Dmitrij Kabalevskij
sovjetisk tonsättare (1904-1986)
Dmitrij Borisovitj Kabalevskij (ryska: Дмитрий Борисович Кабалевский), född 30 december 1904 i Sankt Petersburg, död 14 februari 1987 i Moskva, var en rysk tonsättare.
| Dmitrij Kabalevskij | |
 | |
| Född | 17 december 1904 (g.s.)[1][2][3] Sankt Petersburg[4] |
|---|---|
| Död | 14 februari 1987[1][3] (82 år) Moskva[5] |
| Begravd | Novodevitjekyrkogården |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland, Sovjetryssland och Sovjetunionen |
| Utbildad vid | Moskvakonservatoriet Akademisk musikkollegium ved Moskva Konservatorium  |
| Sysselsättning | Tonsättare, musikpedagog, dirigent, pianist |
| Befattning | |
| Medlem av Sovjetunionens högsta sovjet (1966–1987) | |
| Arbetsgivare | Moskvakonservatoriet |
| Politiskt parti | |
| Sovjetunionens kommunistiska parti | |
| Utmärkelser | |
| Se lista | |
| Webbplats | kabalevsky.ru |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigeraKabalevskij studerade vid musikkonservatoriet i Moskva med lärare som Georgij Catoire och Nikolaj Mjaskovskij. Han blev 1939 lärare i komposition vid sitt tidigare lärosäte. Han var redaktör för tidskriften Sovejtskaja muzyka 1940-1947.
Musik
redigeraHans musik bygger på rysk tradition, men har moderna drag. Produktionen var mångsidig med Mästaren från Clamecy (efter Romain Rolland) som hans mest kända opera. Han har också gjort flera symfonier med körinslag, nationella kantater och populära barnvisor. Allra mest känd är han för sin Violinkonsert (op. 48, 1948).
Verk (urval)
redigera- Violinkonsert (op. 48, 1948)
- 24 små preludier (op. 38, 1924), sättningar av ryska folksånger av Nikolaj Rimskij-Korsakov.
- 4 pianokonserter (op. 9 1928, op. 23 1935, op. 50 1952 och op. 99 1975)
- 2 cellokonserter (op. 49 1949, op.77 1964)
- Opera Colas Breugnon (1937)
- Opera Mästaren från Clamency (1937)
- Opera I elden (1942-1943)
- Opera De okuvliga (1947)
- Opera Taras' Familj, (1950)
- Balett De gyllene axen (1940)
- Kantat för soli, kör och orkester Det stora fosterlandet (1942)
- Svit för blandad kör och orkester Folkets hämnare (1942)
- Bassolo med orkester Vi kan inte besegras (1941)
Utmärkelser
redigera- Socialistiska arbetets hjälte, 1974
- Förtjänstfull konstnär i Ryska SFSR
- Folkets konstnär i Ryska SFSR
- Lenins Komsomolpriset
- Statliga Stalinpriset
- Förtjänstfull konstarbetare i Ryska SFSR
- Leninpriset
Arbetets Röda Fanas orden
Medalj ”För tappert arbete under det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945”
Patriotiska krigsorden av 1:a klass- Sovjetunionens statliga pris
Medalj till minne av Moskvas 800-årsjubileum
Leninorden- Folkets artist i Sovjetunionen
Hedersmärke-orden- Ryska SFSR:s statliga Glinka-pris
Källor
redigera- Bra Böckers lexikon, 1976
- Sohlmans musiklexikon: nordiskt och allmänt uppslagsverk för tonkonst, musikliv och dans. Stockholm: Sohlman. 1948–1952. sid. 169 (Band 3). Libris 8198860
Noter
redigera- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ International Music Score Library Project, Dmitry Kabalevsky, läst: 9 oktober 2017, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Педагоги и психологи мира, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Кабалевский Дмитрий Борисович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]