Division I i ishockey 1988/1989

säsongen 1988–1989 av Sveriges Division 1 i ishockey

Division I i ishockey 1988/1989 var säsongens näst högsta ishockeyserie i Sverige. Den spelades i fyra grundserier (norra, västra, östra och södra) från vilka de bästa lagen gick vidare till Allsvenskan där de mötte de två sämsta lagen från höstens Elitserie. Övriga lag i grundserierna gick vidare till fortsättningsserierna. De två bästa lagen i Allsvenskan spelade final och vinnaren fick en plats i Elitserien nästa säsong. Lag 3–8 från Allsvenskan samt de två bästa lagen från respektive fortsättningsserie gick vidare till Playoff. De tre vinnande lagen från Playoff samt förloraren av den allsvenska finalen spelade kvalserie om en plats i Elitserien. Det sista laget i varje fortsättningsserie flyttades ner till Division II till nästa säsong. Det näst sista laget fick spela kvalserie med de bästa lagen från Division II för att kvalificera sig för nästa års Division I-säsong.

Division I
Säsong1988/1989
VinnareIF Sundsvall Hockey (Division I Norra)
Örebro IK (Division I Västra)
Hammarby IF (Division I Östra)
Västra Frölunda HC (Division I Södra)
UppflyttadeVästra Frölunda HC
NedflyttadeBergnäsets IF
Skutskärs SK
Surahammars IF
Tingsryds AIF
Sweden relief location map.jpg
Bergnäsets IF
Bodens IK
Clemensnäs/Rönnskärs IF
Husums IF
IF Sundsvall Hockey
Lejonströms SK
Piteå HC
Sollefteå HK
Team Kiruna IF
Timrå IK
Arvika HC
Bofors IK
Falu IF
Grums IK
IK Vita Hästen
Linköpings HC
Mariestad BoIS
Mora IK
Surahammars IF
Örebro IK
Hammarby IF
Huddinge IK
IFK Lidingö Ishockey
IK Tälje
Nacka HK
Strömsbro/Gävle HF 83
Skutskärs SK
Uppsala/AIS
Vallentuna BK
Väsby IK HK
IF Troja-Ljungby
Malmö IF
Mölndals IF
Mörrums GoIS
Nybro IF
Osby IK
Rögle BK
Tingsryds AIF
Tyringe SoSS
Västra Frölunda HC
Lagen i Division I 1988/1989.
Division I Norra – Division I Norra Division I Västra – Division I Västra
Division I Östra – Division I Östra Division I Södra – Division I Södra

Deltagande lagRedigera

Sedan förra säsongen hade sex lag flyttats upp från Division II: Arvika, Husum, Lejonström, Linköping, Osby och Surahammar. Kiruna HC hade kvalificerat sig, men föreningen gick ihop med Kiruna AIF och bildade Team Kiruna IF. Platsen gick därför Husum som kommit trea i den norra kvalserien. Från Elitserien hade Väsby flyttats ner. IK Tälje hade flyttats från den västra till den östra serien. Linköping och Surahammar som spelat sig upp i den östra kvalserien placerades i den västra serien.

Division I Norra
Bergnäsets IF
Bodens IK
Clemensnäs/Rönnskärs IF
Husums IF
IF Sundsvall Hockey
Lejonströms SK
Piteå HC
Sollefteå HK
Team Kiruna IF
Timrå IK
Division I Västra
Arvika HC
Bofors IK
Falu IF
Grums IK
IK Vita Hästen
Linköpings HC
Mariestad BoIS
Mora IK
Surahammars IF
Örebro IK
Division I Östra
Hammarby IF
Huddinge IK
IFK Lidingö
IK Tälje
Nacka HK
Strömsbro/Gävle HF 83
Skutskärs SK
Uppsala/Almtuna IS
Vallentuna BK
Väsby IK HK
Division I Södra
IF Troja-Ljungby
Malmö IF
Mölndals IF
Mörrums GoIS IK
Nybro IF
Osby IK
Rögle BK
Tingsryds AIF
Tyringe SoSS
Västra Frölunda HC

