Ditmar Koel
Ditmar Koel, även Dithmar Koehl, född 1500, död 22 september 1563 i Hamburg, var en tysk sjökapten och sjörövarjägare, rådsherre samt mellan 1548 och 1563 borgmästare i Hamburg.
| Ditmar Koel | |
 Del av fönstermålning av Koel i Hamburgs rådhus, utförd av Christian Wilhelm Allers och förstörd under andra världskriget.
| |
| Tid i befattningen 1528–1542 | |
| Tid i befattningen 1542–1548 | |
| Företrädare | Nikolaus Bardewik |
|---|---|
| Efterträdare | Gottschalk von Wickede II |
| Tid i befattningen 1542–1563 | |
| Företrädare | Matthias Rheder |
| Efterträdare | Albert Hackemann |
| Född | 1500 |
| Död | 22 september 1563 (63 år) |
| Nationalitet |  Tysk
|
| Yrke | sjökapten, borgmästare |
| Religion | protestantism |
| Barn | Dithmar Koehl, g.m. Cecilia von Holten |
| Militärtjänst | |
| I tjänst för | Vendisk-Pommerska Hansan i Tyskland |
| Grad | Amiral |
| Slag/Krig | 1524 mot Claus Kniphoff 1536 mot Friedrich von Hadeln 1559 försvaret av Hamburg-Moorburg mot Otto II av Braunschweig-Lüneburg-Harburg |
Biografi redigera
Ditmar Koel förde år 1524 kommandot över ett av fyra tvåmastade fartyg i amiralen Simon Parsevals flotta. Den 7 oktober deltog han i ett sjöslag mot piraten Claus Kniphoff på Osterems utanför floden Ems mynning vid Greetsiel.
Koel lyckades efter åtta timmars kamp äntra Kniphoffs skepp Gallion, och han förde i triumf de fängslade piraterna och ett rikt byte till Hamburg, där piraterna avrättades. [1] Fyra år senare, 1528 belönades Koel med att bli rådsherre i Hamburgs rådhus.
1536 var Koel amiral för en flotta varmed han förhindrade Pfalzgreven Friedrich von Hadeln att överkorsa Elbes biflod Unterelbe, varpå von Hadelns planerade rövartåg i Holstein gick om intet.[2]
1542 blev Koel Amtman i Bergedorf, [3], han stöttade reformationen, införde en ny kyrkoordning och hade en stor del i att protestantismen befästes som religion i Hamburg.
1548 valdes Ditmar Koel till borgmästare i Hamburg.[2], ett ämbete han innehade fram till sin död.
1559 ledde han försvaret av Hamburg-Moorburg mot angreppet av hertig Otto II av Braunschweig-Lüneburg-Harburg.[2] 1562 reste han med två rådskollegor på ett diplomatiskt besök till Köpenhamn för att avsluta en tvist med danske kungen. Besöket kröntes med framgång, och han återvände till Hamburg, där han avled 1563.
Platser och annat uppkallade efter Ditmar Koel redigera
Gator redigera
- Ditmar-Koel-Strasse i centrala Hamburg (adress för Sveriges konsulat i Hamburg)
- Ditmar-Koel-Strasse i Cuxhaven
Fartyg redigera
- Det kanadadensiska ångfartyget "Ditmar Koel".
- 1935 Lotsbåten "Ditmar Koel"
- 1955 Ångbåten "Ditmar Koel" ägd av Emil Offen & Co.
- 1958 En lotsbåt byggd av Meyer-Werft i Papenburg.
Bilder redigera
-
Fönstermålning av Koel i Hamburgs rådhus, utförd 1895 av Christian Wilhelm Allers och förstörd under andra världskriget. -
Vapensköld för Ditmar Koel, urklippt från fönsterbilden -
Staty över Ditmar Koel vid basen av Kersten-MilesBrücke, Seewartenstrasse i Hamburg
Se även redigera
- släkten Koehl
Källor redigera
- Bardo Metzger: Ditmar Koel und die Einführung der Reformation in Bergedorf. In: Kirche zwischen Dorf und Stadt: St. Petri und Pauli zu Hamburg-Bergedorf in der Geschichte. Convent Verlag. Hamburg, 2002. ISBN 3-934613-46-2
- Friedrich Georg Buek: Die hamburgischen Oberalten, ihre bürgerliche Wirksamkeit und ihre Familien, Sidan 70, Perthes & Besser 1857 (Digital version)
- N. Wilckens, Hamb. Ehren-Tempel, Hamburg 1770, S. 14 ff.
- O. Beneke, Hamb. Geschichten und Sagen, 2. Aufl., Hamburg 1854, S. 172 ff
Noter redigera
- ^ Friedrich Georg Buek: Die hamburgischen Oberalten, ihre bürgerliche Wirksamkeit und ihre Familien, Sidan 70, Perthes & Besser 1857
- ^ [a b c] Franklin Kopitzsch, Dirk Brietzke (Herausgeber): Hamburgisches Biografie-Personenlexikon, Band 2, Seite 225, Wallstein Verlag, 2003, ISBN 9783767213661
- ^ Harald Richert: Schloßhauptleute und Amtmänner in Bergedorf; in Lichtwark-Heft Nr. 59. Verlag HB-Werbung, Hamburg-Bergedorf, 1994, ISSN 1862-3549