Med dimensioneringskontroll enligt EKS (Europeiska konstruktionsstandarder) avses byggherrens kontroll av dimensioneringsförutsättningar, bygghandlingar och beräkningar.

Punktlast i 45 graders vinkel.
Räknare

Dimensioneringskontrollen är den enda obligatoriska egenkontrollen för projektering av bärande konstruktioner, vilka dimensioneras enligt EKS.

Graden av organisatorisk och ekonomisk självständighet bör ökas för den som utför dimensioneringskontroll med projektets komplexitet.

Dimensioneringskontrollen skall utföras för konstruktioner i säkerhetsklass 2 och 3, men den behöver inte utföras för konstruktioner i säkerhetsklass 1.[1]

Krav på att dimensioneringkontrollen utförs bör finnas med i kontrollplanen enligt PBL.[2]

Dimensioneringskontrollen bör vara klar innan startbesked ges för de delar som omfattas av startbeskedet.[3]

En av de rekommendationer Statens haverikommission gav Boverket i samband med Ystadraset var att tydliggöra betydelsen av dimensioneringskontroll vid upprättande av kontrollplaner.[4]

Vad som skall ingå i dimensioneringskontrollen redigera

Anvisningar för vad som skall ingå i dimensioneringskontrollen finns i EKS[1] § 25.

I EKS står att dimensioneringskontroll normalt bör omfatta kontroll av att

  • de antaganden som dimensioneringen baseras på överensstämmer med de krav som ställs för ifrågavarande byggnad,
  • antaganden om egenskaper hos byggmaterial samt jord och berg är tillämpliga,
  • antaganden om laster och materialpåverkan är tillämpliga,
  • valda beräkningsmodeller är lämpliga,
  • valda beräkningsmetoder är lämpliga,
  • grafiska eller numeriska beräkningar är korrekt genomförda,
  • valda provningsmetoder är lämpliga,
  • beräkningsresultaten är korrekt överförda till bygghandlingar

Hur dimensioneringskontrollen skall dokumenteras redigera

I EKS står att det i konstruktionsdokumentationen skall finnas uppgifter om dimensioneringskontrollens omfattning och vem som har utfört kontrollen. Dessutom står det att resultaten av utförda kontroller skall dokumenteras och att eventuella avvikelser med tillhörande åtgärder skall dokumenteras liksom andra uppgifter av betydelse för den färdiga konstruktionens kvalitet.[1]

Andra länders motsvarighet till dimensioneringskontroll och kontroll enligt EN 1990 bilaga B, vilket kan ge vägledning vad det gäller hantering av dimensioneringskontrollen redigera

Vad gäller det som motsvarar dimensioneringskontrollen i andra länder finns tydligare anvisningar rörande vad som skall kontrolleras, omfattningen av kontrollen, samt kravet på oberoende hos den som utför kontrollen, än vad det gör i Sverige för dimensioneringskontrollen. Dessa kan användas för vägledning då det gäller att bestämma hur dimensioneringskontrollen skall utformas och hanteras. Vanligen är hur kontrollerna behöver utföras och omfattning av dem styrt av vilken konsekvensklass, enligt EN 1990 och EN 1991-1-7, konstruktionen är att hänföra till.

I de danska nationella annexet till EN 1990, DS/EN 1990 DK NA, hittar man exempel på krav på oberoende för kontrollen av byggnader i olika konsekvensklasser.[5] Samman med detta hänger SBi-anvisning 271 Dokumentation og kontrol af bærende konstruktioner i vars avsnitt 5 man hittar anvisningar för omfattning av kontroller för byggnader i olika konsekvenskalasser.[6] En del av nyheterna i EKS så som konstruktionsdokumentation och förundersökning känner man igen från denna anvisning.

Ett annat sådant system för kontroll är det som beskrivs i Guidance Note 12 - Building Risk Group Matrix utgiven av Structural Engineers Registration Ltd, hemmahörande i Skottland.[7] I Designers' Guide to Eurocode: Basis of structural design: Basis of structural design EN 1990 Second edition, Kapitel 8 finns exempel på både omfattning och oberoende av kontroll för konstruktioner i olika konservensklasser.[8]

Bland förslagen till uppdateringar av EN 1990 i dokumentet Recommendations for amendments to EN 1990 hittar man bland det som gäller bilaga B förslag på krav på utförande och omfattning av kontroll projektering och utförande.[9]

Olyckor och kollaps till följd av bristande dimensioneringskontroll redigera

 
Hyatt Regency-raset

Avsaknad eller brister i dimensioneringskontrollen har utpekats som en orsak till olyckor och kollaps. Brister i dimensioneringskontrollen anses vara en av orsakerna till Kistaraset.[10] Det anses vara en vanlig orsak till att tak rasar då det snöar.[11][12] Det anses även vara en av orsakerna till Ystadraset.[4][13]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] ”EKS – Europeiska konstruktionsstandarder”. Boverket. 28 oktober 2015. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304194456/http://www.boverket.se/sv/lag--ratt/forfattningssamling/gallande/eks---bfs-201110/. Läst 4 november 2015. 
  2. ^ ”Kontrollplaner i bygglagstiftningen”. Bygg & teknik. 28 februari 2012. Arkiverad från originalet den 19 december 2013. https://web.archive.org/web/20131219184931/http://www.nypbl.se/wp-content/uploads/Kontrollplaner_artikel.pdf. Läst 9 mars 2013. 
  3. ^ ”PBL kunskapsbanken Allmänt om kontroll”. Boverket. 25 juni 2019. Arkiverad från originalet den 27 november 2020. https://web.archive.org/web/20201127045500/https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-konstruktionsregler/overgripande-bestammelser/Kontoll/. Läst 9 december 2020. 
  4. ^ [a b] ”Slutrapport RO 2013:03 Husras på Aulingatan i Ystad, Skåne län, den 25 maj 2012 Dnr O-06/12”. Statens haverikommission. 17 december 2013. https://www.havkom.se/utredningar/vaegtrafik-oevrigt/husras-pa-aulingatan-i-ystad-skane-laen-den-25-maj2012. Läst 9 december 2020. 
  5. ^ ”DS/EN 1990 DK NA:2013 Version 2 National Annex to Eurocode: Basis of structural design”. Energi Styrelsen. 26 november 2015. https://webshop.ds.dk/Files/Files/Products/M302445_attachPV.pdf. Läst 13 januari 2019. 
  6. ^ ”SBi-anvisning 271 Dokumentation og kontrol af bærende konstruktioner”. Statens Byggeforskningsinstitut. 6 juli 2018. https://sbi.dk/anvisninger/Pages/271-Dokumentation-af-baerende-konstruktioner-1.aspx. Läst 13 januari 2019. 
  7. ^ ”Guidance Note 12 - Building Risk Group Matrix”. Structural Engineers Registration Ltd. 19 juli 2018. https://www.ser-ltd.com/ser-scotland/resources/guidance-notes/risk-group-matrix. Läst 13 januari 2019. 
  8. ^ ”Designers’ guide to eurocode: Basis of structural design EN 1990 Second edition”. Institution of Civil Engineers. 28 februari 2012. https://books.google.se/books?id=7Z8aMAHjyqQC&lpg=PR5&ots=T-R-j_oMLv&dq=Designers%E2%80%99%20Guide%20to%20Eurocode%20Basis%20of%20Structural%20Design%20EN%201990&hl=sv&pg=PA125#v=onepage&q&f=false. Läst 4 april 2015. 
  9. ^ ”N 1069 CEN-TC250-WG7 N0001 EG EN1990 - Recommendations for amendments to EN 1990”. CEN/TC 250. 3 mars 2014. http://llp-infra.cvut.cz/download/new1/CEN-TC250_N1069_N_1069_CEN-TC250-WG7_N0001_EG_EN1990-Recom.pdf. Läst 4 april 2015. 
  10. ^ ”Dimensionera och kontrollera för att undvika olyckor Boverket kommenterar domen i målet om raset i Kista”. Boverket. 2 mars 2010. Arkiverad från originalet den 26 september 2014. https://web.archive.org/web/20140926155203/http://www.boverket.se/Global/Om_Boverket/Dokument/planera_bygga_bo/2010/Nummer-1/Artikelarkiv/Dimensionera_o_kontrollera.pdf. Läst 9 mars 2013. 
  11. ^ ”Ritfel vid bygge riskerar hamna utanför nålsögat”. Ny teknik. 12 december 2012. Arkiverad från originalet den 16 december 2012. https://web.archive.org/web/20121216030709/http://www.nyteknik.se/nyheter/bygg/byggartiklar/article3602447.ece. Läst 9 mars 2013. 
  12. ^ ”Risk att förra vinterns många takras upprepas”. Byggindustrin. 25 november 2010. http://www.byggindustrin.com/nyheter/risk-att-forra-vinterns-manga-takras-upp__8395. Läst 9 mars 2013. 
  13. ^ ”Krav på Boverket efter husras”. Ny teknik. 17 december 2013. Arkiverad från originalet den 18 december 2013. https://web.archive.org/web/20131218093921/http://www.nyteknik.se/nyheter/bygg/byggartiklar/article3794608.ece. Läst 17 december 2013. 

Externa länkar redigera