GrundserierRedigera

Division I NorraRedigera

I den norra serien vann Sundsvall före Team Kiruna. De båda lagen tog därmed platserna i Allsvenskan. För Sundsvalls del betydde det också att de placerade sig bättre än lokalkonkurrenten Timrå och nu kunde räkna sig som det bästa laget i Medelpad. För Kiruna blev andraplaceringen en bekräftelse på att sammanslagningen mellan Kiruna AIF och Kiruna HC fungerat och förhoppningarna om att någon gång i framtiden åter få ett Kiruna-lag i högsta serien väcktes till liv. Peter Smedberg från Sundsvall vann poängligan med 52 poäng (31+21). [1]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 IF Sundsvall Hockey 18 14 2 2 116 53 +63 30
2 Team Kiruna IF 18 12 2 4 84 56 +28 26
3 Timrå IK 18 11 3 4 85 51 +34 25
4 Piteå HC 18 9 2 7 78 72 +6 20
5 Bodens IK 18 9 1 8 84 61 +23 19
6 Husums IF 18 9 0 9 90 88 +2 18
7 Clemensnäs/Rönnskärs IF 18 7 2 9 65 87 −22 16
8 Sollefteå HK 18 4 1 13 59 104 −45 9
9 Bergnäsets IF 18 4 1 13 46 96 −50 9
10 Lejonströms SK 18 4 0 14 61 100 −39 8

Division I VästraRedigera

Favoriterna före seriestart var Örebro och Norrköpingslaget Vita Hästen. Båda lagen höll hela vägen och lade beslag på de Allsvenska platserna med hela åtta poängs marginal ner till trean Falun. Seriens överraskning var nykomlingen Linköping som lyckades besegra bl.a. Falun borta och Mora hemma. Örebros Anders Wikberg vann poängligan med 37 poäng.[2]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Örebro IK 18 16 0 2 127 48 +79 32
2 IK Vita Hästen 18 14 2 2 97 54 +43 30
3 Falu IF 18 10 2 6 81 64 +17 22
4 Mora IK 18 10 0 8 57 55 +2 20
5 Linköpings HC 18 9 1 8 87 84 +3 19
6 Mariestad BoIS 18 6 2 10 68 80 −12 14
7 Grums IK 18 6 0 12 73 99 −26 12
8 Surahammars IF 18 5 2 11 59 87 −28 12
9 Bofors IK 18 5 1 12 77 104 −27 11
10 Arvika HC 18 4 0 14 62 113 −51 8

Division I ÖstraRedigera

Innan serien började var Huddinge och Väsby klara favoriter, men denna säsong höll inte favoritskapet för något av lagen. Väsby hade kommit till spel med fem högklassiga nyförvärv och tränaren Niklas Wikegård menade att man skulle vinna serien överlägset. Så såg det också ut att bli i början av serien, men den höga klassen på spelet höll inte hela vägen och när alla omgångarna var färdigspelade hade man missat så många poäng att det endast räckte till en tredjeplats. Istället blev det Stockholmslaget Hammarby som steg fram och tog hem seriesegern och den första platsen till Allsvenskan. Andraplatsen togs till de flestas överraskning av Uppsala som för första gången gick till Allsvenskan. Poängligan vanns av Hammarbys Stefan Gustavsson med 37 poäng (17+20).[3]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Hammarby IF 18 13 1 4 98 69 +29 27
2 Uppsala/Almtuna IS 18 12 2 4 87 62 +25 26
3 Väsby IK HK 18 10 4 4 84 49 +35 24
4 Huddinge IK 18 10 1 7 83 66 +17 21
5 IK Tälje 18 10 1 7 69 62 +7 21
6 Nacka HK 18 8 1 9 70 66 +4 17
7 IFK Lidingö 18 6 2 10 70 81 −11 14
8 Strömsbro/Gävle HF 83 18 6 2 10 57 85 −28 14
9 Vallentuna BK 18 5 1 12 55 82 −27 11
10 Skutskärs SK 18 2 1 15 42 93 −51 5

Division I SödraRedigera

I söder var ishockey ett hett samtalsämne med stor mediauppmärksamhet och stigande publiksiffror – 40% högre jämfört med säsongen före. Orsaken var att entreprenören och byggmästaren Percy Nilsson gått in med omkring 4 miljoner kronor i Malmö IF för att ta laget till Elitserien. För pengarna hade man bl.a. fått målvakten Pekka Lindmark och ytterligare nio spelare. Men det räckte inte hela vägen för Malmö denna första säsong. I den fjärde sista omgången stjälptes miljonsatsningen av det nordskånska laget från Osby som segrade med 1–3 i Malmö. Istället var det Conny Evensson som fick lotsa sitt lag Västra Frölunda till serieseger och en plats i Allsvenskan. Den andra platsen i Allsvenskan tog Rögle under ledning av sin tränare Håkan Nygren. Seriefinalen Frölunda–Rögle drog &&&&&&&&&&012294.&&&&&012 294 åskådare och tillsammans med några slutsålda matcher i Ängelholm och Malmö lyfte det publiksiffrorna i den södra serien till &&&&&&&&&&&02092.&&&&&02 092 per match. Rögles Roger Elvenes vann poängligan med 42 poäng (18+24).[4]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Västra Frölunda HC 18 15 1 2 127 48 +79 31
2 Rögle BK 18 15 0 3 136 67 +69 30
3 Malmö IF 18 14 1 3 115 48 +67 29
4 Mölndals IF 18 9 3 6 79 84 −5 21
5 Tyringe SoSS 18 8 1 9 101 101 0 17
6 Mörrums GoIS 18 7 1 10 90 96 −6 15
7 IF Troja-Ljungby 18 7 1 10 76 87 −11 15
8 Osby IK 18 7 0 11 84 100 −16 14
9 Nybro IF 18 3 1 14 50 120 −70 7
10 Tingsryds AIF 18 0 1 17 45 152 −107 1

AllsvenskanRedigera

Detta avsnitt är en sammanfattning av Allsvenskan i ishockey 1989.

Allsvenskan spelades med de två bästa lagen från varje grundserie samt de två sämsta lagen från höstens Elitserie (Västerås och Björklöven). Allsvenskans två främsta lag gick vidare till Allsvenska finalen där vinnaren fick en plats i Elitserien till nästa säsong och förloraren gick vidare till kvalserien. Lag tre och fyra gick vidare till Playoff 3 och lag 5–8 gick vidare till Playoff 2.

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Västerås IK 18 14 0 4 83 58 +25 28
2 Västra Frölunda HC 18 13 1 4 97 56 +41 27
3 Rögle BK 18 10 2 6 87 61 +26 22
4 IF Björklöven 18 11 0 7 73 62 +11 22
5 IK Vita Hästen 18 10 1 7 65 55 +10 21
6 Örebro IK 18 7 2 9 64 60 +4 16
7 Hammarby IF 18 8 0 10 79 88 −9 16
8 IF Sundsvall Hockey 18 6 1 11 77 88 −11 13
9 Team Kiruna IF 18 3 3 12 49 103 −54 9
10 Uppsala/Almtuna IS 18 2 2 14 48 91 −43 6

FortsättningsserierRedigera

Division I Norra fortsRedigera

Säsongens negativa överraskning var Timrå som trots favoritskap inte hade lyckats ta sig till Allsvenskan. Inte heller fortsättningsserien blev någon succé. Även om man lyckades ta en av platserna till Playoff så tvingades man se sig passerade av Boden som vann serien. Piteå var det enda laget som utmanade toppen, men de fick nöja sig med en tredjeplacering. I botten låg Bergnäset från Luleå som blev nerflyttade till Division II nästa säsong. Strax ovanför Bergnäset placerade sig Skellefteå-laget Clemensnäs/Rönnskär (CRIF) som gick vidare till kvalserien om en plats i Division I nästa säsong. När serien började fick lagen bonuspoäng baserat på resultatet i grundserien: Timrå 7p, Piteå 6p, Boden 5p, Husum 4p, CRIF 3p, Sollefteå 2p och Bergnäset 1p.[1]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Bodens IK 14 10 2 2 78 42 +36 27
2 Timrå IK 14 9 0 5 74 42 +32 25
3 Piteå HC 14 9 0 5 67 58 +9 24
4 Husums IF 14 8 1 5 64 57 +7 21
5 Sollefteå HK 14 5 0 9 59 73 −14 12
6 Lejonströms SK 14 6 0 8 55 70 −15 12
7 Clemensnäs/Rönnskärs IF 14 4 1 9 54 75 −21 12
8 Bergnäsets IF   14 3 0 11 46 80 −34 7

Division I Västra fortsRedigera

I fortsättningsserien steg Grums fram och spelade till sig den andra playoff-platsen strax efter seriesegraren Mora. Nyckeln till Grums framgångar i fortsättningsserien var en publikfriande anfallshockey där man snabbt vände spelet från försvar till anfall. Laget gjorde också klart flest mål under fortsättningsserien. Sist på nedflyttningsplats kom Surahammar medan Arvika (också nykomling) klarade sig undan med kvalplats. Före seriens omstart efter jul delades det ut bonuspoäng till lagen grundat på placeringen under hösten: Falun 7p. Mora 6p, Linköping 5p, Mariestad 4p, Grums 3p, Surahammar 2p och Bofors 1p.[2]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Mora IK 14 9 1 4 63 42 +21 25
2 Grums IK 14 9 2 3 78 60 +18 23
3 Mariestad BoIS 14 7 1 6 58 65 −7 19
4 Falu IF 14 5 1 8 53 63 −10 18
5 Linköpings HC 14 5 1 8 70 70 0 16
6 Bofors IK 14 7 0 7 62 68 −6 15
7 Arvika HC 14 7 1 6 59 65 −6 15
8 Surahammars IF   14 3 1 10 54 64 −10 9

