Inom algebra och talteori utgör heltalsdivision med rest [1], euklidisk division eller divisionsalgoritmen [2] en division tillämpad på heltal. Dividend, divisor, kvot och rest är samtliga heltal.

Sats redigera

Det finns en sats som säger att det till två heltal   (kallat dividend) och   (kallat divisor) finns två entydigt bestämda heltal   och   sådana att

 .

Talet   kallas (heltals)kvot (även principal kvot) och talet   kallas (principal) rest. Denna sats kallas divisionsalgoritmen.[3][4]

Bevis för heltal redigera

Beviset består av två delar. Först att   och   existerar och sedan att dessa båda är unika.

Existens redigera

Betrakta först fallet b < 0. Om vi sätter b' = −b och k' = −k kan ekvationen a = bk + r skrivas som a = b'k' + r och olikheten 0 ≤ r < |b| som 0 ≤ r < b' vilket gör beviset för fallet b < 0 identiskt med beviset för b > 0.

På samma sätt kan vi, om a < 0 och b > 0, sätta a' = −a, k' = −k − 1 och r' = b − r varvid ekvationen a = bk + r kan skrivas a' = bk' + r' och olikheten 0 ≤ r < b kan skrivas 0 ≤ r' < b. Sålunda reduceras existensbeviset till fallet a ≥ 0 och b > 0 varför vi endast behöver beakta detta fall.

Låt k1 ≥ 0 och r1 ≥ 0 uppfylla a = bk1 + r1, vilket exempelvis k1 = 0 och r1 = a gör. Om r1 < b är vi klara. Annars sätt k2 = k1 + 1 och r2 = r1 − b vilket ju självklart uppfyller a = bk2 + r2 och 0 ≤ r2 < r1. Genom att upprepa det här förfarandet kommer vi till sist att få ett kn = n och ett rn = a - nb sådana att a = bkn + rn och 0 ≤ rn < b.

Detta bevisar existensen (och ger även en ineffektiv metod att beräkna r och k).

Entydighet redigera

Antag att det finns k, k' , r och r' sådana att 0 ≤ r < |b|, 0 ≤ r' < |b|, a = bk + r och a = bk' + r'. Om vi adderar de två olikheterna 0 < r ≤ |b| och -|b| ≤ -r' < 0 får vi -|b| < r - r' < |b|, det vill säga |r - r'| < |b|.

Om vi subtraherar de båda ekvationerna får vi b(q' - q) = (r - r'). Sålunda delar |b| |r - r'|. Om |r - r'| ≠ 0 medför detta att |b| ≤ |r - r'|, vilket motsäger föregående olikhet. Alltså har vi att r = r' och b(k' - k) = 0. Då b ≠ 0, medför detta att k = k' varigenom entydigheten bevisats.

Polynomdivision redigera

Division med rest är även definierad för polynom: till två polynom   och   finns två entydigt bestämda polynom   och   sådana att

 .[5][6]

Polynomet   kallas kvotpolynom och   kallas restpolynom.[7] deg betecknar polynomets grad.

Andra former av division med rest redigera

Division med rest kan också definieras för annat, exempelvis gaussiska heltal (se artikeln för definition). Den allmänna matematiska struktur som har en divisionsalgoritm är en euklidisk ring.[5]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Bok "Förberedande kurs i matematik", Stockholms Universitet, år 2014, sida 10
  2. ^ Juliusz Brzezinski, Delbarhet och primtal, sid. 4 och 24.
  3. ^ Lars-Åke Lindahl, 2012, Elementär talteori, Uppsala, sid 2.
  4. ^ Mikael Hindgren, 2020, Något om polynom, Högskolan i Halmstad, sid. 5.
  5. ^ [a b] Petter Brändén, 2018, Polynom och gaussiska heltal[död länk].
  6. ^ Lars-Åke Lindahl, 2012, Elementär talteori, sid. 39.
  7. ^ Mikael Forsberg, 2014, Komplexa tal och polynom - en introduktion, sid. 33.