Desiderius, död omkring 786, var langobardernas kung mellan 756 och 774. Han var langobardernas siste kung

Desiderius
FLAVIO DESIDERIO DE PLATONI, REY DE ITALIA.jpg
FöddBrescia
DödLiège
MedborgarskapLombardiska kungariket
SysselsättningRegent[1]
Befattning
Kung av Lombardiet (757–774)
MakaAnsa[2]
BarnAnselperga[3]
Liutperga[4][3]
Adalgis (f. 740)[3]
Adelperga (f. 740)[3]
Desiderata av Lombardiet (f. 754)[5]
Gerberga (f. 800)
FöräldrarErmenulph (?)[3]
Redigera Wikidata

Desiderius började sin offentliga bana som kunglig officer, dux Langobardorum et comes stabuli, "langobardernas konstapel och hertig". Kung Aistulf utnämnde honom till hertig av Istrien och Toscana. Vid Aistulfs död 756 övertog Desiderius kronan. Aistulfs företrädare Ratchis lämnade då sin klostertillvaro i Monte cassino och gjorde nya anspråk på kronan. Desiderius slog dock snabbt ned detta uppror med stöd av påven Stefan II och blev 757 erkänd som kung.

Under efterträdaren på påvestolen Paulus I råkade han i konflikt som sedan kom att fortgå under de efterföljande påvarna. Karl den store, som lierat sig med påvarna, kom att råka i konflikt med Desiderius, men sedan Karl gift sig med Desiderius dotter, trots påven Stefan III:s motstånd, försonades de båda kungarna. Sedan äktenskapet annullerats och Karls broder Karloman I dött 771 kom dock en brytning mellan Karl den store och Desiderius. Desiderius åtog sig Karlomans söners sak och försökte förgäves få påven att utverka deras kröning till kungar av frankerna.

Han besegrades av Karl efter att ha belägrats i Pavia 774, och fördes som fånge till klostret i Corbie, där han dog 786.

Desiderius son Adelgis flydde till Konstantinopel, där han senare med bysantinsk hjälp försökte göra uppror, men misslyckades, och dog i landsflykten.

FamiljRedigera

Han var gift med Ansa, med vilken han fick fem barn:

KällorRedigera

  1. ^ BeWeB, BeWeB person-ID: 2666, läst: 13 februari 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ The Peerage person-ID: p67318.htm#i673175, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  4. ^ Дезидерий, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
  5. ^ Christian Settipani, La Préhistoire des Capétiens : Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 198, ISBN 978-2-9501509-3-6.[källa från Wikidata]