Division I Östra fortsRedigera

Efter juluppehållet inledde Huddinge med sju raka segrar medan Väsby fortfarande hade problem. När serien var färdigspelad stod Huddinge som segrare, sju poäng före Väsby som trots allt tagit sig samman och spelat till sig den andra playoffplatsen. Sist kom Skutskär från Älvkarleby som därmed flyttades ner till Division II påföljande säsong. Näst sist kom Lidingö som därför fick spela kvalserie för att rädda sin plats i Division I. Bonuspoängen från grundserien fördelade sig enligt följande: Väsby 7p, Huddinge 6p, Tälje 5p, Nacka 4p, Lidingö 3p, S/G Hockey 2p och Vallentuna 1p.[3]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Huddinge IK 14 13 0 1 83 34 +49 32
2 Väsby IK HK 14 9 0 5 66 42 +24 25
3 Nacka HK 14 7 1 6 60 53 +7 19
4 Strömsbro/Gävle HF 83 14 7 0 7 52 59 −7 16
5 IK Tälje 14 5 1 8 58 74 −16 16
6 Vallentuna BK 14 7 0 7 59 64 −5 15
7 IFK Lidingö 14 5 0 9 60 76 −16 13
8 Skutskärs SK   14 2 0 12 39 75 −36 4

Division I Södra fortsRedigera

Efter att ha missat Allsvenskan kom Malmö igen och vann fortsättningsserien och en plats i playoff. Den andra playoffplatsen stred Mölndal och Troja om. Avgörande blev Mölndals seger i Ljungby med 7–4 i den näst sista omgången. I botten låg de två klassiska smålandsrivalerna Nybro och Tingsryd. Tingsryd hade inte vunnit en enda match i grundserien och nu i fortsättningsserien vann de bara två. Det gav dem sistaplatsen och för första gången på 27 år skulle laget inte få spela i någon av de två högsta serierna nästa säsong. Nybro som också hade en usel säsong fick spela kvalserie om sin plats i divisionen.[4]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Malmö IF 14 12 0 2 100 39 +61 31
2 Mölndals IF 14 11 1 2 84 43 +41 29
3 IF Troja-Ljungby 14 12 0 2 96 62 +34 27
4 Tyringe SoSS 14 6 2 6 84 73 +11 19
5 Mörrums GoIS 14 2 3 9 47 75 −28 11
6 Osby IK 14 4 0 10 42 90 −48 10
7 Nybro IF 14 3 2 9 50 72 −22 9
8 Tingsryds AIF   14 2 0 12 40 89 −49 4

PlayoffRedigera

Från Playoff gick tre vinnare vidare till Kvalserien till Elitserien dit Västra Frölunda redan tagit sig som förlorare av den Allsvenska finalen. I första omgången deltog de två främsta lagen från varje fortsättningsserie, totalt åtta lag. Vinnarna gick vidare till Playoff 2 där de mötte lag 5–8 från Allsvenskan. I sista omgången mötte vinnarna från andra omgången lag 3–4 från Allsvenskan.[5]

 
Playoff 1Playoff 2Playoff 3
 
                            
 
0
 
 
Väsby IK HK 488
 
0
 
Bodens IK 631
 
Väsby IK HK 75
 
 
Hammarby IF 24
 
 
0
 
 
Väsby IK HK 13
 
 
IF Björklöven 56
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
0
 
 
Rögle BK 832
 
 
Örebro IK 284
 
 
0
 
 
Örebro IK 7410
 
0
 
Mölndals IF 673
 
Mora IK 725
 
 
Mölndals IF 586
 
 
0
 
 
Timrå IK 054
 
0
 
Huddinge IK 640
 
Timrå IK 504
 
 
IK Vita Hästen 415
 
 
0
 
 
IK Vita Hästen 421
 
 
Malmö IF 383
 
 
0
 
 
IF Sundsvall Hockey 13
 
0
 
Malmö IF 310
 
Grums IK 20
 
 
Malmö IF 76
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Björklöven, Malmö och Örebro vidare till Kvalserien.

