[1][2][3] (66 år)
Trieste
BegravdTrieste Cathedral
Medborgare iSpanien[4]
SysselsättningPolitiker
MakaMaria Francisca av Portugal
(g. 1816–)[5]
Maria Teresa av Portugal
(g. 1838–)[5]
BarnDon Carlos, greve av Montemolin (f. 1818)[6]
Don Juan, hertig av Montizon (f. 1822)
Fernando de Borbón y Bragança (f. 1824 och 1821)
FöräldrarKarl IV av Spanien[4]
Maria Lovisa av Parma[4]
SläktingarCharlotta Joakima av Spanien (syskon)
Maria Amalia av Spanien (syskon)
Maria Luisa av Spanien (syskon)
Ferdinand VII av Spanien (syskon)
Maria Isabella av Spanien (syskon)
Francisco de Paula, hertig av Cadiz (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Helgeandsorden
Andreasorden
Riddare av Gyllene skinnets orden
Riddare av Mikaelsorden
Storkorset av Karl III:s orden
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Don Carlos var, då hans bror kung Ferdinand VII av Spanien saknade manliga ättlingar, presumtiv tronarvinge. Don Carlos sympatiserade med den katolska reaktionen men var ointresserad att blanda sig i konspirationer mot kungen och förblev brodern trogen. Han protesterade dock våldsamt mot ändringen av successionsordningen 1830, initierad av brodern för att hans dotter Isabella II av Spanien skulle ärva tronen. Han vägrade dock att gripa till vapen mot brodern, trots uppmaningar från flera kyrkotrogna, särskilt under Ferdinands svåra sjukdom 1832. Don Carlos begav sig i stället till sin svåger Dom Miguel i Portugal och understödde denne i inbördeskriget där.

Vid underrättelsen om broderns död hemma i Spanien utfärdade Don Carlos en proklamation, där han bland annat förklarade sin vilja överta tronen och bibehålla sin brors alla ministrar. Regeringen svarade med att konfiskera all hans egendom. Don Carlos valde då att uppmana sina anhängare till motstånd och inledde en väpnad revolt mot den spanska regeringen. Själv stannade han dock i Portugal men måste fly därifrån till England 1834. Därifrån återkom han i juli samma år till Spanien, och förenade sig med sina anhängare. Ett långvarigt och blodigt krig utbröt, där Don Carlos till en början hade stora framgångar, men han avböjde alla kompromissförslag, och efterhand gick striderna allt sämre, och 1839 måste han, sedan stora delar av hans armé ingått fred, fly till Frankrike.

1845 avsade han sina tronanspråk till förmån för sin son Don Carlos, greve av Montemolin och levde återstoden av sitt liv mestadels i Österrike. Don Carlos och hans arvingar (de och deras anhängare kallades carlister) slogs för sina tronanspråk i decennier och var en politisk kraft i Spanien ända fram till Francos död på 1970-talet.

Don Carlos var gift första gången 1816 med sin systerdotter Maria Francisca av Portugal (1800-1834); gift andra gången med sin systerdotter (och svägerska) Maria Teresa av Portugal (1793-1874).

Hans äldste son och efter fadern tronpretendent var Don Carlos, greve av Montemolin (1818-1861), andre sonen och efter brodern tronpretendent var Don Juan, hertig av Montizon.

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Carlos Maria Isidro de Borbon, conde de Molina, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, Carlos Maria de Borbón, Duques de Molina, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Carlos.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] läs online, www.cervantesvirtual.com .[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera