Wikipedia

Dihydrotestosteron

Dihydrotestosteron, stanolon eller 5α-dihydrotestosteron (DHT) är ett steroidhormon som har samma effekter som testosteron men starkare. Liksom testosteron binder den till de androgena receptorerna. Det räknas som ett manligt könshormon, men också kvinnor har det. Det är nödvändigt för könsutveckling till man, såväl de primära som de sekundära könskarakteristika.[1]

Produktion redigera

 
Syntes av steroidhormoner. Dihydrotestosteron ses i den rosa rutan nere till vänster. Det bildas av testosteron och androsteron, och kan ombildas till östradiol. Mängden aktivt hormon relativt mängden som används som prohormon (förstadium) av dessa är könsberoende.

Dihydrotestosteron (C19H30O2)[2] bildas i steroidhormonkedjan genom en enzymatisk förändring av testosteron (typ I och II 5α-reduktasenzymer). Omvandlingen sker i prostata, testiklar, hårfolliklar, och binjurar, där dessa enzym finns.[1] Hos män ombildas ungefär 5 % testosteron till dihydrotestosteron.

Fetma och att ha varit rökare kan ge lägre nivåer DHT under ålderdomen.[3]

Effekter redigera

Effekter på män redigera

Typ II 5α-reduktasenzym finns uttryckt i prostatan, där DHT står för den fullvuxna mognaden av denna, och vid blockering av detta enzym minskar prostatans storlek.[4] Tillsammans med östrogen deltar det vid glukosomsättningen i sertoliceller, varmed det påverkar mannens fertilitet.[5] Liksom testosteron har DHT immunosuppressiva egenskaper.[6] Det ökar sexualdriften och ejakulationsfrekvensen hos män, och är möjligen viktigare för detta än testosteron.[7] Hos män korrelerar nivåerna DHT med graden av verbal aggression och ilska.[8] Utan DHT kan inte foster utveckla manligt kön, och pojkar kan inte utvecklas till män under puberteten.[1]

Effekter på kvinnor redigera

Fertila kvinnors nivåer DHT är som högst i mitten av menstruationscykeln (runt ägglossningen). Efter menopausen är nivåerna lägre.[9] För hög aktivitet på DHT kan ge hirsutism och manligt håravfall hos kvinnor (kutan hyperandrogenism), detta dock utan att DHT i serum nödvändigtvis är avvikande.[10] Djurförsök med möss har visat att det troligen minskar sexualdriften och ökar aggressiviteten hos honor.[11]

DHT har länge antagits ligga bakom bukfetma hos kvinnor, men nyare forskning tyder på att det saknas ett sådant samband; sambandet kan möjligen tvärt om vara omvänt. Mängden DHT i serum minskar mängden kroppsfett och ökar muskelmassan. En kanadensisk studie från 2012 har visat att kvinnor med bukfetma har sänkta nivåer DHT i serum.[12]

DHT som läkemedel redigera

DHT i geléform har getts till åldrande män med testosteronbrist (jämför andropaus). Det administrerade DHT hade ingen effekt på prostatans storlek eller hjärt- och kärlsystemet, men ökade benstyrkan något. DHT hade ingen effekt på personernas kognitiva eller psykiska funktioner.[13]

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c] http://ghr.nlm.nih.gov/glossary=dihydrotestosterone
  2. ^ http://pubchem.ncbi.nlm.nih.gov/summary/summary.cgi?cid=10635
  3. ^ Sartorius, Gideon, et al. "Serum testosterone, dihydrotestosterone and estradiol concentrations in older men self‐reporting very good health: the healthy man study." Clinical endocrinology 77.5 (2012): 755-763.
  4. ^ Page, Stephanie T., et al. "Dihydrotestosterone administration does not increase intraprostatic androgen concentrations or alter prostate androgen action in healthy men: a randomized-controlled trial." Clinical Endocrinology and Metabolism 96.2 (2010): 430-437.
  5. ^ OLIVEIRA, PF, et al. "Influence of 5α-dihydrotestosterone and 17β-estradiol on human Sertoli cells metabolism." Int J Andrology 34 (2011): e612-e620.
  6. ^ Dziennis, Suzan, et al. "Role of dihydrotestosterone in post-stroke peripheral immunosuppression after cerebral ischemia." Brain, behavior, and immunity 25.4 (2011): 685-695.
  7. ^ Mantzoros, Christos S., Emmanuel I. Georgiadis, and Dimitrios Trichopoulos. "Contribution of dihydrotestosterone to male sexual behaviour." BMJ: British Medical Journal 310.6990 (1995): 1289.
  8. ^ von der Pahlen, Bettina, et al. "Testosterone, 5?-Dihydrotestosterone and Cortisol in Men with and without Alcohol-Related Aggression." Journal of Studies on Alcohol and Drugs 63.5 (2002): 518.
  9. ^ Rothman, Micol S., et al. "Reexamination of testosterone, dihydrotestosterone, estradiol and estrone levels across the menstrual cycle and in postmenopausal women measured by liquid chromatography–tandem mass spectrometry." Steroids 76.1 (2011): 177-182.
  10. ^ Rittmaster, Roger S. "Clinical relevance of testosterone and dihydrotestosterone metabolism in women." The American journal of medicine 98.1 (1995): S17-S21.
  11. ^ Van de Poll, N. E., S. Van Zanten, and F. H. De Jonge. "Effects of testosterone, estrogen, and dihydrotestosterone upon aggressive and sexual behavior of female rats." Hormones and behavior 20.4 (1986): 418-431.
  12. ^ Côté, Julie A., et al. "Circulating 5α-dihydrotestosterone, abdominal obesity and adipocyte characteristics in women." Hormone Molecular Biology and Clinical Investigation 12.2 (2012): 391-400.
  13. ^ Ly, Lam P., et al. "A double-blind, placebo-controlled, randomized clinical trial of transdermal dihydrotestosterone gel on muscular strength, mobility, and quality of life in older men with partial androgen deficiency." Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism 86.9 (2001): 4078-4088.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Dihydrotestosteron&oldid=49846369”