Kvalserien till Elitserien i ishockeyRedigera

Kval till Division IRedigera

NorraRedigera

CRIF från Skellefteå hade varit skadedrabbat under säsongen och tvingades till kval, men i kvalserien lyfte man sig och säkrade sin plats i Division I till nästa säsong. Med sig till Division I fick de Östersund.[6]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Clemensnäs/Rönnskärs IF 6 5 0 1 29 20 +9 10
2 Östersunds IK   6 3 0 3 26 19 +7 6
3 Antjärns IK 6 2 0 4 20 23 −3 4
4 Heffners/Ortvikens IF 6 2 0 4 15 28 −13 4

VästraRedigera

Arvika försvarade sin plats i Division I Västra och Avesta överraskade och spelade till sig andraplatsen. Sista matchen Arboga–Dobel hade ingen betydelse uppflyttningen till Division I, men ishockeyförbundet beslutade att den ändå skulle spelas för att fastställa vilket lag som kom trea i händelse av att det blev en plats ledig.[7]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Arvika HC 6 4 0 2 31 21 +10 8
2 Avesta BK   6 4 0 2 26 16 +10 8
3 IFK Arboga 6 2 1 3 21 25 −4 5
4 HC Dobel 6 1 1 4 18 34 −16 3

ÖstraRedigera

I den östra kvalserien överraskade Danderyd med fyra raka segrar. Redan där var platsen i Division I säkrad och de två följande matcherna kunde förloras utan att det betydde något. Tvåa kom Lidingö som därmed försvarade sin plats i Division I.[8]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Danderyds HC   6 4 0 2 22 24 −2 8
2 IFK Lidingö 6 3 0 3 37 23 +14 6
3 Östervåla IF 6 3 0 3 21 19 +2 6
4 IK Göta 6 2 0 4 21 35 −14 4

SödraRedigera

Den södra kvalserien blev en jämn tillställning där tre lag slutade med åtta poäng vardera. Boro och Nybro dessutom med samma målskillnad. Nybro behöll sin plats i divisionen och Boro blev nytt lag fr.o.m. nästkommande säsong.[9]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Boro/Vetlanda HC   6 4 0 2 31 25 +6 8
2 Nybro IF 6 4 0 2 29 23 +6 8
3 Olofströms IK 6 4 0 2 24 21 +3 8
4 Karlskrona IK 6 0 0 6 29 44 −15 0

ReferenserRedigera

Noter
  1. ^ [a b] Lonte Lindgren (1989). Janne Stark. red. ”Sammanslagningen slog väl ut”. Årets Ishockey 1989 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 164–169. ISSN 0347-2221. 
  2. ^ [a b] Birger Nylén (1989). Janne Stark. red. ”Favorittipsen höll till hundra procent”. Årets Ishockey 1989 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 170–175. ISSN 0347-2221. 
  3. ^ [a b] Pea Nilsson (1989). Janne Stark. red. ”Överraskningar på löpande band”. Årets Ishockey 1989 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 176–181. ISSN 0347-2221. 
  4. ^ [a b] Sven Elofsson (1989). Janne Stark. red. ”Malmös satsning gav serien liv”. Årets Ishockey 1989 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 182–187. ISSN 0347-2221. 
  5. ^ Roy Henriksson (1989). Janne Stark. red. ”Rutinerat Frölunda tillbaka i societeten”. Årets Ishockey 1989 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 201–205. ISSN 0347-2221. 
  6. ^ Bo Fuhrman (1989). Janne Stark. red. ”CRIF tände till”. Årets Ishockey 1989 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 232. ISSN 0347-2221. 
  7. ^ Sven-Erik Karlsson (1989). Janne Stark. red. ”Avesta överraskade”. Årets Ishockey 1989 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 232. ISSN 0347-2221. 
  8. ^ Pea Nilsson (1989). Janne Stark. red. ”Kometen Danderyd utan respekt”. Årets Ishockey 1989 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 233. ISSN 0347-2221. 
  9. ^ Sven Elofsson (1989). Janne Stark. red. ”Öppet och offensivt - 113 mål i kvalserien”. Årets Ishockey 1989 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 234. ISSN 0347-2221. 
Tryckta källor
  • Årets ishockey 1989 – Janne Stark red., Strömbergs/Brunnhages förlag ISSN 0282-860X
Webbreferenser