Öppna huvudmenyn

Diyanet İşleri Başkanlığı eller vanligen kallat Diyanet är en statlig myndighet i Turkiet som administrerar landets moskéer. Myndigheten bildades år 1924.[1] År 2017 hade myndigheten enligt Dagens Nyheter 120 000 anställda.[2]

År 1976 fick den utöver administrationen av landets moskéer uppdraget att även administrera moskéer för turkar i utlandet. Som ett led i verksamheten utomlands skickar Diyanet turkiska imamer till utlandet och avlönar dem.[1]

Innehåll

BudgetRedigera

Diyanets utgifter per år
 

Källa: soL International[3]

Diyanets budget har fyrdubblats under AKP:s styre.[3] År 2019 ökades budgeten till 10.5 miljarder TL från 7.7 miljarder föregående år, vilket var fem gånger så mycket som Turkiets underrättelsetjänst Millî İstihbarat Teşkilatı(en).[4]

Inhemsk verksamhetRedigera

Myndigheten övervakar Turkiets 85 tusen moskéer, skriver fredagsböner och utfärdar halal-certifieringar till matproducenter. Diyanet driver även en TV-kanal som sänder 24 timmar om dygnet via marknät och satellit samt även finns tillgänglig på Youtube. Diyanet har även en närvaro på andra sociala medier som Twitter och Facebook.[5]

FörbudRedigera

Bland myndighetens haram-dekret återfinns firandet av nyår enligt den Gregorianska kalendern, tatueringar, spel på lotterier och abort.[5]

Internationell verksamhetRedigera

SverigeRedigera

I Sverige finns nio moskéer med imamer som avlönas av Turkiet och framför en officiell turkisk uppfattning om islam.[1] I uppdraget ingår att kartlägga AKP:s politiska motståndare och att främja turkisk nationalism. Sju av moskéerna med imam avlönad av Diyanet finns i Stockholm, en av dessa är Fittja moské. En finns i Göteborg och en i Skåne, Malmö muslimska församling. (Myndighetens Sverigedirektör år 2017 var Fatih Mehmet Karaca.[2][6]

NederländernaRedigera

Av 475 moskéer i Nederländerna var den största andelen (146) under Diyanets kontroll.Den holländska dotterorganisationen till Diyanet skapades för att motverka inflytandet från turkiska asylsökare med vänstersympatier till Nederländerna samt medlemmar av högerinriktade islamistiska rörelser som Milli Görus. Ett ytterligare mål var att öka lojaliteten med turkiska staten.[7]

TysklandRedigera

Genom sin dotterorganisation DİTİB(de) kontrollerade Diyanet enligt en rapport från år 2008 nästan 900 moskéer.[1] Enligt tyska BpB var 930 moskéer anslutna till DİTİB.[8]

ÖsterrikeRedigera

Avrupa Türk-İslam Birliği(de) (ATİB) är Diyanets dotterorganisation i Österrike.[9]

Sju av ATİBs moskéer stängdes i juni 2018 av österrikiska myndigheter på grund av otillåten finansiering från utlandet.[9][10]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d] ”Muslimska församlingar och föreningar i Malmö och Lund – en ögonblicksbild (pdf)”. Myndigheten SST / CENTRUM FÖR MELLANÖSTERNSTUDIER vid LUNDS UNIVERSITET. sid. 15-16. Arkiverad från originalet den 17 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190217030155/https://www.myndighetensst.se/download/18.3db44c2e1556f5611c3a4256/1466687300493/Malmo__rapporten_20160415.pdf. Läst 16 juli 2019. 
  2. ^ [a b] ”Erdogans kampanj sprider rädsla bland turksvenskar” (på sv). DN.SE. 1 april 2017. Arkiverad från originalet den 15 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180615035905/https://www.dn.se/nyheter/sverige/erdogans-kampanj-sprider-radsla-bland-turksvenskar/. Läst 16 juli 2019. 
  3. ^ [a b] ”Turkey’s Religious Affairs asks for more despite huge budget” (på en). soL InternationaL. 28 mars 2017. https://news.sol.org.tr/turkeys-religious-affairs-asks-more-despite-huge-budget-171881. Läst 20 juli 2019. 
  4. ^ TM. ”Turkey’s Diyanet spends TL 3.2 million on decorating expenses - Turkish Minute” (på en-US). https://www.turkishminute.com/2018/11/13/turkeys-diyanet-spends-tl-3-2-million-on-decorating-expenses/. Läst 20 juli 2019. 
  5. ^ [a b] Lepeska, David (18 maj 2015). ”Turkey Casts the Diyanet” (på en-US). ISSN 0015-7120. https://www.foreignaffairs.com/articles/turkey/2015-05-17/turkey-casts-diyanet. Läst 20 juli 2019. 
  6. ^ Radio, Sveriges. ”Flera turkiska företrädare delaktiga i kartläggning - Nyheter (Ekot)” (på sv). sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6661874. Läst 20 juli 2019. 
  7. ^ Sözeri, Semiha; Öztürk, Ahmet Erdi. ”Diyanet as a Turkish Foreign Policy Tool: Evidence from the Netherlands and Bulgaria (pdf Download)” (på en). Politics and Religion 11 (03): sid. 12. ISSN 1755-0483. https://www.academia.edu/36059631/Diyanet_as_a_Turkish_Foreign_Policy_Tool_Evidence_from_the_Netherlands_and_Bulgaria. Läst 16 juli 2019. 
  8. ^ ”Deutschland - bpb” (på de). bpb.de. Bundeszentrale für politische Bildung. http://www.bpb.de/nachschlagen/lexika/islam-lexikon/21376/deutschland. Läst 16 juli 2019. 
  9. ^ [a b] Radio, Sveriges. ”Österrike stänger sju moskéer och utvisar ett 60-tal imamer - Nyheter (Ekot)” (på sv). sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6972670. Läst 20 juli 2019. 
  10. ^ Online, FOCUS. ”Österreich schließt Moscheen und weist Imame aus: Das macht Deutschland anders” (på de). FOCUS Online. https://www.focus.de/politik/deutschland/debatte-um-ditib-und-atib-oesterreich-schliesst-moscheen-und-weist-imame-aus-deutschland-reagiert-anders_id_9098621.html. Läst 20 juli 2019.